Skip to main content

Full text of "Swenska wetenskaps academiens handlingar"

See other formats 


a” pe ER Or se >. - ”q 
FÖRT TR Sic FN 
a 4 - a Å 4 Na ke 
4 
- 4. Fi Fin 
NÄR Så 
€ 
Lf 
. 4 : " 
7? ask VR : 5 4 AK E kb é LA >. 
wti | fy N ' ' 
te - - R d s dest s = mars RRD VRT RR ONES RR NR 
FRYSES fe AR fr) NPA VARAR Nn SPN Fofänsner RN TÄPPA faen AAA. - Vy : Äq Pa : 
1 at CE RE k jä FS : 
F$ 
nn 
= 
RO 
NYA NB FR RR — rå 
dra 
F & i 
> 
, Be j 
> d 4 AN LÅ 
ur 
-. - 6 
Je å 4 
= sen 4 
— 4 
: 2 
> Ä a 
AEA - f” eg d i v 3 - 
X -— Vä 0 ba + KR oa a, AV Fö 4 Se wa NI - At 
Å N é K H Pe 3 I 4 < j ; -s , 
» K 2 RA a EM RAT pr NE Pi Ba 
å ee a 3 - 3 F Vu rat ? 
< fo rot . - - PARES > q 
2 
K älg el 1 r 
t , 
, 4 AR 
. j Sn - NER 
| ; Borg dt sank PN TE RAG all sd 4 € RR RN 
åtta ex gjé mm. SE N RR Pa mn & 
(d Yr - AmklP ra or or SARA s NR ” = 
3- EN C- sag Na Nu At d jön | 
JA N s 3 4 
. N z N : 
pr N BYN Apt ss Gö frin $ vr se la ÄR RER BR I I Bonn st AR 
a FP DN AR BARR AR KNIT RR INNER ENARE RA ör Kd 
JE : —— 
; . 
a 1 b a 
| är - 
Eb <" « i Ko - 
E fe i H f i 2 
gr Ebro rd - j $ 
/ , Y 
( Leg ; 24 Å 
S ä RR 4 2 
NN » H f j 9 
+ ” $ 4 
e >" é é 
- s ER 
, San 
> - 
, N 4 kol 
+ 4 5 Ca | 
; ; - » &« 
, - SR - et Nea 
: 3 5 tll € w Dh 
a. d q j - 
Pin et a 3 - - 
- å " a Br a r p bn i .- 


SN 7 


ALG 


AA ä SARA ARA AR FR VR 
kong! FERTET SETS 


- Tryckte. hos rsdlriren fa SALVIUS, 
; På egen koftnad , 1771. ; 


bAS 


> oo KonGr. VETENSKAPS 
Co ACADEMIENS 


DLINGAR, 


FÖR MåNADERNE 


ku JANUARIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS, 
EE br ös 

| ön PRESIS oh SE 
"Herr Grefve CARL JOH. CRONSTEDT, ; 


Prefid. i K. Kammar-Collegio, Skattmåftare vid KRK. Maj:ts Orden; 


X 


IEA Land s och Fa åll - ÖRE 2 Svea 
É rige p Norrige. 


atnet, fåfom flytande och tillika tyngde 
W ågande, intager och betåcker de nedri- 
hor gare frållen af Jordklotets yta; men lem> 
nar de mera uphögde bart, fom får. namn af 


NE k 


oo 177 Jan. Febr. M 


det torra eller Land. Hår märke ne 
och förundran den Alsmågvigt pe | 


vökeligt Land blifvit lemna 


månnilkor och" de. djur, f (of ej RR SE Br 


vatnet. Med djup vårdnad bör ock 'defs God- 
her årkånnas, fom i Naturen infatt den Lagen, 


at vatnet fkal gifva dunfter ifrån fig, hvilka i 
luften farslade, nedfalla i Snö ellet Regn, och 


1 re 


befukta den torra jorden, at bef ; 
da våxter, til deras uppehålle, fom lefvä på det 
torra. Men en del af det fåledes nedfallande 
vatnet, famlar fig i Rånnilar och Båckar, hvil-' 
ka, då flera af dem flyta tillamman, åftadkom- 
ma Åar ,' Strömmar och Floder, (fom flyta til- 
baka åt Häfvet, hvaraf tillika blir klart, at Stran- 
derne åro lågre, och at Landet, dår Båckarne 
taga fin början, målte vara: högre. 


Den Traéten, hvarifrån vatnet åt alla fi- 
dor börjar rinna, kallas Land-bbgd. Det hånder 
ibland, at den finnes på et enda ftålle, då lan- 
det år rundaktigt, men om högden af landet 
ftråcker fig i långden, fom gemenligen fker, 
då fjelfva landet år Högra kallas den Mög BE 
eller. Lands-köl. 


Denna landets uRbögling kör icke öka i 
jämt: upftigande, utan åro uphögningar och ned- 
fänkningar i en "förunderlig och på margfaldigt 
vis omfkiftande flållning om hvarannan blanda- 
de. "De mindre uphågningar komma under namn 
af iHörar, Backar och Kallar, ehuru deffe ord 
icke aldeles betyda det famma. Hög år en min- 
pg 'rundaktig SpHegsiagee Kalle av en något 


förre 
säd RE NR Er Pöyr, ; ; 
fn äte gä släde s Pa TR, | Å 
ff fä 
F$ 7 bade 
i Fn re VR 
t " Re SE KR re ANG Få 
Vv hö KH $ N 
: 


åmja allehans 2 


-& 


Vs ; 4 ; (7 
AN ; | 
N 4 5 VIRA ; 
Ne VS GA é så | 
3 j i £r I SK 
LJ PÅ IN rn År Å d RN ; s 3 "AN bv b, 4 | | : j ; 
Ne é Vy NA EM 2 & | Sd Sd / j& » SÖN a ; ; | 
FN SE RIE a z dh SN (OM Sv & 8 7) NN o 
” / AS HE ERROR AN Å drdlen > RA i & | 
ARE og a 7 ESR V&S ESA: d / | 
: AR ÖREN NE Ol, of” AS KREIS VN SP I SR y SRA ; 
| 3 É RR KNIT IA KR b EA ne är SE IREESD AE SR I 
EN SEN ot ie UR SR PR ar LA Ta E « ( 
j a NR, Fe EV V 4 a Alone vie CV - 
fd cd gör PRE Be » ENA SAR 1. 4 ROSSO se Ne k | 
€ 4 - AR v på Ch i q i RA G 4 mer e & 
å Fra Fd ; d e. A ” AEA 6 kv fr 7 REA 6 9? 


dre ftor, men långaktig uphögning. > 


oc En ftor uphögning kallas Berg. Bergs- 
traé& eller bergfullt Land år en famling af flere 
nåra intil hvarandra belågne Berg, fom på Ty- 
fka kallas Gebirge. Äro Bergen belågne i en 
långre rad, nåmner man det för Bergs-rygg. 

— Fjäll kallas de högder , ifom ftiga få högt up i 
luften, at fkog derpå ej våxzxer. Denne fkilnad 
imellan Berg och Fjäll brukas åf Herr Lands> 

- håfdingen och Commendeuren Baron TIiLaAs, 
uti Talet om Sveriges Mineral Hiftoria, pag. 
32. Den gifver et tydeligt begrep om orden, 
och grundar fig ju det allmånna talefåttet i de 
orter, dår både Fjäll och Berg finnas. 
> Fjåll-flörar ; kallas högder af mindre omkrets, 
belågne på fjelfva Fjällen. - Fjål-vdlar eller Håg- . 
nar åro mindre Fjällshögders fom dårjämte 7 
namn antingen af de förre nårbelåigne Fjällen, 
eller af Sjöar, eller af förbiflytande Åar.  Tda- 
ge kallas en på någon fida ifrån Fjållet fig urt- 
dkjutande Fjäll-högd. Skafr kallas en, ifrån et 


ten 


ve 


4 1771. Jan. Febr. Mart, 


ftörre Fjäll utfkjutande lågre och ling-fluttan- 
de Fjåll-högd.s Lapparne nåmna det för Njöne. 
oo Skår heter en fmal dåld, eller likfom en 
rånna, fom begynnes up i Fjället, och hvarifrån 
en Båck eller ÅA begynner at rinna, Uti der 
högre Fjällen hinner Snön uti et fådant djupt 
Skår, i fynnerhet på fidan från Solen, aldrig 
om Sommaren at fmålrtas altfamman. Graubba he- 
ter en fådan Dåld eller Skår i Fjållet, dår af- 
loppet år få fritt, at Dålden eller Gropen blir 
torr om Sommaren. ng 
> Hammare kallas er klippa eller Fjäll-ftöt, 
fom år nog tvårbrant. fälg RN 
Af Lapparne kallas Fjäll-högder Våri ellet 
Para, hvarmed de ock nåmna Berg. Tjecky Kjok 
eller Jak, kalla de et fpitfigt högt Fjäll. Oju: : 
år hufvudet eller det högfta på Fjället.  Para/ch 
är ét litet eller lågt Fjäll eler berg. Morka, 
- Modka , Mocka eller Morka år et Eed eller Land" 
imellan två vatten.  Faure eller Fdrvi år et Kärn 
eller. en Infjö. Jock elier Focki år en Båck el- 
ler Å. Kofki en Fors. Daunderi nåmdes de hö- 
ga Fjällen i Torne Lappmark. Ordet torde 
vara Finfkt, efter det ej bruktes i de Södra Lapp- 
marker. . n 208 ERE, TS 
- Fjäll-ryg2 kallas en rad eller lång ftråekning 
af Fjäll, efter eller nåra intil hvarandra. 
Scandinavia , fom innefattar Sverige och 
Norrige, år omgifven på Våtftra och Norra fi= 
dorne af Våfterhafvet och Norrfjön, på Södra 
och Öftra fidorne af Öfterfjön, och fom bred>- 
den år emot långden nog liten, få blir ock hög- 
den, hvarifrån vatnen flyta åt bågge Hafven, 
£ig fltråckande nog i långden, och fär altfå Mp 
Yr af 


j 


— T77r. Jan. Febr. Mare. = 
af Land-rygg; ifrån hvilken de flefte och mit 
betydeliga Stråmar taga fin förfta början, och 


 imellan deffe Strömar ftråcka fig fido-ryggar, 


ifrån land-ryggen ned til Hafven; men åfven 


fom land-ryggen är på det ena ftållet högre och 


på et annat lågre, få åro ibland fido-ryggarne 
högft midt imellan Strömarne, ibland åro höga 


Berg tått in vid Floderna, och rått ofta vid 


fjelfva Hafven och Flodernas utlopp. Det lå- 


rer altfå mycket bidraga til redighet i Landets 


-. 


Geographie, at Land-ryggen blifver förft ut- 
mårkt , hvarefter Sido-ryggarne fedan kunna 
befkrifvas. RLNIKG 

2 Uti Jönköpings Höfdingedöme, Se Char- 
tan, Tab, I. vid Grånfen imellan Tveta och 
Våftra Hårader, år begynnelfen eller födra ån- 


dan af denna Eand-rygg; emedan utur Hette- 


bo- eller Fredrichsdals-måffe, i fkilnaden imel- 


lan Almesåkra Soken i' Våftra Hårad och Nås- 


2. ee s SÅ äs ; | É vs ; 
- fjö Soken i Tveta Hårad, rinner en Båck, fom 


år begynnelfen til Ämm-åen, hvilken faller i 


-Öfterfjön vid Ämm, uti Mönfterås eller Mölftad- 


tern i Öfterfjön. 


ås Socken i Calmare Höfdingedöme. 


> Utur Pufteråfa-måffe rinner en Båck åt Huss 
quarns-åen och Vettern , hvarutur vatnet faller 
genom Motala A i Öfterfjön vid Norrköping. 
 » Land-ryggen går vidare åt Trebrunna-mås- 
fe och Norr om Löfveryd«fjön åt Trolle-måfle 


och Trolleberg. På födra fidan om detta ftyc- 


ket begynnas åtfkillige vattendrag, fom alla fly- 
ka år Laga-åen och Våfterhafvet vid Laholm, 


men vatnen på Norra fidan falla igenom Vet=. 


J 


ALS Ott 


6 1771, Jan. Febr, Mart: 

7 omg UI Heftra-måffe i Land-ryggen år Niffa- 
kålla, hvareft begynnelfen år til Niffa-åen, fom 
faller i Våfterhafvet vid Halmftad; utur famma 


Måffes öftra fida fkal en Båck komma, fom ge- 


nom Tabergs-åen rinner i Vettern. 


Så vål ifrån Öftra fom Norra fidan äk Dum. 


me-måflle, komma Båckar, fom rinna åt Vet- 
tern 3; men på defs våftra fida begynnes en Bäck, 
fom går åt Niffa-åen och Våfterhafvet. | 
oo Krommekålla ligger i grånfen' imellan Jön- 
kf pings och Skaraborgs Höfdingedömen. En 
Måfle ligger på våftra fidan derom, hvarifrån 


varnet rinner åt Sjön Stråken, utur hvilken Sjö 


Aen Tidan kommer, fom faller i Sjön Venern 
vid Marieftad, och få genom Götha-Elf i Vår 


fterhafvet vid Götheborg. th SAN 
ooIfrån Krommekålla går Landryggen imel- 
lan Hemmanet Jåboruder och Holma-eller Hög- 


AA 


or til Slått - eller Knip-fjön ; hvarifrån en Båck 


val rinna väfter ut förbi gåraen Bredared åt 


Stråken, och en annan utmed Gården Julared 


åt Fårfjön och Vettern: delar fåledes denna 
Knipfjön fitt vatten både åt Öfterfjön och Vå- 
fterhafvet ; 'men Båcken > fom kommer ifrån 
Hornmåfen och rinner uti berörde Sjö, måtte 
vara midt i Land-ryggen; hvilken ifrån Horn- 
målen vidare går åt Baremåfen , Goremåfen Bi- 
fkopsmoen, få imellan Hjortåfa-måfen och Bruns- 
friåten åt Lomfjö-måfen, och förbi Klefvan och 


Daoshemet åt Getaryggen i Fouglås Socken , öf-. 


ver Moarna vid fkilnaden imellan Fouglås och Ak- 
linga Soknar, til Kårebåcks-ås i fkilnaden imels 
lan Fouglås och Fröjereds Soknar, til Hinsmå- 
fen, få förbi Solberga och Styrshults gr åt 
hd ' Uretar 


"2771. Jans Febr, Mart: = » 


Getaryggen , en liten Ås imellan Hemmanen 
Laggarbo och Salen i Kyrkefalla Socken: imel- 
lan Iremåfe och Björnfjön, på öftra fidan om 
 Elgeråfa-vad åt Nycklamoen, få omkring Ska- 
ora Måfa öfver Carlshaga-bys utmark åt Kate-' 
-ruds Måffe, Hönfamoon , Böks Måfe , ftore Må- 
fen , imellan Wargevadet i Tid-tån och Sjön 
Viken, förbi Ekefkogs Kyrka åt Hemmanet Fe- 
tebacken, och få förbi Väårtta- och Esbjörns- 
torpen , imellan Munkamafen och Hubberuds- 
målen åt Mvrhulta-måfen, hvarifrån Båckar rin> - 
na åt bågge fidor; imellan Krokfjön och Pjun- 
geruds-fjön , imellan Nockeruds-fjön-och Sten- 
kärns-fjön , imellan Paradis-måfen och Gréne- 
lids-målen åt Jula-måfen, föm ligger i -grånfen 
imellan Nerike och Skaraborgs RR OS 
Sjön Viken år allenaft 152 alnar högre ån. 
Öfter jön i"), och landet efter en vifs tract imel- 
Jan Viken och Tidån, vid Moholm , allenaft $ 
alnar SÖN än berörde fjö Viken ("+):altfa lår 
rer Land-ryggen på detta ftålle vara låg ft; eme- 
dan Sjöarne på Fågremo Norr ut ligga mer ån 
200 alnar högre ån Öfterfjön. At Land-ryg- 
. - Söder ut år högre ån på förenåmde ftålle, 
an flutas af Tidån, fom redan vid Vargevadet 
år högre ån Viken ("X»). SE | 
Alla vatnen på våftra fidan om denna Land- 
"rygg, falla åt Venern och Våfterhafvet ;' men 
midt för Paradis-målen begynner en fidorygg i- 
mellan Orramåfen och Gråstjön, hvaraf fker, at 
vatnen på Öftra fidan om Land-ryggen, men Sö- 
der om denna fidorygg, falla åt Vettern 3; men 
böjar oc IDR ue SER b de 
(tf) V. Ac H. för 1 ; pag, 310. ("P) ibid. pag. 306. 
0() Jbid pag. ag. rd 2 CRT 


NN 


3 1771, Jan. Febr. Marti 


de fom åro Norr om famma fidorygg, flyta al- 
Ja åt Målaren och Öfterfjörk "6 "IP ooo 
Ifrån JulSmåfen går 'Land-ryggen imellan 
Leet- eller Svart-elfven och Sjöarna Vifjön ,» 
Gålfjön, ftora Björken famt Öbhlen, Så imel- 
Jan Holmfjön ech Brismen, imellan Södra Gry- 
ten och Norra Gryten til Svinhögden. Sedan 
imellan Emtfjöarne och Skomakar-kårn, vidare 
imellan lilla Frånnen och den Holmfjön, fom 
rinner i Nohren åt Sjön Kermen, hvilken lårer 
ligga midt i ryggen; emedan vatnet fkal rinna 
dårifrån få vål åt Nohren och Leet-elfven, fom 
åt Leken och Örebro-åen. Så imellan Spjut- 
kårn och Svartkårn, imellan Hållfjön och Öm» 
ningen til. Elgfimme-måfen , imellan- Brekårn . 
och ftora Gryfjön, imellan Mörtkårn och lilla 
Gryfjön åt Snåbergs-måfen, Elfsmåfen, Björs- 
bergs Grufvor, Lorkmåfen åt Latorp, Ekber- 
gen imellan Flackkårn och Måffarne, hvarutur 
Båcken rinner åt Greksåfa Masugn til Kulter- 
måfen , hvarifrån vatnet fkal rinna åt bågge fi- 
dor både til Rågricken och Båhlfjöna få imellan 
Holmfjön och Rägritken, hvareft Land-ryggen 
fkal vara få låg, at vattnet genom gråfning förr va- 
rit ledt ifrån Rågricken til Holmfjön, Sedan i- 
mellan Stenfjön och Rågricken , imellan Kårnet 
-Mofiökålla och Grepfjön, imellan Brunshyttan och 
« Nyhyttans Damfjö, imellar Svartkårn och Baft> 
ålen, imellan Nya Grångshyttan och Södra Eke- 
bergs-hyttan, imellan Sikfors och Glåpfjön åt 


Sandfjöhogen, imellan Mångsån och Löffjön 
förbi. Runhögden éfver Dahlgrånfen åt Klubb- 


målen, - a 
1 CVätnen 


Xx 


La 


ry7r, Jan. Febr, Mart; = 79 
+ Vatnen på våftra fidan om Land-ryggen 


finna alla åt Leet- eller Svart-elfven genom 
Skagern och Venern åt Våfterhafvet; men de 


på öftra fidan, ifrån Vifjön til ftora Ackfjön; 


rinna Ag åt Målaren, famt ifrån 


lilla Gryfjön och Elflången med alla vatnen dår. 
Nordan före, falla genom Arboga-ån och Må- 
laren i Öfterfjön. 

Ifrån Sandfjöhogen i' Hellefors Bergslag går 
Tandryggen förbi Torpet Runhögden öfver grån- 
fen imellan Örebro-och Kopparbergs-Höfdinge- 
dömen åt Klubbemåfen, Kejfartorpeveller Gådd- 
båckshögden, Knipkårnen, Koffohögden, Stor 
målen , Lallermora >» ILåsmåfarne , Stormåfen 
Fröfereåfen; Kojemåfen, Ryfsmåfen, Lejmåfen, 
Adlerberget , Flatteberg , öfver Klåtteflåtan , 


-Möckelflåtan åt Granberg, hvarvid 'Svart-elf- 


vens början lårer vara, få ät Skalleberg, Qvil- 


leberget, Lambergen, Buberg, Middagsberg, 


- Gåfenberg, Risberg, Glupsberg, Brån neberget, 


- Digerberget; Midfkogsbergen, Femtebergen, 


Almebergen;, Vallerna, Rångklefvebergen, Mås- 


kallen, Hunsfjållet, lilla Moberget, itora Mor 


berget, hvaråft Landryggen räkar och går öt- 


ver Riks-grånfe-linien imellan Sverige och Noar- 
rtige, åt öftra Flårvaldsftåten. på Norfka fidan, 


och vidare på våftra fidan om” Lör-elfven åt 


Hirjehågna , hvareft Riks-linien åter tråffas > 
men Landryggen går ån vidare på Norfka fi- 


dan åt Hunshögden och följer den ÖftrasFåmunds- 
Fjållgrenen öfver Svurkvåla, Digerhågnan, Elg- 


— hågnan, Sahlfjällen , Råflingeljö Klåppen, Svuc- 


kufjåller, Krattvåla til Wonfjöguften, dår Riks-- 


- linien åter tråffas famt Dalarna åndas och Her- 


> 


'jedalen vidtager. = Af SR För 


fo 1771. Jan. Febr. Mart; 
För detta ftycke af Landryggen flyta de 


vatten, fom åro på defs öttra fida alt til Stor» 


målen, åt Arboga-ån ; ifrån Bredfjön ock Läs- 
fjöarne midt för Lallermora och Låsmåfarne, 
falla de i Målaren vid Strömsholm; vatnen ifrån 
den andra Stormåfen och fedan alt til Herje- 
- hågna falla i den våftra, och de öfrige til Von- 
fsöguften i den öftra Dal-elfven; men de vat- 
ten, fom åro på våftra fidan om Landryggen, 
flyta åt Leet- och Clar-elfverna genom Venera 
at Vålterhafvet. | SR 
= > Ifrån Vonfjöguften går Landryggen på Svens 
fka fidan åt Slugufjållet, famt åfter omSjön Rog- 
gen, åt Liflefjållet, Rijnfjåller, Röfjället , Vata- 
fjället til Rutefjållet, hvareft Riks-grånfen åter 
tråffas, och tillika den ifrån Norrige komman» : 
de flora Fjällryggen. Landryggen går fedan i 
följe med Fjållryggen och äre se Nad 
Haftorftöten åt Skarsfjållen 3 derifrån Riksgrån- 
fen går åt Skarfdören; men Landryggen åt He- 
lagsfjållen och Sylarne, dår de åter'råkas. Vid 
'Skarfdören, fom år midt för Helagsfjållen, ån- 
das Herjedalen och Jemtland vidtager. = oc 
0 Pa öftra fidan om Landryggen falla de vat- 
nen, fom åro nårmatt in til Mö. äg 
fra Dal-elfven; men de, fom åro ifrån Lifle- : 
fjället til Helagsfjällen, flyta alla åt Liusna- 
elfven, fom vid Söderhamn faller i Ofterfjön. 
Denna Elf får både namn och början af Ljusne- 
'kårnen, fom ligga tått under Haftor-ftöten, 
På öftra fidan om Helagsfjållen begynnes 
Ljungan, fom vid Njurunda i Medelpad faller 
1 Öfterfjön. | os 
i iw På 


1771, Jan, Febr. Mart. 


våftra fidan om Landryggen ifrån Von- 
fjöguften til Vatafjållet , falla vatnen genom Få- 
-mundfj jön och : Wlarselfren i Venern. 

Ifrån V ataf jället til. Skarsfjållen flyta då 
åt Elfven Glimman, hvars begynnelfe år öfverit 
i Skarsdalen, och hvilken faller i Våfterhafvet 
vid Fredrichsftad i N [orrige, 

- På våftra fidan något ifrån Skarsfjållen be: 
ynnes: Gulan, fom faller i sid en mil ifrån 
Klronätemp: | 

Nidar- eller tear elfven bälynries i Felde 
fjällen, och faller i Vefterhafvet vid Trond- 
hem eller Nidar-os, fom år N idar-elfvens ut- 
lopp, hvadan og Staden plagar nämnas på ped 
tin Nidrofia. 


Om » Fjäll -TYBgEN. 


Når F jåll-ryggen fkal befkrifvas, huru den 
fråcker fig, måfte det vål fke med upnåmnan- 
det af de Fjäll, fom i långden följa efter hvar- 
dra; men Tk han år ibland 8 til 10 och vål 
- Aera mil bred, få borde allenaft def: medler- 
a högder upråknas. Et fådant defs Medium 
kan på 3 fått anfes , antingen til lika afftånd 
ifrån Fjäll-foten på båda fidor, hvilket på en 
fådan bredd fordrade en vidlöftig affattning: 


eller at de högfta Fjållen anfördes , fom utan 


afvågning icke altid finnas kunna: eller f åfom vid 
Land-ryggen år brukadt, efter vatnens flytan- 
de, hvilket år det tjänligafte, efter det af hvar 
och b fom kommer på fållet » finnas kan. 
Jäll-ryggens födra ånda år uti Norrige, i 
Chriftianfands Stift, dåreft 3 mil ON Lin- 
| Snås 


12 1771. Jan, Febr. Mart; 


desnås, imellan Qvinisdalen och Lyngdalen, mö- 


oo &er Fjället Qvinisheden,; fom 'år 3 mil tvårts 


öfver. Sedan kommer Heckfjåll emot Syreda=' 
len: få Långfjäll. imellan Efjebygden i Råbyg- 
delaget. och Jedern.: fedan Byglefjåll imellan 
Bygland och Stavangers fjord : få Joglefjåll 
imellan Såtersdal och Stavangers fjord: hvilket 
fkal vara et af de högfta Fjäll i Norrige. Se- 
dan kommer Hougle-fjåll, och dårefter Fjåll- 
traf&ten imellan Tillemarken och Nummedalen & 
ena fidan, famt Qvinsherad i Hardanger å an- 
dra fidån, hvareft bredden år 124 14 Miltvårt 
öfver : dår åro de höga Fjällen Tind och Gu- 
fer vid Tillemarken och vid Qvinshårad Fjäl- 
let Foglefang, föm ftådfe år med fnå betåckt» - 
uti hvilken åro mångfaldiga djupa fprickor , 
hvarföre det allenaft Sommartiden, ifrån Korfs- 
måfflan om Våren til Bartholomei tid, år tillå- 
tit ar refa dåröfver, då man kan för fprickor- 
na taga fig til vara; men den öfriga tiden, då 
- fprickorna åro med ny fné upfyllde; at Folk 
dåruti låtteligen kan omkomma, år all fart dår- 
öfver förbuden. - I mellan Hallingedalen och Har- 
"danger med Vofs år Halnefjåll 14 mil tvårts. 


öfver; hår år likaledes: förbudit at refa öfver, - 


ifrån Bartholomei tid til Korfsmåfflan om Vå- 
ren, och har i förra tider, då Hallingedalen 
lydde til Stavangers Bifkops-ftift , varit fmå Bo= 
dar på fjället för folk , at hvila utröfver Nåt- 
terna. Sedan år Fillefjåll imellan. Valders och 
TLerdal i Sogn, allenaft 5: mil tvårt öfver.s Sog- 
nefjåll år likaledes 5 mil öfver ifrån Lom i 
Guldbrandsdalen til Lyfter i Sogn. Imellat 
- Guldbrandsdalen och Nordfjord år det 10 mil 

« tvart- 


tvårt åfver. Ifrån Guldbrandsdalen til Vallda- 
len, likaledes til Geranger, år fjället 12 mil. ' 
(0 > Midsdetta Fjäll var det, föm Kong OröF 
HARALDSSON eller den Helige, låt uprödja 
Sefs-Ur eller S&fs-Stenbråten, at han kunde 
rida öfver Fjället ifrån Valldalen til Lesfö i 
Guldbrands=dalen ("). ee kod 
Hela denna Fjäll-ftråckningen går mått i 
Norr och Söder; kallas med et ord Långfjål- 
len och råknas för 70 Norfke mil, famt blir af 
Romsdalen genomfkuren, fom fkal vara det en- 
ga flålle, hvareft: man ifrån det Sydenfjälflka 
Norrige kan komma til det Nordanfjålfka, utan 


at refa Öfver fjäll. Straxt på andra fidan om 


berörde Dal möter Dofre fjäll, fom ftråcker 
fig i Öfter och Våfter, och råknas öfver 16 
mil i långden famt 9 Norfka mil i bredden i- 
mellan Tofte i Guldbrandsdalen til Opdal i Ör- 
"kedälen (fa OR | 
> Ifrån Dofre Fjäll fortfåttes Fjäll-ftråcknins 
gen imellan Gul-elfven och Glåmman til Rute- 
. fjället, der den råkar få vål Riks-grånfen imel- 
Jan Sverige och Norrige, fom Landryggen, och 
blir dårmed följaktig år Haftörftören ; Helags- 
fjällen , Sylarne Och fästa Crlucken.4: > amt 
> Ifrån Rutefjållet går öfver Vigelfjållet, på 
-våftra fidan om Fåmundfjön, en fido-fjällrygg, 
fom åndas något ned om Tryffel; åfven få går 
&n på öftra fidan om Fåmund, fom ftråcker fig 
re nn , gr 


å GÖ STURLUSÖNS Heims Kr. Tom i. pag, 727. 
("") RAMi Norriges Belkrifvelfe, pag. 23. 24. 98: 
— 132: 133. 174. HK FU de 
It. PEDER CLAUSSONS Befk. pag. 58. 59. 74. 81. 

kön BR YEO & RO 


. > Jan. Febr, Mart; 13 


- 


14 1771: Jan. Febr. Mart. 


alt ned mot .Tranftrand: likaledes går en fådan 
i fkilnaden imellan Öfterdalarne och Herjedalen, 
fom dock ned om Laffsfjället förlorar fig i en 
Bergs- och! Skogs-tyggs give ve) 


0 NILS MARELIUS. 
202200 250205 205 200206 205205 : BATTRE 
AFHANDLING - 
Om fe 
Den i Småland gångbara Drag - Sjukan 3 


Förra Stycket, 


af RÖ 
AND, MAGN. WÅHLIN, 
M. D. Affeff. och Prov, Med. i Jönk Höfdingedöme. 


I pg hade jag den åran, at för Kongli- 
ga Academicen upgifva mina anmärkningar 
om Endemifka fjukdomarna i Staden Jönkö- 
ping ("). Det vålbehag hvarmed K. Academien då 
gynnade et 'ofullkomligt arbete, gör, at jag 
nu vågar fullfölja hvad jag påbegynt, och om- 
— röra Landsortens omkring Jönköping Endemifka fjuk= 
domar, Ibland deffa förtjenar den få kallade 
Krampe eller Drag-fjukan det fråmfta rummet, 
fåfom ej allenaft den fvårafte, utan ock den 
brydfamafte Farfot , fom en Låkare kan hafva 
at fyfla med. TT a 
En fjukdom , fom mer ån 170 år ("") af 
() Kongl. Acad. Handl. för 1760: I. SET 
("") Vid flutet af år 1595 och i början af 1596 fkal 
» Sjukdotnen fört blifvit obferverad i Tyfkland oms 
kring Rhea, och i Hertigdömet Köln. vr 


UA Jan, Febr. Mart = 15 
å Medicis blifvit 'obferverad i flere Lånder, och 


hvars rätta orfak de på det högfta beflitat fig 
at utforfka, bar alt til denna dag likfom be- 
' gabbat dem , och juft under deras ifver at råd- 
dn folket , oförfynt hårjat ibland Allmogen, 
-famt med de grymmatte kropps och finnes plå- 
gor tryckt många tufende ned i grafven , och 
gjort ån flere 'efkickelige at förtjena fitt up- 
pehålle. . | SOK 
"> Som jag nu i fs år haft at fyfla med utro- 
,tandet af denna ohyggeliga Farfot , och jag 
eg Ämbets fkyldighet och luft för at kun- 
na utreda de ånnu mörka frågor , hårvid myc- 
ken flit och möda anvåndt , finner jag mig 
nr igt AN alt , hvad jag med trygg- 
het kan fåga vara rått utrönt, famt tillika hvad 
ånnu måtte fårtas i tvifvelsmål och lemnas åt 
framtiden; på det de många anmårkningar, fom 
i andra Medicinfka Skrifter och Handlingar åro 
anförda, må hårmed jämföras ; och fleras bear- 
betande åndteligen hjelpa ofs til en fullkomlig 
fåkerhet om fåttet at förekomma -denna hifke- 


liga Landsplåga. — se 
<> Drag-fjukans råtta och fårfkildta kånnete- 
sken åro af få många ut-och Inlåndfka Medicis 
anmårkta ("),; at jag dårmed icke vil vara: 
a h ok VilD 
+ (") I fynnerbet kunna jämföras Herr G. ROTHMAN, 
> in Diff. Pref. C. 4 Linné, de Raphania, Upfaliz 
1763, påg 4-9. Herr P. J. BeErRGivs, i Förs 
> fök til de gångkara Sjukdomars utrimande för år 
A7s4. papp: 48 &c. Herr HeiuictaG in Dif. 
Pref. EB. ROSÉN, de Morbo Spafmodico conmvulfi- 
Vo epidemieo, Lund, 1749. Samlang der Natur- 
und Medicin-Kunft, Se. von einige Åcad. Nat, 
Cariof. , in Bresflau', 1726: Herz SAUVAGES, I Defs 


6 200 Fel. 


TR 


vidlöfrig3 likvål måfte jag uprepa de flåfta och | 
 ellmånnafte, för at kunna vifa den ordning, fom. 


fjukdomen i Jönköpings Lån i det nogatte tykts 
följa, ehuru tiden för hvarje period varit o- 
FILA OO Re RR 
"0 bjukdomen börjar (fladium invafionis) mes 


rendels med någon tröghet eller dufvenbet i' 


kroppen , och oluft:i finnet eller huglöshet. 
Efter de fjukas egen' befkrifning., kånna de i 
O ” i rn ö 4 

adror , fenor och mulklar et hoppande af lik- 
fom fmå fprakande gniftor, ("") hvilka i et ög= 
nablick äro ån hår och ån dår. Hos några in- 


fialla fig fmå rysningar och åckel; hos fomli- 


ga någon ftum vårk öfver veka ryggen; mat= 
luften år i denna period ej fårdeles god. Som-s 
lige behålla » oaktadt deffa olågenheter ; fleré 
dagar och veckor, få goda krafter, at de gå up= 
pe och göra fina fyflor; men åtfkillige angri= 
pas få fnart af håftigare Symptomer, at förfta 
perioden knapt: år mårkelig , innan de ingå i 
den 2:dra, (Stadium ingravefcentie) hvilken åf- 
ven förhåller fig mycket olika hos fårfkildta 
Subjeé&er. Allmånnaft år , at hånderna börja 
dofna, med et mörlande eller krypande dåruti, 
; | KG | oo och 
Nofologie, T. II. pått. 2. Spec. 7, anförer Sjuk- 
domen under namn af Cozvulfio Svecanma; men at 
den dårftådes pag: 73 upförde Ecclampfia Typhodes, 
eller febris maligna cum Spafmo Senrerti, år vår 
råtta Dragfjuka, kan ej fåttas i tvifvelsmål. 

(") Troligt år, at complexionernas: olikhet få fnart 
bidrager hårtil., fom något fkadeligt gifts ftörre el- 
ler. mindre mingd. oda DNA SR SS 

(+) De fom låtit ele&ricera fig och fått Dragfjukan, 

likna denn akähbning vid den, fom Ele&rifke gniltor- 

na gÖåra: | AN 1 de | 


— 


j TN I <w Å YT LÄRAS 
j . ij WN i pd ” SK 
G SY, RR 5 ; / 
pri Jag: Febr, Marts . 137 


aftraxob lifver en lika. kåpning ol fötterna, ky 
hvarefter: fingrarne och förft tummarne bö rja 
rapas inåt, händerna, til: hålften knåppas ,. ne-. 
dre armen dragas up -åt bröftet , men öfre ar-' 
Da. fn och. någor” tilbaka : det famma 
vä med fötcer , ben och lår, knånd fkjutas fram, 
och benen dragas tilbaka. Hårmed följer en 
elig fmårta, och hos fomliga en darrning, 
utan mårkelig kyla, Deffe paroxyfmer. tiltaga 
Sn fin varaktighet. » dels. fortplantas de.i fle- 
rg delar ;,, des, Kapare rygg-raden, at 
den böjes ån fram, ån tilbaka, eller åt någon- 
dera i didans | Aa fidorna "dragas eller fpånnas 
ned iftor. pina: de fortfara åt hufvudet; fom 
"vrides i på ARN frållningar : mun och ögon 
komma i i många vanfkapeliga grimacer, och tun- 
n blifver ofta orörlig, hvaraf målet föråndras 
til AN derliga låten, a FR vi ilja tilkånfia gifva 
fin n. plåga. - Andedrågten blifver under. paroxyss 
merna.tung, och bröftet «trångt för lungornas 
utvidgaode, pulten långfam C)y hård och ojämn: 
hjärtat arbetar med täta palpitationer, » urinen 
år. måftadels blek ; fparfam. och. påtrångande. 
Andre i åter få genalt convulfiva mulfklarnas rycks 
ningar. a de knyta in tummarne, falla om- 
dygd böt br kull, 


ac 
ik 
| 
sö 


: 


6 Kgs ssu iga söbeflr det förr I fötter ån i hånder- 
"na, och ofta på en gång både i hånder och fötter. 
(") Hos ganika få gick pulfen fortare, an han na- 
ju KN borde, likvål var han hos Pra fnabb och 


(9) Jag 2 där fjelf en Flic ka i Byarums. F örfamling, 
"fom utan Fågrå föregående tecken til Drag- -fjukan, 
fick epileptifk anftör ; fom fedan dageligen fortfor, 

il defs hon blef curerad för Drag-f Re: det hån= 
de ock många flera. 


i8 1771. Jan. Febr 


kull, och paroxyfmerna likna i det nogafte Fal= 
lande-fjukan, På andra utfpånnas lemmarne > 
fåfom på den fvårafte flråckebånk , at man tyc- 
ker lederna vilja fkiljas åt: deffe ligga hel ftyf- 
ve, få långe paroxyfmen varar. Hos en del 
komma fpattifke och convulfive anfall våxelvis, 
eller förvandla de förre fig aldeles til de fenare, 
Sömn år i detta ftadio mycket rar;- de ligga 
vål i en liten dvala vid paroxyfmernmas flut; men 
efter convulfiva eller epileptifka anftöter följer 
en tung flummer, och då utbrifter en klibbig 
illa luktande fvett, hvarvid de plågade delar, 
och måft anfiktet, uppåfas : hårmed lindras vål 
deras fmårta; men et krypande och en ftum- 
bet, fom qvarblifver i lemmarne , hinner ej at 
förgå, utan efterhand tiltager, och förebådar 
nåfta paroxyfmus, hvilken kommer alt tåtare, 
ju mer fjukdomen i detta ftadio fortfar. Barn, 
fom hafva Mafkar, och Qvinfolk, fom åro un- 
derkaftade Moder-paffion, eller åro ftadde un- 
der menftruation, tyckas vara mått utfatta för 
de epileptilka anfallen, Somlige angripas af des- 
fa Spaåfmodifka eller convulfiva anfallen i någon 
vifs del (")> eller flytta de fig utur en del i en 
annan, utan at plåga på en gång de öfrige kropps- 
delar; Når detta fradium lider til fin högd, 
blifver hungren håftig, och på den följer mer 
eller mindre durchlopp (""). Nu tilftöta ofta 
yra och rateri (XF), fom långe sf 10 NR 
3 LM a I anefara: 
(") Jag har fedt dem, på hvilka endaft rygg-raden li- 
dit, hvaraf kroppen bögts tilhopa, och de hoppat 
högt Öfver fången. = RS Ag va 
(t") Näågre angripas af diarrhée förr; men de måtte 
få den midt i detta ftadio. > Nbfkt 
(;"") Befynnerligt år dock, at fomlige börja genaft 


Koga och griller. 


+ 


1771. Jan. Febr, Mart. = 19 


ra : hos andra upkomma fåniga uptåg, rådd- 
| RR 


0 Det 3:dje perioden ( Stadium criticum ) bör 
nu nalkas, ehuru det ofta icke fker på flere 


| veckors tid, når naturen af tjenligna helfo-medel 
icke blifvit 'bitrådd. Den:mårkes då vara inne, 


når paroxyfmerna komma ofta och håftigt, men 


icke vara få långe: når hjernan och de ådlare 
kropps-delarne tyckas mycket iida, de fjuke fe 


förftålde ut, mattheten blir ftörre, och få ins 


fom utvårtes tt kanter, AGN hår förekomma 


(5 D 


nu ofta dåningar , öron-fusningar , hicka och 
fvåra tryckningar under bröftet. Detta år det 


a Setija tidfkiftet, under hvilket månge affomna, 


om fjukdomen fritt får rafa, Då anfåttes brö- 
fter med håftiga håfningar och harklande; blod 
eller blodroffel (") upfruftas under paroxyfmers 
na, hvilket undertiden år få fkarpt , at det 
fråter på huden. Hos andra tilftöta fvåra qvåfs 
ningar, och de klaga öfver et motftånd i hal- 
fen, at hvad de förtåra, ftrax drifves up igen 
(4); når få år befkaffadt, gör en bålöljurde 
död fnart ånda på deras jämmer, antingen un- 
der paroxyfmen , eller fedan lifs-andarne efter-. 
hand likfom afflugit , och et -mattande fakta 


arbete åndar deras vånda. Hos dem, fom dödt 


håraf; mårkes en ftark röta i våtfkorna, bvar- 
nor RE NN | före 
fjukdomen med yra och raferi, innan fpafmerna 
— mårkas i de yttre delarne, hvarpå jag fedt många 
mm gkerhpel.: j bike gå 
(") Jag har annars aldrig mårkt några hemorrhagier, 
eller at fjukdomen ftannat i Apoplerie eller, Lunpfot. 
Detta får dock icke blandas med ordentelig kräks 
ning, fom hos några, utan lifsfara, hela perioden 
igenom, medföljer af blotta irritationen, 


vr SAR 
före man: ock kåndt en liksluke ti 


cka de in- 


kommande i nåfan flere dagar, innan den-fjuke 


flåcknat (&):> Nåråter hopp blifver om"båttring, 
börja i detta ftadio hos: en” ftor 'deb (må fMlåckar 
vila: lig hår och dår på "höden , mått råda, ftör- 


rec och mindre ån sloppe-bet , och "dårimellan 


qvifslor,  fomliga liknande” tor: Frifel, fomlige 
fom ordinaire fkabb'( pfota) (ME; Ett Kliande 


år hårvid;, likfom vid Frifel; och det utbreder 


fg alt mer och mer. Hos nÖra åter kommer 
intet fådant utflap ; men paroxylmerna blifva 
likafult kårtare och "mindre . våldfama , fvetcen 
brifter förr ut, år ymnigare och mindre klib- 
big, lemmarna behållavej få Htatkiuoeh' "långva- 
rig ftyfhet, roligare flummet in fråller fig, puls 
fon bla Ffer fådre och ' jämnare, urinen jocknar, 
och fåller ibland et” grått Sedimenty- men ftår 
merendels fom en dy i halfva glafet : denna ån- 
dringen, "hvilken ”åfven hos dem, fom få 'utflag, 
vifar bi He pve Cd jukdomet 'gemenfarot. hos: Rö 
RAG ind EN a 


HO CJ iq! ånnu ej Fått öppna någon, fom döde! sd 
i anfeende til den förfkråckeliga prévention 


> Allmogen fattat emot en flik förrättning ; men allå 


utvårtes tecken tyckas bevila Sphacelerade inelfvor. 


- a 


Gonfr MATTERS JD Differt: de fr Bpalrbadicg 


populari. Wittenb; 1723: skeler 
of At detta utflag år coritifkt, kan ej fättas' i tvif- 
RA ONE ORG det förorfakadt af  RG peel 


AE le: Donös prel ja gb pag. AR bälen 
Ju mer utflaget underlåttas,, ju mer: lilas den fjuke, 


"detta gen fo ofarlig och ”åuchlopper fakrar 6 jä 
föga . AV perrfjr ber (PN, rå 

| oc För deffa. nalkas nu wiybåerring, 4 FÖRA con” 
ärsälan ) då Symptomerna efterhand aftaga, 
Je et lifva. böjeligare, fömnen ordentclig, 


kra Fråsna tiltagas Likvål åros» de; måle 
så PONPR ÄR KORR pålång tid icke utan 
gar, ypningar » krampedrag, och 


di abe öka kalla luften, eller arbetaz såfven 
om durchlo pper vil varalinge ibångande, ; Skabb 
kavnäinga Vänge «' andre få färga NR 


öra bk jocl leg sån sälla Hå lätt, a gå 


pg SE ns . delar, H (ynnerhetinår de 


fiu nkaltlikofnligen. safrödjes genom: eriGins: 


gre D e Öis fyra lemningar. (fy 
surer, lamhet i någon. del; .epileptifke 


pc 
RR 


FER ar 
Y d ie Du Vv Å' i er ryd När 4 
SAVA. Yr 
Å ig sl 
a Rd Så 


ukdoen anlane och- Inga. hello medel. nyt: 


ilfå nd en täkts, or protraétus, TE: 


ingarna, ör hin gt gätt ät, och. leden Fd 
Vägg med t jukdomen. Mån: at hufvudet 
en öfriga. kroppen blir. exponeradt. 
5 ej. kunnat finna. 
akdg Sy Crilis -förmodéligen blifvit. ST 
man tyckes dock ej kunna tilfkrifva Sådant 
/ Ör åt t Villa delar , hålft. dårmed förhåller 
lika, fom med den efter febrär påkomman- 
etaftalis. Den få förra år. en mozbus ”Partialis 
18, siden SAR en nova progenies mörbi, ale 


| 
M 4 33 


Ta 
F LÅ é 


fina. iwnneny på yn, hörfek 


i IA, + (ER OBE (FR Haty 
år fjukdomen flannar i någon PER  Epitep- 
i .Manie., mårkes ingen .Crilis, utan blir. ve 


Ibland dem fom varit. AN av 


3 


(a ut- 


r. Mart: 


22 1771. Jan. Feb 


tjat, hafva få undgått en ftor förluft af Gå för- 
ra helfa och munterhet, FREE EVEN 2 
Recidiver tyckas i fynnerhet förorfakas af 
kölden , och det ofta lång tid efter, fédan den 
ofjuke upkommit. är sg vd 
Likfom fjukdomen icke angriper alla med 
lika många' och fvåra anfall, få varar han ock 
olika långe: fomlige igenomgå hela fjukdomen 
inom 14 dagar, andre plågas 3,4 til 8 veckor- 
na och längre, når de ingen böt defsförinnan 
föka eller få. VN ER ARIRNN 
Drag-fjukan yppade fig fört () allmänt 
1 Jönköpings Lån, år 176f, vid flutet af Se- 
prtember , och det i några Soknar af Våftra Hå- 
rad, och dårpaå ftrax i åtfkilliga Förfamlingar af 
Öfsbo Hårad, och vid famma tid i en del af 
Våfsbo Hårad, och liten trakt af' Mö Härad. 
Hår fpridde fjukdomen fig, men gick ej det 
aret långre; likvål förmenes antalet af de fjuke 
det året gått emot 2000 Perfoner. Ar 1766 
återkom fjukdomen famma, årstid och i famma 
trakter af Öfsbo Hårad, fom förra året, något : 
ÖR ERA SA LA id MN sh 
() Jag vil tro, at jag i min Beråttelfe til K. Colle- 
gium - Medicum för år 1763, hvaraf Utdrag fes i 
Berattelfen om Medicinal Verkets til ånd , tryckt 
17805, pg. 159, itrat mig, och at verkeligen det 
var Drag fjukan, fom i Månfarp och Ödeftugu 
Socknar då vifte fig allenaft på några hår och dår. 
Remiffionerna, fom, efter brukade nitrofa, campho- 
rata och anodyna, blefvo tydeligare, och gåfvo mig 
anledning at bruka China, förvillade mig; och den | 
efterkommande diarrhéen blef af mig orått tagen för | 
"> NMågt med en i neigden upkommen Rödfot, och på 
flikt fått torde flere gånger af andra mifstag fkedt, | 
: - fjukdomen ej utbredt fig , och flere farfoter | 


+ 


Jan. Febr. Matt. = 23 


och Våftra Hårader, men vifte fi; ig åfven i Tve- 
ta Hårad på grånfen af Öfsbos antalet var dock 
detta å året mindre: ån det förra. År 1767 gick 
han fporadice i Öfsbo Hårad, och på andra ftål- 
len, än, han förr varit, famt på få ftållen i Tve- 
ta och Våfsbo Hårader. Aren 1768 och 1769 
har han blott i få hushåll infunnit fi ig i famma 
ön FR men VERS, i andra gårdar ån tilföre- 
RN 4 jag nu Bökribat Drag-fj ju PE får 
ag, gå til det , hvarom mycket år tviftadr, 
nån Ren Sjukdomens orfak , och vifa den om- 
forg jag haft at den famma 1Gtterletas 
Sn ” Så Mmart det för K. Collegium Medicum 
blef bekant, at jag med fjukdomen hår i Lå- 
a hade at fysfla, blef. mig recommenderad of- 
vannåmnde Herr Do& GG RotTHMANS Difpu- 
Ri Rophania (£). Jag hade då redan lagt 
ng för Ögonen få vål "detta vackra Arbetet, 
fom ock de flere Anmärkningar j jag både af Sven- 
ce och Urlåndfke, Läkares fkrifter kunnat fam- 
Ja, dels: för at hafva en någorlunda utftakad 
method at "Bla, vad I Curen, c dels ock för at med 
f HENRIK et pooå 4 Koll  fåkra 


s gick MOR 176$ Sr SR .epide- 
hb. p7S per kTRT a 1768 och 1769 fporadice 
| ings Lån. Det ankommer nu på anmärk- 

sq daler. om han någonfin blir rått bårta; 
| ock obferveradt, arhan 1765 och 1766 årk- 
och dår i de trakter af V eftergöthland , dår 
'45 fört upkom. Om Cronobergs Lån har 

n f åk andettkttelle fått. | 

| a flin 1763, i hvilken Drag- -fjukan 


| ätt il årfkildta mn Or GC 
phanus aphaniftram , fom 


hålles för defs orfak, 


"på andra ftållen i Mo. Hårady föga i Vålsbo 


— 


enericum , af örten Ra- 


24 1771 Jan, Eebr. 


fåkra Rön? kad at  betyrka "det, föm: "Medici 
"förut anfedt för trovärdigt & TITIRBÄS OR «kor 
Jag kom knapt utom”Staden til de fjuka 
byggder, förrån JR var färdig, at i en Publi- 
.Cation anklaga. o ögrålet. Raphanus Rapburi 7im ,'ef- 
ter det få allmånt fants ibland Vår-fåden: Mev 
"då Såden dårifrån blef renfad., och 4 Tom 
"likafullt itåndes, fam åt(killige b börja ned för 
fök (") möta mig, måtte jag Varan mera varfar 
1 mitt omdöme , i fynnsilter, fom. denna våxt 
icke allenaft lika ymnigt nåra omkring og 
"ping fyntes ibland” Vå fäden, utan 6 bh sö ” Of- 
riga Hårader och Soknar, form aldrig | h 
f Jukan, NR söåler 
4 Jag. fann då LE at "tålla El hn fri 
| under. de ftrångafte prof i alla traktet? 06 hut- 
fra dårtil fkickeliga medhjelp are (5?) för jäm- 
NT mig Hirigt arbetade Md utrånandet "af de 
-omftåndigheter , fom jag hade fkål ar milstånka, | 
EG FOSU jag ER at unc der pg FN 


a 


| skr Fd Fu jr 
k ve d Sr Ina? & Så ä 


ÖR fån Våltra Härad skon til Koskela syren 
nings-hafvande, den 25 Otob. 170494 ort från 
Kröno-Betjeningen, at, efter underföknit 
niftrum var ofkyldigt anklagad, , och at må 
"Hår Före tkörden. a Bö 

a De fom i detta ämne bira go I 

våtioner, voro RES rar oj NN Agun 
"A. FALK, Krono-Befallnin en i Våftra 
nd Herr N. UnBecK, Ci Jar niftern i Gn gfjö 
P. THEORIN. Adjunéen i TFOReryd I 

S: SVALANDER. Adjuntten i i Forsheda Herr! P. 
EKEDAL. "Comminl! Lå ra Herr Po ver 
"TER, sis SRS 


25 


ryd Råphanus KPI (9 
fver dtörre delen af Jönköpings 
fåc en få vål uti enfådes' jord, 
orlunda fköres, dock frodiga: : 
i annansjordmån, måft ibland 
- - Wilbradogtt Korn; myc 
Peng ; sinn Nigel ken! Pre Mbägk 


Åkerka a mv dels. fröhus bris ra 
äfval förr aldrig affkile” detta otré 
ög aldrig; hafva det 2 älv der mils- 


ME SEE 3 


fåc lan (kår -pa. pita KYRA hos 
a: Tetradynamifter ( SLR röjer 
nr CB: SÅ i sb jå be Jm i ov 
år ; ä peb (C sv + 
Syff. Nat. 2. Pp. 1136. no all 

Hå d ds Paltorat, dår AES 


; ”erfoner: hårdt af: fjukdomen; Angrer 
-Allmog Än; Ag hållen underföknivg, 


-minr för fått, ar Åker e 
Kv mindre 5 äxt "hår förr, ån nä: VAR 
pe fvära mifsväxt år åtir Funne- 
14 > Åkerkäls/ Knuäbb; och åt fattige: bakat 
2. Lp 4 delar. Krlubb-emot endel Såd, 
ågt AA helfas I Ölbo Hårad; Hags- 
1 mn gades- åf fven af gamm: t folk) at 
en fe mo 1727 Roche 7285 på fa 
m  fkedt , utan. Maddno o AO 
j Sinapis arvenfis , fom. på” injdes. Orter 
xer ibland Vårfåden. HASSELQVIST iR 
"de. Viribus Plantarum y fåger, Pp: 22, 


i 


26 1771. Jan, Feb 


fig; men fom jag befarade något hemligt gift 
uti Raphaniftri frö, ankom det endaft på förfö- 
ken fom anftåldes.. Så vål jag, fom de hvilka 
jag anmodat at bitråda mig; famlade fåledes 


e 


genaft om höften 1765 en mångd af Akerkåls- 
knubb, och gåfvo dåraf åt ftörre och mindre 
kreatur af flere flag, Han blandades dels hel 
med allehanda flags renplåckad fåd: dels med 
fådan fåd, til mjöl malen, bereddes til bråd och 
fera råtter , famt gafs dem varm och kall; 
men jag årfor, at genom deffa förfök intet gift 
kunde uptåckas, ty Kreaturen, fom åto det. med 
god fmak , mådde lika vål fom tilförene. Jag 
var laggran, "at låta famla fröet utur den fåd, 
dår fjukdomen nedlagt folket, och af många 
prof på Raphaniftri ofkuld, blef jag åndteligen 
få vågfam, at jag låt fattiga barn åta mycket och 
nybakadt varmt bröd af flik preparation, fom 


aflopp utan kånning. c 4 ny 
Jag tviflade dock pi förföken, i fall fröet, 
genom liggande i ladan detta år, kunat förlora 
fin ftyrka, och dårföre itererade dem år 1766 ("), 
på de fjukliga ftållen, få tidigt, at Landtman- 
nen ej medhinde, förr ån jag, at tråffa fröets 
förfta fkårpa 5 men rönet utflog öfveralt på 
lika fått fom förra året ("+F). KEN SV Tap 
om Tetradynamitfterna ; Nec bharum. ulla veneno 
featet. LOSEKE , v. HALLER och flere råkna Ra” 
> phaniftrum bland Acetaria, och vår Allmoge bru- 
kar örten hela Våren til Grönkål. 00000. 
(+) Då våderleken åfven til alla delar varit fådan , 
fom förmenes bidraga til giftets yrka, Samma år 
gick ock fjukdomen epidemice, fom jag tilförene 


anmärkt, = ONE 
« CP) Såfom enda exemplet håremot, anmårkte Herr 
Kyrkoh. FALK i Agunnaryd, at då han. om höften 


"Jan. Febr. Mart. 27 
f imedlertid aktning på, huruvida de 


vå 


É RN 
s 4 H Va Fv iz 
z NERV (a I 
' & va 

y sh ho € "mn k 4 
HOK « a » 

7 Jos v - £ 
t Lj 


ti 
4 O a ] 


. 
JA 


å 


f nya Vårfåden, fom var blandad med nog ogrås 
och Åkerkål, hafva ingen kånning Gåraf haft. Vid 

tikillige i Forsheda , Bredaryds och Torfkinge Sok- 
nar fått fjukdomen under bårgfeln ,, utan at haf- 
va (makat ny eller fråmmande fåd. Är 1769 fjuk- 
e nägra hushåll i Vernamo Förfamling förft ef. 
Julen , dår fjukdomren aldrig tilförne för- 


28 avgi jar 


dock .dårhån , om, 3 de, fom: förr. fjukna 
” hade host. Brat åtit, så någon? fört. årga 
Sådan (5) RER rn a a ET 
> IDE fkal gr: MN SEAN are utrönt, ar bröd 
af den nja Såden;; 4 mn fårfkt, och af nu 
dnnu "värmt, bar. upvå fckt fjukdomen, "Hårom ha 
jag fökt göra mig förviffads men ingen i den- 
na orten kunde derpå upgifva något f åkert exems 
pel > Om: någre. befynnerligaft - kåndt fig: må 
illa sefter någon måltid; hafva de då åtit” gråt 
. eller vålling af den nya Ani, fom är SE 
Bens. vanligafte PENNA s 
At i3itio. Allmogen och de” fattig jer sn - 
Ste RKA ds Drag- fSjukan , > men icke” lä | förmögne , 
"tyckes aldeles håfva fin riktighet, och har; an- 
a. f JK of at "ipiBen hå rs EE 


ud | | d : hår 


i 9 ') 1 klanen Siena A Nl härad Ta ås en en Åker 
oc af Allmogen med tidigt korn, det de kalla Saylte- 
korn: detta bårgas förr , ån annat:korn; och tjänar 
anti jalR Vifthufet under uIkÖrdena 0 a 
Kg Ät ångan af varmt bråd, fom, bli fvit bakadt. af 
.oren fäd.,. kunde. dkada, fynes. troligt. 2:ne befyr 
nr nerliga  calus af ånga: får Jag anföra. I Byarums 
sl + Socken blefvo acne Karlar , 'under det to de tröt 
-; Såd på logan, och utan, ar förut -kånna fig. on 
3 då haftigt angripne, ar "de fingo I Paro: ylm er fa f 
fy fom. längt. fram ram VRT " pt dra ftadi . . åder SRV åp 
, SVALANDER I I famma Få Örfamling, låt. 1767 
fen : torka. Axebols-Låd. utaf blandf? «a Ach 
flålde fig öfver den, nyfs hon kommit utur ug 
of at granfka. hvad: frå dåri var, blef an af 
 behagelig ånga förft helt yr, och åklade, och 
+ dårefter fmåningom, tydeli 52. anftöter af. 
"kan , utan at hafva åtir a ny. fåd: han . 


ar 


og! 
Å 


hulpen fnart med de. emot : Drag ja ge me” 
dicamenter. ; sög 


Vv sh bossa öken sa enad 
dårer han: kunna af imagination eller 
r upkomma; fom VATER förme- 
förnåt Hargs folket, fom: mera regex 
Ag hl Allmogen, apan se 


äta Medici funnir,,. at :dej eng e hin 
kar STL fom år "orens hafva. milft fjuknat; 
Re ver ar fåden > hafva undgått lyckans 
ek .desfom- nyttjat. denna. orena dås 
jet: af vår-fåd, oftalt blifvicfjukes | 
fom det ej gjort, hafva åndock 
aftån de förfigtigare, efter und= 
; >se Moröng voro ond åns 


Et 


4 


Sorg de  drdåe en ot td frog aj 
fåne ftållen tilförene, åfven fom hår 
| Anit (ARR RR en lika vår 
nån, pad ags fåd, lika 
ma fog frigher oc och förlågenhet 
SR. Om 
te uven ag är, 196 fmå kån- 
; nade Dragf Fukang men fruktan byg 

"Ökat inbillningen. = 

all: "Allmögen den f. åd, fom affällét och 
gan vid infö felen. KERO SR 
tecken, at den renfning Allmo en anftål Her 
fållning, eller at affkumma len 'ofva anpå 


oh ande orenligheten', ej i gör tilfyllett. "Axebofs- 
Ch kunde ej upvåcka den Dragfjuka, fö” efter 
dd upkom i Vernamo” Soken, hvarom 
Ce Å aid pA 
ert a befkaffenhet til all äl dödat kunde MG 


cke g ra f FS epidemifk. 


om nya fåden, vifte fig den tiden i Mo, Öfra 
och Södra Vedbo Hårader, utan at fjukdomen, 
utom på få ftållen i det förfta, dår upkommir. 
Likaledes hafva 6:to Kvreatuar af flere flag 
funnits tilförene angripas af fjukdomen på famma 
tid fom månnifkor (7); men hår i orten har man 
fådaot icke kunnat förfpörja.  Befynnerligt var 
dock, at kreatur om Sommaren 1765 mer ån 
vanligt blefvo galne ("”"). Följande Vinteren 
och Vären 1766"voro på många ftållen i Jön- 
köpings Stad Svin, Hundar, Kattor och Höns 
galne, fåfom af en ordentelig rabies; men om 
de ådragit fig denna olågenheten af Såden, år 
få mycket tftörre fkål at tvifla, fom Folket i 
Staden utan minfta fkada nyttjat Spanmålen. 
> At 7:mo man funnit Drag-fjukan, dår bon 
inkommit i hufet> nedldgga de öfriga, fom da åf 
famma fpis, träffar icke altid in (ff), utan lem- 
AE bida nar 
EE ENN ; | | 
(") I Bredarydå-Soken i Våftbo beråttade folket, ät 
för flere är tilbaka Dragfjukan mårkts hos några 
Kor och Kalfvar vid Midfommars tiden, då de ej 
Rkupnat Lätt Gi FÖ Såd:” OM ERER 
(et) I Tveta Hårad och Rogberga Socken blefvo om 
Sommaren 1765 årfkillige af” Horn-bofkapeni g 


Svin och Hundar blefvo famma Höft galne 


ehuru ymnigt de fingo af den fåmfta och 
nya Såden , och ofta blott ogråfet, fom renfades 
dårifrån.. Den omialte rabies var dock icke mycket 
sallmån ; utan blött hår ock dåre 5 fot 
("+") I Forsheda Förfamling voro, år 1765, utaf 
dem i hushällen, fom njutit famma fpis, 1, 2, 3 
ä 4 ljuke, $, 6 å 7 åter frifke, utan at hafva bru- 
kat något förvarings=medel. - I Jåra Gåftgifvare-gård 
fjuknade 1766 endaft a:ne Barn, men ingen mera 
I hushållet &c, I Stenhultsby åter, i Vrigftad Soc- 


I 


r. Jan, Febr. Mart: = 35 


är, fi Hk likfå vål många orörda i hushål- 
len, fom han i grannfkapet olika förhåller f ig 
), ånfkånt de dela fin Säd teg-om teg, åkern 


r af lika jordmån, håfdas lika, mårkes ej hy- 
få olika ogrås , öeh, de på lika fått alla bereda 


fin föda. = 
Ehuru jag, uf hvad nu anfördt år, måfte 


”Aanok i lika ofåkerhet , hvilket det olyckliga 


iftet år, fom upvåcker denna fvåra fjukdomen, 
[blef nådigt , til utforfkande af hvad Medici för 


fåkert antagit, at nåmligen orfaken til fjukdomen 


pikar RN måtte pad Wigg, Ja uti Säåden, eller 


ST fom i de f ÖuhA raltat per 
| ibland 


- åD voro 1765 alla mangrant fjuke, och åtkilli- 
blefvo döde 


jorisklRe, ÅN | 

/ ej rd Vrigftads Socken, äro 14 hushåll, 
— hvaraf allenaft et enda 1765 blef angripet. I Lund- 

AN kby, fammna Socken, åro 3 hela Hemman, men. et 

«, enda hushåll fjuknade allenaft &c. 
Ör Differt. de Morbo Sr Convulft Ive 

oe Aemsco. vd ord 1749. p. 

(9) Den flock af vär  Sväglan: Flora. ; fom dåt vå- 


fen år hår anteknad, och de fom ymnigatt finnas, 


ro med + beteknade: Bromus fecalinus +, Scabio- 
4 w arvenfis, Galium Aparsine , Lithofpermum ar= 
> venfe ”, Anchufa officssalis, Lycopfi S arvenfis ", 

Cor volvulus arvemfis Y, Epilobium anguftifolium 
AN & a ntansum, Polygonum Perficaria & Convolvu= 

as , Cucubalus Behen, Arenaria trinervia, ferpyl- 
rubra Agroftemma Githago + Spergula 


+ arvenfis', Euphorbia belsofcopsa ", Potentilla Hor= 


ibland fåden), ärr jag uti jen lite NESSER Ju=. 
necopenfi, med i1767 års Relation. til. KR Col=, 
legiam Medicum: upfåndt. Det har : vål. varit, 
mg omöjeligt , at: förföka hvart i och et flags 
frö. vafi deffa för fig fjelfs, men få många: jag. 
kunnat fkilja ifrån Såden, har jag gifvivär kreas 
tär, utan at hafva förftårt dåraf PÄBON olågen- 
het. Euphorbie-frået » fom tyckes,ku inna mils 
tånkas, har, för fig. fjelf. gifvet, ej eller, up- 
våckt någon krämpas och därjämte finnes,denr 
na:vÖrt. på många. fandjordsrålsrar > odårs aldrig, 
Dragfjukan förlportevs 002, snuset synka sö vv 
si Deiområrde; vackra Skrifter». (om vågen 
ge utkommit om: Dragfju ukany,' hafva,vål få nas 
gelfarit åtfkillige -Lårdas; tiltörenesh fda tankar L. 
om fjukdomens orfak , at man AJ borde: uprén 
pa, "hvad en igång år. vederlagt. « Men fon ja jag 
tror, atomycket kan andras eller förbättras at 
en franttid, fom vi hållit. för afgjordt, får jag 
åtminftone anföra, huru långt jag kunnat gå Ii 
bepröfvandet af "de ”feret upgifnevorfaker til 
Dragfjuk ÄR Sr ECT ae RN RA 0 Det 
Vegica, Papaver Anki. Ranunculus. Keso Men- 
a unsklla arvenfis «. Lamium Berger SANT 
SR RNA > Fhlafpi arvenfe " & Burfc 
» Eryfimam,. cbeiranthosdes js "Braflica peft 
hapis arvenfis ia Raphanus Rapbanij 
Nr Cicurariam , F umaria officinal 
Lä fativa”, 2 Ervum birfa | 
Re Sonchus arvenfis > (RR 
+ Vrena vulgaris," , Ghryfa ) egetr 
Mathricaria Chamomilla, Atithemis ar venfis- 
thaorea JFaced, Scabiofa & Cya us y Vjo la: trico- 


CP 


der. "<., Uttica iners ", Eqvifetui enfe > Det 
kan: dr icke nekas, at fler r ånnu ibland 
"Såden gifvas, fom jag ej fått fatt; men, de målte 
vara mycket fparfarnt kringllräddar . sades 


2771. Jan. Febr, Mart: 33 


0 Det förefaller underligt, at Sjukdomen i 
Sverige aldrig förr ån 1745 förmårkts, eller åt- 
- minftone blifvit allmån, om likvål det, fom in- 
— nebår defs orfak ; ibland ofs ifrån uråldriga ti- 
— der varit til, och tilfålligheter at fåtta denna 
orfak i verkan hafva flere gångor tilförene icke 
kunnat fela. Den fom vil gifva akt på våra 
Farfoter, finner dem böra indelas i 2:ne hufvud- 
Claffer, nemligen de fom genom fmitta fort- 
lantas, och de fom icke åro fmittofamma. De 
förte. fom tros hårröra af något gift-frö, bero 
mycket uti fin utbredande kraft af luftkretfens 
befkaffenhet , och angripa då utan affeende på 
orter och complexioner, och variera mycket 
litet fina lynnen, med mindre de med andra 
— farfoter förknippas. De fenare åter, fom nåftan 
altid gå fporadice, ombyta fina anfall på olika 
fått, efter ortens belågenhet, och Climatets der- 
af upkommande olikhet, efter kropparnas difpo- 
fition, och den lefnads-art fom kunnat förutgå; 
deffe blifva epidemifka på flere ftållen på en 
gång, men med olika åtbörder, och de nedlåg- 
ga icke alla, utan dem allena, hvilkas kroppar 
til en fådan naturens oreda åro beredda. 
> Jag har i förra ftycket: om Endemifka fjuk- 
domar i Jönköping (") vifat, huru vanfkapelig 
en Froffe-feber blef i en hel Landsort, och det 
torde vara möjeligt, at någon mifstagit fig i 
förra tider, då Dragfjukan kunnat i mjugg vi-' 
fa fig, och tagit anfallen för effetter af Mafkar, 
. Moderfjuka, inflagen Maflel, Ros eller Gikt,' 
och dylikt. | 
i C CTR Drag- 


> (") Conf. Sv, Vetenik. Acad. Handl. för 1760, 
TN söP. 30." &C. RANE & BONG ; å 4 


34 1771: Jan: Febr. Mart, 


 -Dragfjukan kan icke föras til de fmittan- 
och från de andra (") vil man hafva henne 


kild, af den anledning, at man åndteligen vil 

hafva för henne någon enfkildt fkapad orfak; 
något ånnu hemligt gift; ehuru den fom hår- 
om ranfakar, finner, at juft de fkål, hvarmed 


man fådant vil bevifa, gifva anledning at hålla 
detta gift för otilråckeligt, når de omftåndig- 
heter fela, fom göra difpofition til en fådan 
fjukdom. ON OR ERE 

Medici påftå, at Dragfjukan derföre må- 


fte hafva någon fårfkild orfak , efter hon endaft 


vid ny Såds inbårgning , efter föregången våt "Som- 
mar , och då torftighet förut i landet varit, på de 


trakter endaft angriper gemena hopen, där flit fid” 


och värfåd ; fom med ogrås må är blandad, bru-' 
kas til föda, Men det kan tillika icke nekas, 
at, når Allmogen, och i fynnerhet de torfti- 
safte, fom gemenligen åro de, fom bebo: de 
Os Sådes$-orter, och dår nåftan endaft Vår- 
fåd fås, flere år tilförene under tryckande mifs- 
våxt blifvit få utblottade, at de nödgats nyt- 
tja otjånlig fpis til fin lif-nåring, och dymedeltt 
alamkat fig fcorbutifka och cacochymilka våt- 
fkor, de då åro beredde åmnen til en farfot. 
Når nu fådane nöådftålte månnifkor nödgas drif- 
va fina arbeten i en kall, våt och dimbig luft, 
få åro de ånnu mera utfatte för den fara, fom 
vi ofta rönt gifva anledning til epidemier. Och 
> dåde, ien ort, dår Såden fent mognar, för ti- 
digt tilgripa en efterlångtad årsvåxt, föra Såden 

'oren 


(") At motus fpafmodici vagi i vifla orter altid fin- | 


nas utan epidemie, och åro chronifke ,' vilar FREDR- 


HOFFMAN i Med, Rat. Syftem. T. IV. P. II. 


£771. Jan, Febr. Mare. = 385 


'ören och halftorr (") til qvarnen , ftrax anvåne 
da den til föda (f"), och ånnu mera, fitt bröd 
utan tilgång ("XF") på godt fermentum illa til- 
reda; men med alla flags föda af den nya Så- 
> den fina hungriga magar til öfverfléåd måtta, få 
har håndt, at Dragfjukan upkommit; månne 
af et fråmmande gift bland Såden allena? eller 
tillika af den fkadeliga medverkan, fom de be- 
» fkrifne omftåndigheter åftadkomma? eller af nå- 
Kön ännu ej uttönt orfåk 20 02 sed 
> Men ehuru man tycker fig hafva fkål at 
tro ,' det luftens befkaffenhet, de år Dragfjukan 
gådt, bidragit til månnifkors difpofition för den- 
na farfoten, kan man derföre icke falla på de 
Låkares mening, fom trodt, at luften, och i 
den innehållna fkarpa och Sulphurifka ångor och 
nedfallande dimbor, fkulle dels inficierat Såden, 
dels af månnifkor blifvit attraherade (T), och 
dymedeltt gifvit anledning til denna Sjukdom; 
ehuru i Actis Med. Berol. (TT) finnes, at Fi- 
lok. CK fkare, 
(") Man vil tro, at många fkadeliga faker, i fynner- 
het de flyktiga, fom tyckas agera på nerverna, blif- 
va-genom torkningen förfvagade. är SE SNR 
CA) Mjöl af ny Såd och nyfs af qvarnen taget år 
«funnet både otjenligt til bakning och fkadeligt. 
o(f"t) Allmogen i deffa brödlöfa trakter hafva i börs 
jan af höften altid brift på gåft eller andra vanliga 
— fermenta; och Såd af nya årsvåxter, illa bårgad, 
gifver et mjö!, fom fvårligen kan komma til gåd 


0 gåsning. KR - | 
GD fr Wotre in Diff. de Morbo Spafm. Epidem. 
maligno. Jena 1717. WALDSCHMIDT in Diff. de 
Morbo epidem. coznvulf. Kihl. 1717. VATER in Dif. 
de morbo fpafm. popal. Vittenb. 1723, Breflanske 
0 Hänäl. för år 1717: Julii månad &e oc 
(tt) Dec. II. Vol. VI, p. $7. 


36 Fri Jan. Fu: Mart, 
fkare, fom tidigt om mornarna och fent om 
aftnarna reft i dimbig och kall luft, förft ned- 
fjuknat; ty utom det at de fjuka orter icke 
förmårkts hafva några befynnerliga å ångor emot 
de andra, fkulle ju fådana SngripA andra å ån juft 


allmogen allena. 


Om åter luften kunde åföra äkgn fkades 
Jig verkan på fjelfva Såden, och i fynnerhet 
de flag fom i deffa orter egenteligen fås , och 
denna blefve fört i fin a&ivité fatt, når folket 
ådragit fig en til fjukdomen låmpad difpofition, 
år en fråga, fom leder mig til nårmare utfor- 
fkande af hvad Medici af fådan tanka före- 
givit. 

De Rågens mifsfofter (Clavi fecalini) - 
blifvit anklagade. för orfak til Dragfjukan, med 
bvilka förfök fkulle blifvit anftålda på kreatur, 
då fjukdomen gick i Saxen och Schweitz CI 
och vetat contracturer, lamhet och mera för-" 
fports, hafva gifvit mig mer omtanka, ån fom- 
lige velat i detta åmne hafva. 

CAMERARIUS, ("”") anförer utur öken. 
AN. C. ar lika monftreufa korn hafva gifvit anled- 
ping til många flags epidemier , och at de fvarta 
"hornlika Rågkorn, Martins-korn kallade, fom i Hartz- 
wall of BRUNNERUS blifvit anmärkte och i fi ifendmn- 
de Handlingar 'befkrifne (XEXY, hafva , då de blifvit 
åtne, förorfakat befynnerliga ryckningar i lemmarne, 
och åfven kallbrand, Hans befkrifning på deffa 
Clavi fecalini (T) tråffar 1 det TE in bad 
va 


05) SEEN Wratifl. 1717. Juli, Pp. 90. 9 

CC RuD. J: CAMERAru Diff. de Uftilagine Frue 
menti. Tubinge 1709, pa t4. FU DN 

TAR RR KT Diff, de U til. frum, P. 5. 


yr Jan: Bebe, Marti = JA 


hvad Bupaus, WircniscH, HABERKORN 4 
LonGoLivs och flere i omrörde Breflaufke 
Handlingar upgifvit år 1717. 

oo VäATtER(") talar ock om flika Martins-korn, 
. Mlrrverkörain , Mehlmutter , Todtenkopff i Ty/kland 
kallade, och at deffe hafva en corrofive frårpa, få 
at de blott tuggade taga buden af mun och fvalget 
(), Gjorda til pulver, döda de Flugor fd väl fom 
arfenicum. Gåfs och Höns, lom dtit deraf, hafva 
 aftrånat eller ock dödt: Fånad , Små-Bofkap och Svin- 
kreatur famt Håfpar hafva icke dtit dem utan kän 
ning > och faft de nådigt gådt derpå > hafva de> af 
hunger dertil-tvungne , ådragit fig cachexie, atrophie 
och coptratturer: (ond Suogor hafva deraf 
fått mifs sfall m. 

Men med (es mera upmårkfamhet blef 
jag varfe det Bref, fom Herr Doctor Tissor 
aflemnat til Herr Do&or G. BAKER i England, 
hvilket i Engelfka Transa&tionerna en är in= 
fördt. | 

Herr Tissot har redan äldötene i fin ute 
gifna Bok (T) anfört, efter en Franfy!k ARON 
nymus, at förderfvad Såd, eller då i vät-är af 
någon tilfållighet Förra på Rig-kornen (må 
horn (Ergots), varit orfaken til den fjukdom , 
fom i Landfkapen Berois, Blaifois och Sologne” 
blef epidemifk : och Baron VAN SWIETEN i fi- 
na Commentarier öfver BoERHAAVES Aphoris- / 
mer ED gifver åfven utur Parififka Handlin- ?' 

03 1 garha” 

() In Differt. de morb. fpafm. popul. 1723. 

("") CAMERAR US åter in Diff. citata p. 6. fåger at 

de voro af ingen fårdeles fmak eller lukt, s 

(0) Pbilofoph. Transa4. Vol. LV. XVIL p, 198. 
I vfequ, ” (t) Avis an Peuple fur fa fr 
EM) TOMS ap 130 


38 Sd 1771. Jan. Feb. Mart; 


Eg den uplysning hårtil, at den Såd, fom 
ent (förmodeligen Martii månad) blifvit fådd i 
en fur och kall jord, och under våta fom då 
mycket fallit, degenererat på detta fåttet, och 
de fom åtit deraf blifvit angripne af kallbrand. 
1 ben och fötter. SA 
Deffa Horn-vdxter , på Franfyfka Ergots (Se=. 
cale cornutum), på Rågen, fåger Herr Tissor, 
fkola icke confunderas med de långa i Rågaxen. 
hångande korn, fom under bördiga år allmånt. 
finnas, och intet fkadeligt innebåra, faft olika. 
af Auétorerna anförda namn (") gjort någon ir-. 
ring. Han tror fig fullkomligen vara öfverty-. 
gad, at deffe Ergots åro fkulden få vål til Drag- 
fjukan, fom den omrörde gangréne, hvilken i 
Frankrike upkom: men huru en fådan fåd den 
ena gången kunnat göra convulfioner. och den 
andra en gangraena fpontanea, lemnar han til fram- 
tidens utrönande. De förfök, fom hår omröras, 
tyckas vara de famma, fom jag förr utaf Bres-. 
laufke Handlingarne och flere omtalt vara gjor- 
da på kreatur, ; 4 3 
> Når jag nu öfvervågar de Låkares Skrif- 
ter, fom velat leda Dragfjukans orfak på flika: 
Sådens degenerationer, förekommer vål det tvif= 
velsmål, at de af ofs kallade Mjöldrygor , Mjöl: 
åker eller Bockhorn icke åro de famme, fom de 
omrörde Ergots eller Secale cornutum 3; utan : 
det oåkta ofkyldiga flag, hvarföre Doétor Tis-. 
sot ftraffar Herr MoneTtaA ("f), at han mifs- 
KA tagit 


C") Secale cornutum , Secale luxurians, Mater Seca- 
lis, Mutterkorn , Orga och Clavus Secalinus, åro 


Synonyma. 
(94) Pbilofoph. Tranfa&. Il. 6, 


1771. Jan. Febr. Mart. = 39 


” tagit fig : men fom i detta Lånets trakter, dår 
fjukdomen nu framrafat, brukas Vår-råg , fåden 
fom hos Utländningar anklagas, borde icke alle- 
naft defs Mjöldrygor noga examineras, utan ock 

tilfes, om någon annan fådens monftrofité kun- 
de påfinnas. Jag har nu i 3:ne år, då nog va- 

ta Somrar varit, med all granlagenhet efterfpa- 
nat, om någon ovanlig omiftåndighet fkulle kuns 
na mårkas på fåd-flagen af alla forter, och där 
egenteligen fom fjukdomen vifat fig; men hvars 
ken jag, eller de fom med obfervationer mig 
bifprungit, hafva kunnat det ringafte fådant fkön= 
ja ("): Deremot hafva dock Mjöldrygorna eller 
hår kallade Bocksbornes deffa år varit ymniga, 
och, hvad jag förr aldrig gifvit aktning på, 
åfven i Kornet ("") ; hvarföre jag med deffa, 
hvart flag för fig, låtit på kreatur förfök an- 
fålla, och det til ftor myckenhet, men rmårk- 
te deraf ingen annan effe&, ån at de gjorde 
förftoppning (+). Således ftannade jag ändock 
i famma ofåkerhet, fom tilförene, och åger in-= 
tet rön, hvarmed jag kan ftyrka de områrde Lå- 
SARA NG Can kares 
- () En Anonymus i Breflaufke Handlingarna för 1723 
"> Julii månad p. $8. fåger ock at. Secale cornutum 
ar ofkyldigt. Han päftår, at Dragfjukan icke gick 
når fådane Sådes-korn voro ymniga, men epiaet 
. mien upkom når de fom mintt fyntes til. 
 ("") Herr Kyrkoh. FALK i Agunnaryd vifte mig det- 
« ta, och at dår i Soknen kornet hade mycket Bocks- 
horn; han anftålde ock dermed flitiga förfök. 
o("") M. HOFFMAN recommenderar dem derföre, 
-fåfom et fpecificum emot omåtrteliga Lochia; WEL- 
'SCHIUS fåger dem kunna nyttjas i blodfpottning och 
blodpink. - Barnemorfkor fela derföre, då de före- 
"flå dem at facilitera förlofsning med. Confr. CA- 
MERAR, de aftil. frum. p. 13. | 


40 1771: Jan. Febr. Mart. 


kares bemöådande,; at gifva degenererade -Sådes- 
korn fkulden til Dragfjukan. = 


At Sjukdomen, fom hår gådt 3:dje perio- - 
den i Sverige, år den famma, fom i Colln, 
Welftphalen, Heffen, Waldeck, Plavia, Frei- 
berg, Lausnitz, Holftein, Schweitz,<Schlefien 
och flere orter kringrafat, derom år intet tvif- 
velsmål; men at tvånne få olika fjuk domar, fom 
denne år, emot den, fom i Franfka Provincier- 
na förmårkts, fkulle draga fitt urfprung af ett 
och famma gift ibland Såden, utan någon be- 
fynnerlig föråndring i detta giftets natur, eller 
1 de kroppar fom det råkar, hvaraf effecten få 
olika determineras , det kan ej rått fattas eller 
förftås, och beböfver vifst båttre uttydning.: 

Af de orfaker man ytterligare föregifvit til 
Dragfjukan, år ingen fom förtjenar få mycken 
upmårkfamhet, fom I»fecter och yrfå; och vid 
deffas utforfkande har minfta mödan kunnat an- 
våndas. I fenare tider hafva Medici förft bör- 
jat at milstro lefvande yrfå för orfak til många 
flags fjukdomar, i fynnerhet til en ftor del af 
dem, fom med något utflag drifva til kroppens 
peripherie (F). Om ock denna hypothefe ej 
annorlunda ån ex pofteriori kan göras trolig, 
få får jag anmärka, at Dragfjukan i många de- 
Jar imiterar utflags-febrar , och de medel, fom 
i dem tjena, hafva ock i Dragfjukan fin ftora 
nytta, Men defsutom år ock möjeligt, at ibland 
Infecter och deras Larver gifvas många, fom in- 
nebåra en vår kropp fkadelig fkårpa. Spanfka 
flugorna måtte i den flåcken icke vara- allena 

| ; | ANG | i; ; TR sd de 
(+) Peft, Koppor, -Måfsling och flere fmittofamma 
Tjukdomar, kantike ockfå Rödfog, | 


1778 Jao, Febr. Mart: = 4r 


de fom hafva en retande egenfkap. ' Det år ock 
vifst, at de år fom Dragfiukan gick, voro en 
ovanlig hop Infetters fkråpukar ibland Såden, 
och i fynnerhet i det få kallade Ax-bofset: > 
> "Allmogen fkyller annars mycket på Honungs- 
dagg, fom deffa år, 1 fynnerhet 1765 , mycket 
fallit. De hålla före, at Honungsdagg fördärf- 
Far Siden; och , gör den. fkådelig (fa se a 

 tHerr Prof. CecuHes Rön för Kongl. Ve- 
tenfkaps Academien (+) beftrider vål, at få- 
dant kan hånda allmänt på fåden, men at en 
klibbig våtfka ofta mårkes, i fynnerhet på Rå- 
gen, fom Allmogen kallar Honungsdagg , hvar- 
efter ock Axen mattas, och många frö-hölfor 
blifva flere, kansejinekas (FFF) Denna” må 
vara mer eller mindre fkadelig , han må komma 
af yrfå eller vidhångande: ångor; få tyckes ic- 
ke båttre lockemat för 'Infe&er vara ån denna; 
ty ehvar den finnes, tilftåra yrfå hoptals (+). 
Om det ock vore möjeligt, at befynnerliga flag 
Infe&er, fom efter naturens :egna .<conomiey 
viffa år, vid vils våderleki fynnerhet voro -fram-' 
me, hade fina fårfkilta hemvift.i fådana trakter, 
och på fådana Sådes-arter, forahår förekommay 
eller de hit flyktat med utlåndfk köpt Spanne-'. 
mål; få vore det de Naturkunnogas möda vårdt, 
at deras egenfkap utröna. | KET 


(FF) TRAUTMAN i Breslaufke Handl. 1723 fåger, at 
> Clavi fecalini upkomma af Honungsdaggen. 
TEL AR 1762. 2. Qvart. Ed 
(ER Anonym i Sv. Vet, Acad. Handl. 174$ 
4. qv. fåger fig det fåkert med egna ögon fedt. 
(1) Confr. Diff: citat. de Morbo Spafm. convulf. epi- 


kh 


[0 / | 


Fe: Pe 24. 206: : 


42 1771. Jan. Febr. Mart. 


BERÄTTELSE 
Om ir sl | 
Grå - Siks - Fifker jet 2 Nordlanden i 
oe Norrige, en 
Ad > Infånd af ön hk 
NICLAS CHRISTIAN FRIIS, NN 
| Bifkop och Confiftorial Affeffor.- i K 


. x Br 
Öfverfatt ifrån Danfka Språkets . 
« + ERE 


( jränSiks (") fifkeriet år åfven ett af Nordlan- 
dens betydande Fifkeriers Deraf fker en tftor 
export til ”Frundhiem, fom går til Verken och 
det få kallade Uplandet, famt fåljes på Lev- 
angers marknad til de Svenfka, fåfom ock til 
Logen hvilket fenare dels förtåres i Bergenfka 
Jplånderne, dels utföres til fråmmande ftållen, 
dock ftörfta delen Sunnanfjålls. Af denna Fifk 
ärhälles ock en anfenlig myckenhet Tran, fom 
föres til Trundhiem och Bergen, och har, får- 
deles nu. i några år, genom det höga pris, dem 
varit. uti; tillkyndat Inbyggarena en ftor för- 
del. Utomdefs år Landet 1 fig fjelf båft tjent 
med detta Fifkeri, ty detta år den flags Filk, 
fom allmånheten hela vintern igenom nyttjar i fin 
hushållning, brukandes Tranen i fina Lampor, 
och fjelfva Fifken til mar fedan han blifvit Der ; 
 Jagd, hålft den i Ståderne fås för lindrigafte pf 
, aÉ 


— (F) Gadus virens Linns. Kallas på Norrika Sey, och 
oococpå Dantfka Graa-Sey. I Sverige nåmnes; detta Fifk- 
flag mängaftåds för Gråfider, => = ) 


ÅA 


1771. Jan, Febr, Mart. = 43 


af alla Fifk-varor, och fåledes år den föda me- 
nige man låttaft kommer ut med. 3 
> Dema flags Fifk indelas efter ftorleken för-« 
nåmligaft i 3:ne forter; den ftörfta kallas hår i 
- Norrige Ufs eller Sey-Ufs, hvilken år ftor och 
flark fom en af de ftörre Laxar ("): Nod: Sey 
eller Sekkenod-Sey (Not-SikyY år.något mindre, 
fåfom en laglig Torfk (""): och Dorg-Sey, eller 
Pale, år «ånnu mindre; hvartil kommer åfven den 
4:de forten , More eller Smaae-Sey (Små-Sik), fom 
år 2 eller 3 gångor mindre ån den fiftaäåmnda. 
Alle åro af famma fkapnad och fårg på fkinner, 
famt med fet lefver vål förfedde, når de i råt- 
tad tid fångas > Fy det år vil ar mårka, det 
all annan Fifk kommer gårna' fet in ifrån Haf-- 
vet, och magrar af når den har ftått fin tid.in- 
ne vid Land-fidan, och måfte derföre föka dju- 
pet igen, om han åter fkall blifva fet; men 
denna flags Fifk år gårna mager på lefver, når 
den förft kommer in ifrån hafvet, men blir ef- 
terhand fet inne vid Land-fidan, och det ge- 
nom ett flags helt liten Sjö-infegt, fom kallas 
— Råd-åt (Ree-sar) (AY, hvilken år fådan, ar få 
fnart han kommer utur. fjön på landet, rinner 
han bort fåfom en lutter fetma. Denne år Fi- 
fkens låckrafte föda, och han år få begårlig 
derefter, at han fjelf rånner up på landet efter 
den famma , hvaraf ofta har håndt, at han vid 
fådant tilfålle i Strömmen blifvit fångad med 
bara' hånderna, då någon varit nårvarande och 
flrax tilreds, åfvenfom man ofta fer denna Fifk, 
til många tufende-tal, gå med hela hufvudet up 

SS a RO Öfver 
«C(") Salmo Salar L.  ("tY Gades Callarias EL, 

(""") Scolopendra marina Linn. = | 


| 
I 


44" 17710 Jan: Febr, Munth 


öfver vatnet, och med aldeles öpet gap fluka” 
i fig denna lilla Vatten-infect, hvartil jag fjelf 
ofta varit! åfyna vittne. Ju långre nu Fifken 
in på Sommaren går och njuter denna födan, 
ju ftörre fetma och lefver famlar han. Alla 4 
forterna handteras likafom Rotfkår af Torfk ("), 
i det den flåckes och: hånges til torkning öfver 
Jänga ftånger. CR | 
> Detta Fifkeri begynner gårna förft i Maj, 
och fortfar til Augufti månads flut, då man i 
hunde-dagarna , når ftark vårme infaller > ftår: 
"den fara, at Fifken genom ohyra fördårfvas , 
dereft icke fångften fker på ftållen dår vådret 
» har fri fart at fpela, då den någorlunda confer- 
veras...-Når denna Fifk kommer in ifrån Haf- 
vet, få ftadnar ftörfta delen och tager fitt til-' 
håll på grund och bankar ute i Hafs-gapet ,' 
dit Inbyggarne genaft i myckenhet begifva fig: 
til at fifka, och komma då många ifrån få af-:' 
lågfna frållen, at de måtte bruka ftora Fartyg, '' 
för at hit, likafom til Torfk-Fifkeriet, medbrin-' 
ga fina förnödenheter under fifke-tiden , och fe-' 
dan kunna hemföra fin Fifk-fångft. Redfkapet, 
fom brukas til denna Fifkens fångande, år en 
få kallad Sånk-not, 12 famnar på hvarje fida 
i fyrkant, förfedd med 16 til 20 famnars tåg ' 
aä hvart hörn, famt en Båt med 3 man åfven- 
2 på hvart hörn, - Med detta Redfkap refa de 
ut om aftonen til de grundafte bankar i Sjön, ' 
hvareft de 2:ne ftörfta forter af Grå-Siken mått 
uppehålla fig, och dår fånka de en fådan Not. 
tåmmeligen djupt ned, då hvar Båt behåller fitt 
KR RT hörn= 
(") Se 4:de qvartalet af Vet, Acad. Handt. för år 
1770, P: 312. CSR 


hörn-tåg, hvarefter de ligga helt frilla, til defs 
de mårka få fror mångd af Grå-Sik vara inkom=- 
omen, at det lönar mådan at draga up. Då gif- 
oves en vifs fignal, på det alla Båtarna må dra- 
ga up på en gång, hvilket måfte gå få jämnr 
och lika, at ej Fifken. på någondera kanten må 
få lågenhet at undvika, I ett fådant varp kun- 
ha de, når det rått vill lyckas, få några tufen- 
de Fifkar, och dermed fylla ej allenatt fina 4 
Båtar, utan ock mer ån 4 Batar til. | 
oc En mindre hop af denna ifrån Hafvet in- : 
"kommande Gra-Siken löper långre in i Fjårdar- 
na, och tager öfver Sommaren fitt tilbåll uti 
ftarka och brufande Strömmar. Jag har en gång 
fjelf, i den vidtbekanta :Malftrömmer, på en: 
enda timas tid med fynnerligt nöje dragit up 150 
flora Grå-Sikar, och det 123 fort jag kunde'hin- 
na kafta ut kroken och draga up igen: Grå- 
Siks-fifkandet i fådana Strömmar plågar annars 
.undertiden fke medelft Drag-Vader, 12 å 15 
famnar långa, fom fåttas för Grå-Siks-berget, 
når man mårker det ftå når vid landet; hvars 
til bara 3 man fordras, fom draga hvarje Vadi 
land, då de i ett varp ofta kunna få at fylla 2 
å 3 fmå Båtar med. Undertiden brukar man 
ock at med en liten Båt ro omkring i Stråm- 
men med ett uthångande fnöre af några få fam- 
nars långd, fom har i åndan en is nes L 
och en liten krok, hvarpå månge, i ftållet för 
agn, bruka blankt faftftöpt tenn. Når man då 
:ror med Båten lagom fort, och fnöret med kro- 
ken flyter ofvanpa ftrax efter Båten, få löper 
Grå-Siken hopetals efter den blanka kroken + 
Ta at dår blir likfom ett kåmpande om hvem 
RN al fom 


fom förft fkall komna fram at nappa den. Det: 
ta roendet fker hålft på de ftållen, hvareft ftröm- 
men år ftridaft, och följakteligen farligaft, ty 
dår plågar Grå-Siken mått uppehålla fig, och . 
filkandet altfå båft löna mödan. ju AN 
Det år fafeligt, hvad deffe Fifkare åro o= 
förvågne, då de i Malftråömmen och andra ftröm- 
mar föka Grå-Siken, med ytterfta åfventyrande 
af lif och vålfård, hvilket jag i förbigående : 
får anmårka. De fky då ej nog de ftora Ström- 
hvirflar, fom mången gäng få bemigtiga fig 
biten, at den ej af årorne: kan regeras, utan 
ofta måfte kantra, få at folk och gods förgas. 
Sådant hånder i flodens tid, få i Ny- fom Full- 
måne , fårdeles når tillika ftorm infaller , då 
ftrömmen år fom ftarkaft, och kan fnart nog 
förftöra åfven de ftörfta Fartyg, antingen at de 
föras in i fjelfva draget af de djupa hvirflar el- 
ler vortices, och dår omkomma , eler at de 
håftigt drifvas på klipporne och dår kroffas. 
Man har fedt, når ftrömmen varit få ftark , hu- 
ru de ftora Hvalfifkarne hafva mått gifva tapt, 
och icke varit 1 ftånd at trånga fig fram: jag 
i Saltens ftröm , & mil från Bodöen, hånder un- 
dertiden, at Hvalfifken få långe” arbetar mot 
flråömmen, tils har omfider fprutar klara blo- 
den ifrån fig, kunnandes man då på landet hö- 
ra hans brölande ihop med Strömmens brufan- 
de (£), men han måtte omfider danfa tilbaka 
med Strömmen, få aldeles utmattad, at han lö- 
per fara at drifvas i land, På dylika ftållen 
håller 
(") Strömmen forfsar och brufar underftundom få 
håftigt, at man tycker fig på landet kånna likafom 

> €tt Jordens darrande under fötterna. | 


1771. Jan. Febr. Mart. 47 
håller Grå-Siken fig mått, dock ej på den tid, 


då han för Strömmens forfsande icke år i ftånd 
at regera fig dår, utan når hvirflarna gifva nå- : 
got efter, och då våga ockfå de fmaå båtarna 
fig dit, underftundom altför långt, få at de der- 
före. måfte fåtta imellan. td 
Så farliga deffa ftållen åro, få fifkrika åro 
de tillika, Dår uppehåller fig icke Grå-Siken 
allena ,. utan all annan flags Fifk, fom plågar 
viftas i de Norrfka Strömmar. Saltens Ström 
år i fynnerhet en ftor Spis-kammare för många. 
Det år derföre ftor fkada för Allmänheten på 
 deffa orter, då Fifkeriet på flika ftållen flår felt, 
hvilket nu vid Saltens Ström på 2:ne år håndt, 
få at dår hvarken af Grå-Sik eter andra Fifk- 
flag varit något at få, förr ån i fift förledna är 
(1768), då Fifkeriet, i fynnerhet med Grå-Siken, 
blef åter någorlunda lönande. Orfaken til bri- 
ften år den, at på detta fordom fifkrika ftålle 
uppehållit fig en hop glupfka djur, nemligen 
ftora Själ-hundar ("), fom i Landet kallas Erz. 
Per , hvilkas hudar varit ftora fåfom håft-hudar. 
Deffe hafva under den tiden förtårt alt hvad de 
öfverkommit, och gjort ftållet åde på Fifk , få 
at man då kunde fe en myckenhet af Fifkthuf- 
vud, den enda låmningen efter Filken, ja åf- 
ven af de ftora Hålje-Flundror (+) och de 
fora Stenbitare ("""), drefna på land, eller 
liggande på Sand-båddarna dår i granfkapet , dit 
Strömmen deffa öfverlefvor famlat , och dem man 
1 klart våder kunde f2 ifrån. båtarna, 
ÄR DA 


.-(") Phoca vitulins L. | (+) Pleurone&es Hippos 
> gloffus DL.  ("") Anarhichas Lupus L. 7 


RR 


BERATTELSE 0 ör 
ar OM 
En i: ett Tråd imvuxen Infkårning , 
a Ingifven af N ; RR 
ERIC GUSTAF LIDBECK, = 
. Hift. Nat. Profeffor i Lund. | ; 


; HY Kongl. Vetenfkaps Academieén har jag 
" nyligen haft, den åran at upvifa 2:ne RR 
iynnerliga infkårningar 1 Boktråd, fådane fom 
Koppartlicken Tab, I. utvifa, hvareft A, C, 
föreftålla infidan af deffa tråd-ftrycken, och B, 
D, den yttre eller bark-tfidan. RAVE GE 
> Ar kunna gifva Kongl. Academien full- 
flåndig underråttelfe hårom, öfverlemnas hårhos 
f3 vål Herr Profeffor LAURELS egenhåndiga. 
beråttelfe, fom förråttar denna Infkårning, fom 
min deröfver ytterligare gjorde befkrifning. = 
ccpå Rydsgårds Herregård hår i Skåne kom 
sych Dagsverkare håndelle-vis. få at klyfva et. 
,,ved-trå, at et deruti ftående Bo-miårke ofkadt 
»,och helt kom för en dag, Men fom det fans 
,in-uti Bok-trådet och ej utan-på, fom vanligt 
pår, få hölls det icke för något Bo-mårke, och 
blef fördenfkul, fom något fynnperligt, aftager i 
en. utaf Herr Profefforn BRrRInGs Difputa- 
sationer s och federmera prydeligare uti Herr 
,,Archiatrens och Riddarens von Linnés Skån= - 
Ika Refe-befkrifning. Til at nu vifa, hurw - 
detta mårket kommit få långt in I Trådet , 
få Öpnade jag barken på en Bok > tog honom | 
s2ldeles bort» och fkref få in i den gjorde öp= 
mk FÄRG SR ningen - 


ningen årtalet af denna min operation, nemlis 
»gen r748. Denna öpning gjorde jag liten, på 
,,det den få mycket förr af bark öfverdragas kune 
de. Sedan gjorde jag på en annan ej mycket 
,»långt ifrån ftående Bok, en ftörre öpning , och 
efkref deruti in Hans Kongl. Höghets Prints 
GUSTAFS namn, med et VivaT til, hvarefter 
jag, då jag med en tråd mått fjelfva Boken, 
uti hennes eget namn talande, fkref in hennes 
tjocklek, med månad, dag och: år, hvaraf det 
»fifta nu allenaft fynes.  Initial-bokitåfverna af 


Mitt eget namn fatte jag inunder, fåfom en li- 


ten tilhångande fköld: - Når jag nu fedt den 
sylilla öpningen, efter några år, igengrodd eller med 
abark öfvervuxen: bad jag Herr Landshöfdin- 
sygen HALLENBORG komma med mig i Sko- 


»gen til at fe, om min fpeculation lyckats > då 


ashan vid den mindre plåtens eller igengrodde 


OJ hh 


agf 


Ear 
N ; 


rg uthuggande, fann årtalet 1748 in i 


Hans Kongl. Höghets namn med hela Infcri- 
,,ptionen, fom ånnu icke med ny bark var alde« 
,sles öfverdragen, fkulle om några år likaledes 
yftå i fjelfva trået af det våxande Trådet ins 
-»Plantadt, fom han ock fann, den 13 Augus- 


ti 1764, vid hela Plåtens uthuggning, då han 
tillika måtte fjelfva Trådet rundt omkring på 


femma frålle, fom jag taget mått > och fann 
det vara 3 alnar, 3 qvarter och 2 tum 
Lund d. 31 Decemb. 1767. 


ör Ag LARS LAUREL. 
Ner a SN D Hår« 


PIA ENN je AA | ka & & RN Vv ; Ch ; 


lfva trået ftående, fåflfom det förut fundne 
,Bomiårket , och deraf med full vifshet flöt, at 


= = -—- 


> .Hårvid får jag anmårka: 1:0, at plåten utt 
uthuggna trådet C , år långsefter trådet 13 
tum, och bredden 2 tum, famt den tftörre plås 
ten på det uthuggna trådet A, år efter lång- 


den på det famma 6 tum, och uti bredden 113. 


tum. 2:00. At hela trå-biten C år f$ tum lång, 
33 tum bred , och 1 tum tjock » famt trå- 


flycket A 10 tum långt, 13 tum bredrt, och. 
23 tum tjockt. 3:0. At infidan af plåtarne A 


och C år fvart, och icke fans vid trådet vara 
faftvuxen 3; men kanterna och det öfriga af det 
ifkurna Boke-trådet tått ihophångande, på fått 


fom vanligt fke plågar. 4:0. At Bokftåfverna 


åfven åro fvarta, och uphögda. £:o-: At'Bar- 


ken på plåtarne icke år aldeles få hög, fom: på. 
den öfriga delen af trådet, och at vid årren år. 
en liten öpning, faft ftörre: på den ftörre plå-. 
ten, hvarigenom dag och manad , fom' i Herr 


Prof. LAURELS belkrifning omnåmnas , icke 
kommit at fynas, +6:0. Saf-ringarne på A åro 
16, men på tråftycket C, fom blef;uthugget 


1756, åro de 8, och paffa fig fåledes efter den 
antagne fatfen, det en ring vifar fig för hvart . 
år, fom et tråd våxer. 7:0. Deffe faf-ringar 
åro ganfka ojäåmne, fomliga helt tått ;y och fom- . 


liga långre ifrån hvarandra: fkilnaden imellan 2 


utvid hvarandra vuxne ringar år åfven ojämn; ty. 
på fomliga ftållen åro de nog fkilde; och på andra . 


ligga de tått, likfom på hvarandra. 8:o. Då man 
borttager barken på plåtarne, eller fkår inuti trå- 


ftycket; fynas inga bokftåfver, eller ringafte olik= 


het af trådets vanliga fårg och fkapnad, förr ån 

J FS . le a (OM S (OR fr re Ku 4 e ; 
man hinner til infidan af plåten, dår bokitåfverna 

flå; undantagandes dår årren åro, och öpningen vi- 
stål a far 


, 


Fo I, Jan. Febr, Mart, $T 


/ . 

| far fig, fom år fvart altigenom , och hvareft utan- 
på barken gå flrålar åt den famma, likfom til 
FE AROR DOO CA Or Org 
oo Man tyckes håraf kunna fluta, at fedan 
trådet bliftit blottadt ifrån fin bark och faf, 
och infkärningen förråttad, har fafven, fom dels 
hårdnar och går til trå, dels formerar den inre, 
medlerfta och yttre barken, upfyltt- de infku.= 
ne bok ttåfverna, hvilka blifvit likfom gutne, til- 
lika med hela infidan af plåten, i en dårtil gjord 
form, och förmedelt det omnåmde blottandet 
af bark och faf, icke kunnat mera fåtta fig vid 
fjelfva ftamtrådet ; utan fått fin våxt genom 
nya och nya blöta faf-åmnen, fom hvarje år vu- 
Fit det ena på det andra. Och fynes tydeligen, 
då Kopparfticket fåttes emot dagen eller et ljus, 
at denna Naturens verkan förhållit fig vid til- 
fkapningen af deffe Bok ftåfver, likfom då aftryck 
göres med gips eller annan gjutning. = 

> Af detta finner man, det tftåmplingar på 
Ek3 fom allmånt fke genom barkens och trär 
dets blottande ned vid roter , famt mårkets på= 
fåttande, åro mindre nyttige; ty: detta fåret 
blir altid qvar, och årret våxer in i trådet til- 
lika med mårket, och gör, atset til utfeende 
tjänligt flycke efter tilhuggningen finnes vara 
et odugligt åmne at fåtta in i något Skepp. 
Flera flutfatfer kunna håraf göras, fåfom, at ut- 
fröna trådens årliga tiltagande, det enas förhål- 
lande emot det andra, minnesmårkens bevaran- 
de, faft barken öfverfvallat, och intet tecken 
utanpå fynes til någon bokftaf, o. f. v. hvar- 
före om de; fom viftas på landet, ville göra 
- förfök med åtfkillige forter tråd, och om bärr- 

D 2 tråden 


tråden förhålla fig lika med låftråd, vore. det 
en artig upgift i Naturen, och hvartil åfven an= 
ledning kan fås af de Rön Herr DuUHAMEL gjordt 


> Alin Pbyfique des arbres, hvaråft jag dock icke kun= - 


nat finna något, fom til alla delar liknar detta. 
Upl.. dd; 27 Sept. 1760. FAN 
- Tkermometrifka Rön vid Hafs och 
— Sjöars vatten. g 
SAFIR 
tar PE BRA GA MAN 
> Theol. Do&. och Oecon. Prof. i Abo. 

i far min Americanfka Refa, fökte jag er 

och annan gång at utröna, hvad fkilnad 

det kunde vara imellan Luftens och vatnets vår- 
ma; och fom flere åftundat, at fe dylika un» - 
'derråttelfer från färfkilda orter, få har jag hår- 
medeltft den åran, at låmha Kongl. Vetenfkaps 

Academien del af de Rön sjag haft tilfållg at 
göra. Jag vet vål, at mycket faknas hårvid, 

ES til våderlek på hvarje nåmndt ftålle, hela 

långa tiden förut, fom mycket annat, innan man 

kan göra nagra viffa flutfatfers men i brift af 

fullkomligare , måfte man få långe låta nöja fig 
med det fåmre år. Det kan dock gifva et och - 

annat ljus. Ms äg RR RE RA 
Vid deffa Rön får jag anmårka följande: 

Den Thermometern jag brukade, var den van- 
liga Svenfka: då grader nåmnas, böra de altid 

förftås öfver Frysnings-punéten. ' Då dagtal ut« 

fåttes, förftås nya Stylen. Når Thermometern 
vid vårmans utrönande hölts i fria luften, hågen 


rr Jan. Febr, Mart. = 53 


de den  ältid i fkugga. Når förföket anfifldes 
"vid Sjöar, Älfvar eller Källor, togs ej” vatnet 
derifrån up med åmbare eller annat kåril, utan 
Thermometern hålts ned i fjelfva Sjön, Älf- 
ER eller Kållan , och det altid tilråckeligen lån- 
Vid tttönandet af Hafsvatnets vårma, var 
döde feglandet ej annat råd, ån at med åmba- 
re taga up vatnet utur hafvet; men då fånktes 
Thermometern til mer ån hålften ned i vatnet 
uti åmbaret,. på famma ögnablick , fom man 
fick det up; hår var jag ej någd med et åm- 
bare, utan flera, åtminftone altid 45 togos up 
efter hvarandra, och förföktes; då ock nåftan 
a befants, at Thermometern i alla åmbaren 
lef ftående vid lika grad. Vatnet, fom utur 
hafvet uptogs, var' endaft fådant, fom var i 
öfre vattubrynet, och altfå icke ifrån djupet, 
af hvilket fidftnåmda jag ej hade tilfålle at få 
något up. Vid djupa brunnar nödgades jag ock 
betjena mig af åmbare; men fatte Thermöme- 
te n flrax vid årmbarets upkomft deri, och för- 


Okfe, med. ad åmbare. fu 


1. 1. Rön + med Hafs vatnet i i flora Oceanen; 

rg ps 1748 d. 11 Aug. uti Canalen, Wirde 

får midt mot Plymouth, kl. half Lem. rp 

memejar 4, fria luften 181 grad. Hör 
4 Hafsvatnet - 181 grad. 


Samma SE kl. 4: e. m. i fria luften 212 gr. 

IE RT Hafsvatnet IT gr. 

D. 20. Aug. kl. 2. & m. uti ftora Occea- 
nen imellan Europa jak Ameriea, vid 44 grad. 
: 30 


4 17717 Jans Febr, 


min. Latit. famt.27 väte Hesa "Wi 
år London, Therm; i fria luften 2112 gr. >. 
0 di Hafsvatnet - 202 er. 


Når jag fedan tog "Thermometern. up ur 
vatnet, och höll honom i luften, föll den ned 
til 19. gr. men feg. fmåningom fedan up igen; 
hvaraf fes, at luften kyler mera, då en nyfs 


kommit up. ur vatnet, emedan Thermometern fal- 


ler altid något litet, då man förd tagit den up 


utur vatnet. 


D.22. Aug.kl. ie. m. Therm. i Luft. 235 gr. 
i Hafv. 2335 gr. 


Strax efter upkomften ur vatnet, 2: gr. 


Nar Thermometern nyfs togs up ur: vat- 


net, och någon våderpuft blåfte på honom, föll 


den då helt haftigt långre ned ån förr, 


10: 25. AUS. Bl 206. VIE He grad. fo. 


min, Latit, (amt 44 grad. Loöngit. W. om Lon» 
Pa Therm. i Luft. 23 z gr. 
ch 1 Hafv. 243 gr. 


: Månne vådret, NE blåe från N. gjorde. 


InNEA fvalare ån vatnet? 


D. 30. Aug. kl. 2. e. m. Therm. ibufé 247 gr. 


i Hafv. 243 gr: - 


D:a4. Sept. middagstideni; vid 40. gr: 29: min, 
Latit. och 49. gr. 30. min, Longit. W.om Lon- 
don; Thertt "Pn Lant. BF ot: IN FP 

sv Fjåfv: 235 Br. 


Sanyo dag kl. 8,e. m. ”Therm. i i Luft. a; Be 


i Hafv. 221 gr. 

D. 6. Sept; fom var den vaka dag -vicha- 

ps på heka- denna Sjö-rela, Tag, kl. 1. e. 
m. i Luft. 285 gr. tå sr 

ÅA Hafv. ut ar AA - TT ne 


ve 
Zz 


; 


- 


. Mätt: = 35 


ND. 40: dn vid 38: gr. 24. "min. Tatit, 
kl he e. m. Therm:: 1 Luft. 23å SUL STAR 
<b Fay: 250 båt I INC 
bi År 1751. på återrefan från Ameriek. d. 20. 
— Febr. kl. 2.0e, m. vid 36. gr. 56. min. - Datit, 
Therm: WP KORR 100 Sf 
| sd SR "i 'Hafsvatnet "18: EN Ya RN 
”D: 26. Febr. kl. 10. f. m. vid 34. por 10. 
min. Latit, Therm, i EaÖ Sf SN 
2 4 Hafv. I 17. gr: LET SATA ROTER 
D. 3. Martii kl. 103 fom. vid-37: gt La 
titud Thermomet. i Luft. POSSE LPA 
Haft. 162 NOSA 
TD. 20. INMärtid, äkhige? 6. a RE dB7 gt 1ygj 
min. Latit. T herm. i Luft. 103 JR | i Zz 


Ypn REtY Kr RN ko i Håäfv. fiol” stå 


ry Nat + å Rn ep NR 1 ” dd , pr + 
NE KAT kv Gå ec - To GR « 


ke Rit uti hv iår Hdå Pajer våttön, 


1749. .d 12 Juni imellan Nja Yorkrock 
sd kl: aj 6: Mm THerm. i Fia Rifeen - 
gr. men Ne vatnet i Hudföns AM 24.'gr.0 
KaddN avd del Fl At Maj ; BREOpTR, a förföktes 
si Philadelphia vårman af våtnet uti én af ide 

ve pafte brunnar derftådes ; Therm. i. Luftehd 
. men föll i i detta bruns-vatten til Viktor. 

Sätmbja, £ ar, d. 4 Julir, kl. ge. 'm." förfökt 
pr åter vårman af amma” 'bruns-vattén.. Ther- 
mom r Puften 303 gr. men i detta bruns-vat> 
fen 117 gr. "Så at; oaktadt den håftiga vårma 
RR vr 1 luften hela 'Maji och Juni måna”? 

dér; under hvilken tid Tbermometern, då han 
eftermid dagen ftod högtt,, aldrig'var undet 22 gr. 
men ofta” 33 3 34 gr. hade vatnet i denna brunn 

D 4 ändock 


56 17711 Jani Febr. Mart, 


åndock icke åndrat fin förra köld. Lika vårma 
 befans åfven i.3 andra djupa brunnarg vatten, 


"fom i dag. underföåktes. FE Nat 
« Hos en Hollåndare, fom "var boende vid 
de få kallade Blå Bergen, imellan Nya York 
och Albany, var en mycket, djup brunn, hvils-- 
kens vatten var utropadt för at vara et af de 
kallafte om Sommaren dår på orten: detta för- 
föktes, 1750 d. 21 Julii, kl. half 7 f.m. Thers 
mometern i Luften ftod vid 185 gr, men i bruns« 
vatnet föll.den til netto 9 gr, : :Vårman var dock 
på denna orten förut hela denna månad: fådan, 
at Thermometern ftod gemenligen eftermidda- 
forne vil 284 290,.300: 318 SHMDIGReRNAr 
— D. 3. Aug. kl. 3 f. m. förföktes vårman 
af vatnet uti en båck, belågen par mil W. om 
Albany; Solen kunde fkina på vatnet. hela da= 
gch; Therm. i Luften var 15 gr. och i Båck- 
Vvatnet 14581. 000 ryleegt RON 
D. 14 Aug, kl. I e. m, vid Ofvego Fåft- 
ning, flod Thermom, i fria luften vid 241 gr. 
men fatt vid ftranden af den ftora Sjön Onta- 
rio, i vatten, på en half alns djup, ftod vid:253 
550 RARE NER ärade pr nt en 
: Sjön: Ontario år en af. de f$ ftora infjöar 
i Norra America, belågen. emellan 42 och 44 
grad. Latit. Defs långd från O. til W. år uns 
gefår 80 Franfka mil, och bredden; vid pafs' 
hålften deremot, Den tager emot alt det.vat= 
ten, fom kommer från de andre 4 ftora Sjöar, 
öfre Sjön (Lac fuperieur), Michigan, Huren 
och Erié, hvilket fedan ur denna löper genom 
S:t Laurentii flod til hafvet, Öar finnas uri ÅR 
; . ; Pr enda 


r. Jan. Febr. Mart. 57 
endaft några få fmå, och” det allenaft vid ftrån- 


derne; men alsinga långre ut. Varnet år klart, 
frifke och på fomlige ftållen öfver 60 famnar 
djupt. Når fråmmande dricka déraf, laxerar det 
i början, eller ock fkaffar ftark afgång på vat- 
net.s: Den fryfer aldrig om vintrarna, "utan ene 
datt, något is lågger fig vid ftrånderna. Syn- 
nerligt r, at den har fom: en art aF:Ebb och 
Flod, eller vatnets dageli liga frigande och fallande, 
fon! dock "icke råttrar fig hvarken efter Mine, 
- eller ”andra” vifta. timar, hvilket jag af flera för= 
fök utrönts Ej mindre befynnerligt år, at:i- 
"bland; ” fatt fällan ; rätt fom” 'vatnet ftär helt 
flilla 5: "börjar det nog haftigt gå i få ftoöra vå- 
gor, fålom upretades det af en ”håftig ftorm;, fa ft 
1 luften år et fullkomligt lugn, at nåppeligen 
et löf-eller.en fjåder röres: och 2,3 å 4 ti- 
mar: derefter lågger vågen fig igen, at vatnet 
blir helt jåmnt och niåftan orörligt. Jag hade 
fjelf et -altför tydeligt prof derpå, är fygsord, 
29 Augufti, då under återrefan öfver denna Sjö 
från Niagara til Oflvego > vid fliliafte lugn å 
vågörna i haft började gå få ftarka och håfti- 
ga, at om vi icke fnart hunnit til lands, hade 
det kunnat blifva nog Afskolyvlige för ofs , faft' 
ejomintta våder kändes: ia > 
'D;:18 Aug; kl 3 e. m. imellan Olvego 
beh; Niagara Häknibgen. 168 förföktes : vårman af 
vatnet uti Sjön Ontarios förföket fkedde vid 
pafs en. Engelfk mil. från landet, på flere fams 
Dars "djup>' 'Therm. var i luften M gr. men I 
fjövatnet 22 gr.” 
.D. 19 Aug. förföktes vatnets vårma i fam- 
ma får a några mil nårmare til Niagara, och 
fe unge- 


” 


8 må Jan. Febr. Marti 


ungefår en half. Engelfk mil från landet på ent. : 


SE 


FRE 


famns djup; Thermometern ftod i luften vid 


24. gr. - Sedan" höll jag honom nåftan en: half 


tima flåndigt under vatnet, då den lika ftåndige 


och; örörlig ftodiivid 223 gr. cc 7 i 
«> Di 20 Aug. : underföktes åter vårman af 
vatnet uti denna: Sjö på et annat ftålle; och 


det förft kl. y oms morgonen vid ftranden, på 


en half alts-djupt vatten; Thermom. i luften 
'14,gt. men uti fjön” 19 gr. Sedan kl. half 6 
ofm.et Byls-fkott från ftranden, på en famns 
djup, flod Therm. i fria luften vid 14 gr. men 
i fjövatnet 18 gr: 


Imellan Burnets field och Albany var up- 


på en backe en Spring-kålla, hvars våtten vid 


drickandet kåndes ovanligt kaltt; det underfök- : 


tes derföre förberörde år, d. 8 Septemb, kl; 
half 12. f. m. En del af kållan låg dåi fkugs 
ga, och på en del fken Solen; Thermometern 
1 fria luften ftod. vid 22 grader, men då den 
fattes i Kåll-vatnet; föll den ånda til 6 grader; 
fök. At hår få et vatten denna årstiden, af en- 
daft 6 graders vårmas var få mycket fynnerliga-= 


re, fom vårman i luften hela långa tiden förut 
på deffe orter varit fådan, at "Thermometern 


måft hvar dag gick til 22 grader, och åfven 
öfta. ånda tilo30 å 731 grad. Det var altfå et 
det kallafte Kåll-vatten jag uti America kåndt: 


och det genom flera. gångor återhåmtade för- 


Ar 1751:d. 17 Januarii, förlökte jag åter 


vatnets vårma uti famma djupa, Brunn uti Phis 
ladelphia, fom jag året förut både d. 19 Maji 
och: 4 Julii underfökte. Kl. Half 8 f. m. d. 
17 Januarii , flod Thermometera i sket. 
| ( vi 


1771. Jan. Febr, Mart, = 59 


vid 7 grader under Frysnings-punéten; men då 
den fattes i-et ämbare, fom pumpades fullt med 
vatten, fleg den up til 11 a ti grad. ötver 
Frysnings-punéten Jag låt Thermometern ftå 
långe i åmbaret, och fortfor hela tiden med 
vatnets pumpande, at det rann öfver alla bråds 
dar; men'han var under hela tiden ibland tr, 
ibland åter 113 grad "öfver Frysnings-punéten. 
Sedan förfökte jag vatnet i et par andra Brun- 
nar, då han åfven i deras vatten ftod: vid. ts 
grader. Jag bör. hår lågga ul; at jag åfven d. 
4 Julii förfökte vårman af vatnet i 3 andra Brun- 
nar, utom. den nu nåmnde, da Thermometern al. 
tid blef ftående vid 11 grader öfver Frysnings- 
punéten.  Håraf fes, at. vårman af Bruns-vat- 
ten år uti Philadelphia mått den famma bide 
"Sommar och Vinter. : Dock mårkes 1:0, at Brun- 
narna hår voro mycket djupa: 2:0, at i dem, 
dår jag gjorde förföket, var Pump, famt Brun- 
narna tåckta ofvantil, at ingen dag eller Sol 
kunde komma ned i dem, — st a 
+ «Di 28 Januarii, uti Philadelphia, kl.» £. 
m. flod Thermometern i fria luften 4 grader 
Öfver Frysnings-punéten; fedan fattes han i vat- 
net uti Dellavare-ålfven, hvaruti flöt mycket 
Is, då han föll, til defs han ftod en half grad 
öfver Frysnings-puntten, och det altid vid fle- 
ra itererade förfök. KL. 2e. m. flod Thermo- 
-Mmeterni fria luften 9 grader öfver Frys-punéten: 
men fatt i förenåmde Alfs vatten, hvaruti ån flöt. 
mycken Is, föll han til famma punét fom förr- 
middagen, nåmligen en half grad öfver Frys« 
PUNSUGR. 0 en absid ar vet 


BE 


4) 
J 


65 1771. "Jan, Febr. Märt, 
BESKRIFNING 


På et 


INSTR UMENT, 


At 


Vpbåmta vatten ifrån flörre Djup. utur 
Hafvet , 
Med 
Rön , om Hafs-vatnets vårma och tyngd på olika 
djup uti Örefund; 
Af 
JOH. CARL WILCKE.. Ör 


2 afs-vatnets olika, Sör Vindarne och Ström 
LJ RT mycket föränderlige tyngder, uti 
Sundet ikring Landscrona hamn» gäfvoö mig 
förleden Sommar anledning at tånka”' på, och, 
efter några förlök, påfinna en art af Vatten båm” 
gare , hvarmed Hafs-vatnet ifrån olika och aven: 
de ftörre djupen, utan blandning med det öf- 
ra, kunde uptagas; famt dermed anftållas nägra 
förfök , dem jag, fåfom ledande til många nyt- 
tiga Röns famlande,; om, Hafs - och Ström-vat- 
nens förhållande i vårma och tyngd på ftörre djup, 
torde få lof at kärteligen anföra. 
Min Vatten-båmtarey Fig. '1, Tab. TII, år 
ej annat ån en art af Sugare eller Spruta, be 
ftående af en Bleck-Cylinder A, vid pafs 15 
tum lång och 3 tum vid, uti HKVilken tur PES 
fron vaffar en något fridre och långre Öfver= 
alt fluten Cylinder B, fom emot nedra åndan 
år omgifven af 2 breda Bly-ringar C.C., hvilka” 
noga men lått paffa efter yttre Cylinderns ihå- 
lighet, 


— 1771. Jan. Febr. Mart, = 61 


lighet, och imellan fig lemna rum för omlins 
' dade blånor eller låder,; at lägom trögt tåppa 
Sprutan och tjena til Pump-kolf. 
> Yttre Cylindern förfes ofvantil med et låck 
EE, fom fåltes med hakar, och år få mycket 
utfkurit, at Pump-ftången B går lått dåriges 
nom, men Bly-ringarne CC taga emot låcket,; 
at yttre Cylindern A kan af egen tyngd ned= 
fjunka ; mén fedan med låcket qvarhånga på 
den inre B, når denna. vid en ofvantil fåftad 
ögla F lyftes up. At fråmja den yttre Cylin- 
derns nedfallande på den inra, fåftas några, i 
form af en Cylindrilk klofva, gjorde Bly-tyng- 
der, HH. Fig. 2, utanpå den famma, fom hvi- 
la på defs nedra, til den åndan något utbögde 
KÄR an Je 
> Nedra. delen af Pämpen futas: med en 
dubbel Con, hvaruti en Ventil år applicerad , 
fom flåpper vatten in, rmeén ej tilbäkars, famt 
med fitt tilhörande Stift kan uplyftas, och tje- 
når den nedra Conen denne inrättning til för- 
fvar, famt Machinen til fot, når man vil ftål- 
la den ifrån tig. N X 
> Bruket och nyttan af' denna inrättning 
faller af fig fjelf uti ögonen. Uti Pump: 
frångens öfra ögla F bindes en uti fot och fams 
nat. afdelt fmal, men ftark Lod-lina G, på 
hvilken afråknas , och i form af et 8> Fig. 
FAP kede få lång del, fom djupet år, hvaris 
rån man årnar uptaga vatnets Hvarefter linan 
jämte fjelfva Vattu-håmtaren, fom nu bör va- 
ra ilopfkuten, kaftas fritt uti Hafvet, at fjun= 
ka til det förefatte djupet: då kinan år utlupeny, 
Qvarhåller defs öfra fåftade del Pump-ftången 5 


vid defs ögla F, men tyngden H neddrager yt- 
tra Cylindern A, hvarigenom Sprutans ihålig= 
het öpnas, och vatnet får tilfålle at intrånga 
fig genom nedra Ventilen, fom efter draget ä- 
ter fluter fig, och qvarhåller vatnet, fom titrax 
derpå med hela Infltrumentet updrages, och ge- 
nom Ventilens uptryckande flåppes uti tjenliga 
las eller kåril, til profs anftållande. 

Orfakeny, at jag gjordt den inra Cylindern, 
få vida fke kan, lika vid med den yttre, år, at ej. 
denna uti öfra vatnet må fyllas med låttare vat- 
ten, fom följer ned med Pumpen och vid Pi- 
ftonens utdragning kunde circulera ikring til 
nedra öpningen, dår infupas, och förvilla prof- 
vet. Sjelfva Pump-ftången B kunde göras So- 
lid af trå eller Metall, men om den fom låt- 
taft göres ihålig af Jårn- Koppar- elier Måflings- 
bleck , böra vid 22 m lemnas fmås öpningar för 
luft och vatten, annars hånder, fåfom mig förfta 
gången, at Hafvets EYES på djupet kra- 
mar ihop och afbryter denna Cylindern inom den 
yttre, innan någon fugning fkedt. I öfrigt kan 
Machinen af Koppar eller Måffing göras 'til 
hvad ftorlek man vil och behöfver, då, når den 
år vål gjord, defs enfaldiga conftruttion fvarar 
för defs goda och fåkra verkan. Til prof får 
jag anföra några, med min af förtent Jårn-bleck 
vålgjorda Vattu-håmtare, anftålde förfök. ip 
 Hafs-vatnets fpicifika tungd uti Landserona 
hamn, taget på 3 fots djup, och lemnadt i varmt. 
rum, til defs Thermometern deruti vifat 19 gr. 
vårma, har efter min förr befkrefne Profvares (") 

BOREN GA utflag 
(") Se Kongl. Vetenik. Acad. Handl. för år 1770 > 
Pag. 270. 


ry7r. Jan. Febr. Matt. 863 


utflag, emot rent Sné- eller Rågn-vatten förhål? 
lit fig fom följer: 
Rent Snö- eller Rågn-vatten - 10000 
 Hafs-vatnets tyngd mera ån Snö- | 
äcden uti 10000 delar. 
100 Majus d. 22. Vinden O. ÖfVevige 47 
Y d.3r, = SW. = 2 + 7” 


Junius dd. 9 os NW: > FF i0g 
gir os BO: = + 7$ 

d. 14. Storm W. = = + 126 
RS POR SER EAT 
Julius dör os: OL 2 Sö FI 
d. 8 + - NW. «= + = 

FRE fall. or MR - + 90 
KR RET OR ER RAT, 
 Auguft.d go SS NW. oc + 64 
Fritod: 100 0-0 os Lungt., << 4 2 
dölat er VEUNW, + 94 


= Hvaraf fes, at Hafs-brynets medelmittiga 
tyngd vid frilla Sjö och Öftliga vindar; meren- 
dels ej varit öfver 47, men vid Weftliga vin- 
dar ånda til 126 Tijotufende delar tyngre, än 
det föta vatnet; hvilka: tyngder ej endait fun- 
nits uti hamnen och nåra ikring ftranden, utan 
förhållit: fig på famma fått, til en half och hel 
mil ut på fjerdarne och ftörfta djupet af Sun- 


det. Om detta jämföres med de ikring Eng- 
land, Holland och under Linien gjorde vågnin- 
gar , dår Hafs-vatnet funnits våga 1,0370, 
1,0300, 1,0211 och 1,1819 (":; år Sunds-vat- 
net Co lått; och käns för den ringa Sålta det 
innehåller, vid någorlunda ftrång och varaktig 
köld, beråckas med Is , fom både förra och; 

År "deta 
(1) /MUSCKENDR. Introd, fom UL Pp. 55. sl. 


64 1771 Jan Febr. Marti 


detta år fkedt.. Såfom imedlertid. Vattu-tyng- 


dens åndringar, ej endaft af öfre vatnets fram-. 
flytande ifran Öfter- och Norr-fjön kunna för= 
klaras, underföktes tilftåndet på djupet, genom 
förbetkrefne Vattu-håmtare, och befants Haf= 


vets vårma och tyngd förhålla fig d. 10 Augu- 

Ti, vid lungt våder och fydlig utgående Ström, 
på följande fått. OR ah jo! OS 
Thermometerns högd uti Luften = 21 gr. + 
Uti lungt vatten på låga Stränder. 28 + 
Öfre Vatnet uti Canalen -: = 203 
Öfre vatnet uti och utanför ham=. — (5 

nen, til en half och hel mil ifran 

Stranden, öfveralt « + > .c>o: 5 20 + 

. Vatten, fom med Håmtaren up-. 

kom ifrån 4 å 5 famnars djup, öf- = och 

veralt - a = or ou + I9 + 
Vatten, ifrån 20 famnars djup, nå- - 

ra under Ön Hven och Hammaren 9 gr. 


— Håraf fes, at öfre vatnet på låga Swånder: 
af Sol-vårman kan århålla ftörre, men öfver dju-: 


1 det nårmafte lika grad af vårma med luften, 


Ivilket ock Herr Doct. KALms Rön vifat fke | 


på ftora Ocean. Men denna vårman trånger fig. 


icke ned öfver 5 famnar, utan aftager med dju= 
pet alt mera, tils man på något vilst djup tråf= 


far den beftåndiga vårman, fom ej af årstider- 
ne åndras, och nu hår på 20 f. djup var vid 
pafs den famma, fom uti djupa brunnar och kål. 


lare, 3 å 9 graders Således kan det öfra vatnet : 
genom blandning med det nedra om Sommaren 
kylas, om Vintern åter upvårmas, och vore 


nyttigt at hårom alla årstider anftålla förfök 4 
för at utröna gråntfen af deffa åndringar, och 


> fåledes 


1771. Jan. Febr, Mart; - > 6&s; 


-fåledes på hafvet båttre ån på fafta' landet finna 
Ky : Ae & 4 - > 

jordens och viffa orters beftåndiga vårma (”"). 
ax oc Når alla de förenåmnde vatten blifvit hem- 


förde och kommit til lika grad af vårma, fants - 


"genom vågning med Profvaren, deras fpecifika 
feed emot Snö-vatten, fåfom förut, uti 10000 
delar utgöra: | 
Alla vatten ifrån ytan + = >= + 47 
= Ifrån $ famnars djup + - f4 til + 62 


Ifrån 20 famnars djup = + + + 189 


- Hvilket vatten ock, efter afdunftning, gaf 
öfver 5 lod Salt på kannan, och bevitfte det fom 
föktes: at Hafs-vatnets tyngd och fålta med 
djupet tiltager, och at deffa nedra vatten, når de 
senom ftormar upröras och blandas med det öf- 
re, föranlåta Vattu-tyngdens förenåmnde omby- 
telighet. . Man torde fördenfkull af dylika fkif- 
ten uti Vattu-tyngderne, kunna fluta til et i 


granfkapet befinteligt tyngre botten-vatten, och 


derigenom på flera ftållen finna ymnig tilgång 

a Salt, där det öfre vatnet år föga lönände (+). 
ba ytterligare prof torde ock de ifrån ftora 
djup uphåmtade Hafs-vatnen finnas -åga andra 


'enfkaper och blandning, ån de åfre, hvarmed 


hittils alla förfök merendels endaft åro anftåldey 


och at fåledes förenåmde Vatta-håmtare, fom utan 


" fvårighet kan brukas på Skepp under fulla Segel, 
tjenar til flera nyttiga och för allmänna Natur- 


kunnighbeten betydande underfökningar, hvartil 


om 


(") Se Herr HELLANTS Rös om Vatnens vårma i 
Norden... Handl. 1753. Pp. 312... 


= ("") Se Bar. HERMELINS Rön om Saltstilverknipe 


> &en i Norrige, Handl. 1769. p. 60. Sig 


1 


+ 
od. 


66 — 177 ko Jan. Febr. Mart; 


om jag genom denna upgift kunnat gifva en rin- 
ga anledning, år mitt ändamal vunnet. - 


3033 Grrr rrrrrrrrrrgreGr 
SN ör NERE | a 
Vtråkna Parallaxens verkan för obferve- 
rade in- och utgångs momenter, vid en 

Planets gång under Solen; 

SSE i 

ANDERS PLANMAN. 

Phyf. Profeffor i Åbo. ; 

[ fö Kongl. Academiens Handl, för år 17635: 
pag. 118. &c, har jag framgifvit et fått 
at utråkna Parallaxens verkan, hvilket egente- 
ligen år lämpligt til de fall, då 'verticalernas 
fom gå genom Solens och Planetens medelpun= 
&er under obfervations tiden, kunna anfes va= 
ra parallela med hvarandra, och då fkillnaden 
imellan deras högder icke år mårkelig. Men 
fom famma method, uti andra fall, icke kan 
nyttjas med nödig precifon; få har jag varit 
ranläten, at betjena mig af en method, fom 
uti alla fall gifver nogafte utflag, och fom til- 
lika år vigare ån den förra: jag har altfå bordr 
til Kongl. Academien inlemna åfven denna me-. 
thoden. Och at icke vara vidlyftig; vill jag 
nu framgifva allenaft Formulerna: vid annat til- 
fålle torde jag få vifa, af hvilken anledning och 


' 


på hvad grund jag dem utråknat. = - 


AA) 


dagen, förvandladt i grader. . 


1771: Jao. Febr, Mart; = 67 


lar Q, erhålles medelft Sin Q = Sin 4. Cos L, 
(Se Handl. tot. cit. $. 2.), hvareft Z betyder den 


; a ortens latitud, och A angalas horarius eller 


et reducerade Tids-möomentets afftånd från mid= 


6. 2. Sått Planetens fynliga vågs afftånd 


från Solens medelpun& = 2, fom medelft ob-= 


fervationerna gifves; och fumman af inclinations 


vinklarna imellan famma våg och: Ecliptican, 
och imellan Ecliptican och Solens parallel = e, 


hvilka af Afronom, 'Tabells erhållas. Och antag 


fadien = 13 famt-= = Cos ec, hvareft med 
beteknas fkilnaden af Solens och Planetens half: 
va diametrar vid de inre: men vid de yttre 
- Contactus, fumman af berörde halfva diametrarg 
och fåleds år vinkelen ec gifven.: Af vinklarne 


E 2 | re 


68 1771. Jan. Febr. Mart. 


VS 


ey e, och Q, gifves fedan en fjerde Finketd den 
jag kalla 7, medelft 7 =t + eo + Q> (lys 
eller r Sc + e + Q, (ID. Vid deffa Formu- 
lers bruk bör följande noga i akt tagas: neml. 

1:0, Bör den förra equätion eller Formulen (1) nyt= 
tjas til förmiddags, och Formulen (IT) til eftermid- 
dags obfervationer , då Planetens väg faller vid C 
Norr , och vid 8 föder om Solens medelpuntt ; uti 
hvilka fall de öfre teknen vid immer fions , och de 
nedre vid emerfions obflervationer böra nyttjas. Men 
går Planeten wvid 23 Söder , eller vid 9 Norr. om 
Solens medelpunit; få bhörer Formulen (I) til efter- 
middags, och (II) til förmiddags obfervationer ;- [avat 
de öfre tekneén til emerfions , och de nedre: til ina- 
merfions obfervationer. 2:0, Bör för Q antagas defs 


complement til 180 gr. få ofta Solens parallel faller- 


imellan Planetens väg och obfervations ortens zenitb, 


Och då det händer, at r & 180 &r. bör deft. com” 
plement til 360 gr. nyttjas. — 
'$..3. Om fkilnaden imellan Solens och Pla=- 


netens högder vid någon Immerfions eller Emer- 
fions obfervation fåttes = «>; och Planetens högd 
= 4; få blir « = mm. Cos r i det nårmatte 3 
följakteligen a: = a + ww; hvareft rekner — 
gåller, då 7 & 90 gr.; och +, då r 290 
gr:  Sått äfven Planetens horizontal Parallaxis 
= H; defs högds Parallaxis = P3; Solens ho- 
rizontal Parallaxis — 4; och Sölepa högds Pa- 
rallaxis = p> få gifvas P och p, Beam Far 
H. Cos 23; och p = bh. Cos 2. 

: Så ofta det hånder, at Solens se 
vid de anftålda in» eller utgåings obfervationer, 
icke åfvergår 10: bigpades. kunna Solens och Pla- 


- i; netens 


ol 


1775 Jan. Febr, Mart. = 69 


netens verticaler anfes vara med hvarandra pa 
| tel, i hvilket. fall den fökta Parallax- verkan, 
fom må kallas v, frår at utråknas efter F omu= 


sved a sn sån (AS ol, 23 (4). Hvad teknen an- 
| bår få bör vid Immerfion sd nyttjas, dår & 
30 gr.; och om r 2 90 gr. ; bör — gålla: 
men vid Emerfionen gäller +, då 7 3 90 g.s 

och —, då 7 & sor. a | 
Våg > ve 990 sr 3 ER Parallax verkan 
bröd vå AR 


R 


8 5 Men RP Solens högd + Under obfer? 
Vationen varit ftörre,”ån at nåmnde verticaler kun=" 
ha antagas vara parallela; då bör råkningen” på: 
följande fått anflållas: bårnligena man fåtter Sin 

= C 
6 rn och x—0 +ec+ 90gr. (a); 
famt y = r + + 903 uti hvilka bågge For«: 
muler de dfre teknen nyttjas, få ofta Planetens: 
fynliga våg faller imellan Solens parallel och: 
obfervations ortens zenith; i annat: fall gålla del 
nedre teknen. Sätt åfven I = p. 2 Fe 
oh Het Sint: 
hålles Parallax-verkan medeltt v/— + PI 7 Cose,' 
a NE 
angående teknen , gåller bår det (amma ;” 
m FR Formulen CAN uti Pärta $ år 
anfö Srd It. 4 


Eå. RR nd OM 


JAK 4 4 


(4) fö denna -Forrmel böt för eo solig des comples:T, | 
:»oment til 180 gr., få MA r 3 90 säg 


LÅ 


98 Tyytl Jan. Febr. Mart. 


5. 6. För öfrigt bör jag anmårka, at Förs: 
mulen (4) icke behöfver någon correétion, e- 
medan Solens och Planetens verticaler uti den 
fupponeras vara: parallela. ($. 4). Men vid:For- 
mulen (8), hvareft denna fuppofition icke åger 
rum, "blir -corre&tion .defto' nådigare, ju ftörre 
Solens högd var under ;obfervationen. Kalla 
nu denna correstion &; och fått P = 180 — x—y; 
få har man 2 = +2 Sin hybeed set 
eller vårdet af & adderas til vårdet af v',y då r 
& 99 gr.; men då r 3 90:gr., bör — nyt- 
tjas I anledning håraf blir altfå den fökta 
Parallax-verkan = v! + éÉ. rea 
6.7. På det den erhållna Parallax -verkan 
må kunna förvandlas i tid; år nådigt, at mans 

til följe af Afron: Tabeller, på rr fått utråk- 
når Planetens mötus horarins på defs fynliga våg 
1i”Solen. Låt nu K utmårka famma 2motus hora-. 
fins utfatt 1 fecunder; få blir, i anledning ab 
Formuln (4), Parallax-vårkani tid = 3609 pj» 


och til följe af Formuln (8) och defs cor- 
rection , blir..dennx verkan = 32609 RR 
Pe ( ; 4 bang : K YA 
Af hvad om teknen år anfördt uti:$. 4. följer, 
at Parallax-verkan år vid ImmerfGon additiv och: 
vid Emerfion fubtragtiv, få ofta r & 90: men 
då r 3:90 gr. år den fubtraétiv vid Immerfion, 
och additiv vid Emerfion: hvilket bör förftås 
i hånfeende til det tids moment, fom tilhörer 
Jordens: medelpun&: "Men vil man NN sd 
a TOR IR obler- 


4775, Jan, Febr. Mart. 71 


j agbferverade momentet til Jordens medelpunét; 
få bör Parallax<verkan fubtraheras från en Im- 
- merGons, och aduderas til en Emerfions obfer- 
”Vation, då r & 90 gr.: och tvärtom förfares 
dermed, då r 23-90 gr. 
järn 8. Uti de Parallax - fiknddae hvilka 
Pg likmåtigt. den anförda .methoden, anftålt 
öfver obfervationerna , fom blifvit gjorda vid 
 Veneris gång under Soien, den 3 Juni, 1769, 
har jag nyttjat följande. Elementer: nemligen, 
Solens declination vid defs conjunétion med Ve- 
I HUSS 22 gr: 26 Min. 30 fec.; » = 10 min. 
Wir: ee = tf gr. 32 min: 14 fer: ; ochdå 
man antager Solens diameter = 31 min. 34 fec.;3 
och Veneris diameter = $7,5 5 fec.3> blir » = 
918, 25 fec.; ochc = 48 gr. 27 min. 15 fec. 
vid de inre ENL IY RE och vid de yttre år 2 
= 97f +» 75 fec.; lamt c = fr Br. 22 mini. 
52 fec. Jag har åffen antagit 67= 8, 3 fet; 
hvadan H = 29, 17 fec.; emedan Jordens af- 
ftänd från Solen var då ou Jordens afftånd Fen . 
Venus, fåfom 101514 til 28887. - 
| $. 9. Låt, til exempel» vara begårdt, at 
finna Parallax-verkan för totala Immerfions mo- 
mentet, o tim. 17 min. 27 fec., fom Herr CuHar- 
PE erhållt i California vid S:ts Fofeph , hvars Lati- 
ud I 23 gr. 3 mint 37 fee. = AZ: omitt det- 
ta moment adderes 1f fec. at: ungefärligen : ré- 
Porse det til jordens medelpun&t , får man o 
17 min. 42 fec. fom förvandlade i grader 
puck 44 8r259 min. 30 fec.>; och för 
hvilket Solens högd befinnes':= 85 gr. 52 min. 
27 fec. = &. I anledning af hvad REN år, 
fortfärrjes 'råkningen FÖRORN EA ov omslag 
kyr SN 


vad sk: Febr. Mare, : 


IL Sin 4 =— 2. 8873588, (0) vaser 
LL os A II 9628318: - nd 
22. SpILgo6.n i SA 

Col. | FOR 


SA 
Sin 18 = 994.1770- 
o gr. 
e 
r 


UR-säln. 18 fec: br RA 
FENQ S LAEENN 43 min. 17 fee, | 
: 4649364. RS 
jösw-"8. PT 
0: 303250; 

25 OTIIRe: 
OM 41 ICE. 
P-T= I, 60 ec. 
bh oR AA 20 2041200. 
£: Cosg = —1. 8032422. 
| 0. 0073622. 
oo. Sir i 8741485-. 
Vv So 0 ARS. 
ul IA 30 IEC 
2 = 0, 19 fec. 
vt —E = Lak fec. 
oL uu! — 220. 0681859. 
Z.: 1f =1. 17009! 
o£L, 17,6 = I. 2442772. högt 
Lom =2.9529609. = 0 JAG 


Y 


HOH NN i 


& 


Lv :Cos y I — I. 8278449. SE Z 


EM 7908058. 
Tar Jag har afdragit 10 från charaéeriftica af Tabu- ; 
larsL.ogarichmerna för Sinus och IE eme=" 
dan jag antagitsradien se 1..ccn 
(b) Nu. var K = 240 fec.; E och Sa vrå RR ER 
vä 15. Tu Sr vo | 


| | 1771 r.. "Jan. Febr, Mart, F$ a 


jsfn VOR la "min. 18 (8 jag 
Aosta a w = 86 gr. 2 min. 45 fe 4 
TR OM ra 8691626. - 

LL, Cosg => 2. 8570136. 

Bon LE eg ör TI6 IÖL. 

LL Cosa —2. 8385875.. 

NA Sing = = — 1. 0875887. 
EE 129 gr. 28 min. sup öfec 
Mir 0 — c++ 90 gr. = 171 gr. I min. o fec. 


ISL+ EE — 90 gr. = 6 gr. 10 mir, 32 1Ter 
Fb ehorgo78i. sn Vö 
2 Cosa = -— 2, 870136. j | 2 
FR 1 IG aa 1 Mee 
fe Sin =E LK SRS FASER i 
Oj — 2. 8078039,. ESV BR 
Sin x = — 1. 195341. så 


DE or 3 6142698. JR. 
Pp=180gr —-x —-y = 2 gr. 48 mm 28 f 


Lip = 1: 7760917- > | i 

Z. Sin 96 lär SyödbA. Dan nama hal 

2 SR re a I OR 3 

oL, Sin Xx = — I. 1935341. d 

Ede LG T 2726238. so 5 
> Är altfå den fökta RE verkan i i tids 

ja 73 6. fec. ; ; AN 


6, 10, Til flut bör jag anföra de refulta- 
Xr över Solens Parallaxis, hvilka jag bekom- 


mit medelft jåmförelfe af de 1.Cajeneborg » Ward 
ära re och S:s or eph I i TD gjorda 


obfer- 


74 1776 Jani Febr. Mart 


obfervationer öfver Veneris drågsmål inom gol-' k 
bråddarna. Uti denna jämförelle flållas obfer= 


vationerna vid S:z. Jofeph a å ena , och nedanttåen- 


de orters obfervationer å andra fidan, Colum- . 


nen I, innehåller fkilnaden af den Parallax-ver- 


kan på fagde drögsmål imellan S:e JFofepb och 
de motfvarande orterna , fom jag igenom ut- 


råkning erhållit, då Sol-Parallaxis antages = 8, 


3 fec.; och uti columnen II. framftållas Solens 
Parallaxer, hvilka. rösnog fara Jena. åro 


utråknade; 
IT. 
| hdn Pra VAN TAR 547 (ec. 276 
JP: HELL > en Nag VN 


Wardbus 3 P. SAJNOVICS ig ar 4. Sf rd 
Lans Re Berg 8, Pr men 
fDUMOND., 0 ev 8, 34. 

Hadf. Bays Hr. 7 på DT 4 


[WALES > = z 8, 36. 
Når ”obfervationerna i Cajancborg och vid 


faudions Bay, Öfver. Veneris ' drögsmål imom So- 


en, jämföras med hvarandra; blir Solens Paral- 


laxis — 8, 19 feé. Och af drågsmålet imellan 


— 


totala ”Immerfion och Emerfion fammaftådes, 


erhålles Sol-Parallaxis = 8, 29 fec. Åtf(kiltga 


andra jämföreller til: Sol- Paralla kemi" utrånande, 
förbehåller jag mig, at få inlemna til Kongl, k 


Académiéen , 11 fnart "de obfervationer hunnit 


framkomma, hvilka blifvit gjorda Såder omZEquas 


toren i. Stilla Hafvet. : Vid hvilket tilfålle åfven 


fjelfva obfervationerna , jämte ftationernas Lon- 


Bltuder. och Latituder fkola anföras, Fo 


HO 


r971. Jan. Febr. Mart. = 7$ 


CBLOMSTER-ALMANACH 
"a CARLSCRONAS EC LIMATIN. 
Anmärkningar om S dela belågenhet famt 
0 0 Jford-och Berg-arter m.m. «000 
a | Framgifven af 
JOH, JAC, FERBER. 


"Varlserona Stad ligger i en Vik af Öfter- 
Vs fjön, på en ftor och tre fmå Öar, genom 
Broar fammanhångande, under $6 graders, 10 
minuters Polhögd och vid pafs 2. graders Långd, 
Våfter om Upfala Obfervatorium. Defs Skår: 
gård beftår af många klippiga, men ock löf- 
rika och til en del fruktbara Flolmar, ibland 
hvilka de ftörfta åro : emot Öfter Werckö, 
Feigå, Storekö, Sinnoren, Långören och Ut; 
långan; emot Söder Kyrckö och Afpå, imellad 
AKA öpna Hafvet inflyter; emot Våfter Saltö, 
famt emot "Norr lilla fördkematk , Half-öarné 

Hiåftö och Wem$ och fafta landet af Blekin- 
sen Rare och ften åro i hela Previncen ym- 
nmige:.. Hafs-botnen 1 Viken: åger famma lynne 
fom landet, få at fnart fagtralla Öarne i Skår- | 
gården ej annat åro, ån en eller flere famman- 
bångande Klippor, fom upfkjuta utur Hafvet, 
Vore deffe öfveralt nakne, få fkulle tracten vas 
ra få vild och ohyggelig, fom den nu, klådd 
med gröda och Lörflkog, år til fitt utfeende 
mångfaldig och behagelig. 


Bergen beftå måft af den i' Sverige allmån- 
ARR. S (6) Så "a. ” e I . PN + i 4 Er 
na, dels grå, dels rödagtiga Graniten (Se Herr 
Landshöfdingens och Commendeurens Baron Ti- 


LAS Utkaft til "Sveriges Mineral-biftoria) eller en 


blaridning af Qvartz, Fåltfpat och Skimmer, 


hvarvid flundom Skörl och andra arter fpela in 
(No De öfrige fammanfåttas RESER 


Qvartz och Skimmer allena, och böra derföre 


råknas til det flågte, fom i Sverige fått namn: 


af Hornberg, hvaraf tvånne afåndringar finnas 


kring Carlscrona; nemligen 1:0, Qvartz-rådan- 


de Hornberg, hvari en torr derb Qvartz utgör. 


grundämnet, och Skimret vål år ymhogt, men få 


fmårt, at defs blad ej fkönjas, och blanningen 


jämn af fvartgrå fårg och mycken hårdhet. 


-2:0>; Glimmer-rådande Hornberg, beftående af 
bladigt, glåntfande, antingen blågrönt eller fvart 


Skimmer, fom med flatfidan ligger tått på och 


öfver hvarandra, med mer eller mindre Qvartz- 


åmne genomträngdt och deraf hårdare eller 1Sfa= 
re och lått fönderbrytligt. I bågge flagen fö- 
rekomma ftundom fmå Sten-lofsnor, fylde antin- 


gen med grön, Serpentin-artad Tålgften, eller 


med 


(FY I en del Granit vid nya Dockan, år Skimret myc- 


sket grofbladigt, Qvartzen ej kornig utan i ftora 

flycken af gläs-artigt och halft gehomfkinligt åmne, 
ofamt Fåltfpaten santingen hvit och blek: eller röd- 
. agtig: med ttora | glåntfande planer likfom, fpeglar, 


altid kantig eller rhomboidifk i brottet, likfom kalk= 
= fpat,. De flörfta Fålltfpats - fpeglar finnas gemenli; 
"gen uppe på Bergs-ryggarne, och ej på djupet i dem, 

> hvareft Skimret har. Öfverhanden och gör" Berget 


» 1öfare atbrytas Jåmvål förekommer den röda Fållt= 
fpaten frundom hår i Bergen, men mer på Botny 
holm, ihop och genömflåtad med härdnad bläaktig 

74dera eller en flags Trapp. ar 


— om7n Jan. Febr. Mart. - 97 


med ljusgrön Schörl. - Små gulbruna kantiga 
Järn-granater, fådana fom fordom brötos vid 
Sunnerfkog i Småland, finnas jämvål hår och 
dår 1 Qvartz-rådande Hornbergen. - Egenteli- 
gen få kallad Horn-fchifer har jag vål ej blif- 
Vit varfe i Blekingen ; men bågge anförda Horn- 
Bbergs-arterna (1 och 2) ega likvål ofta I å 135 
fot från hvarandra afftående parallela klyfnin- 
gr, -hvarmed de på flup i jorden nedfkjuta, 
om gör deras brytning och fprångning til grund-; 
murar Mm. m. mycket lätt. Sjelfva Graniten 
klyfves ock utan fvårighet vid nya Dock-bygg- 
naden, med jårnkil, påfatt efter en förut infå- 
gad råt linea, och med handkraft pådrifven, 
oaktadt den ej eger dylika Sten-fkiljningar: -In- 
ga ftrykande gångar åro hittils i något Berg” 
håromkring uptåkte , når jag undantager den 
man fordom fkårpat på i dagen, vid Runneby, 
fom -förer en fin ljusröd och fet talk-artig jord, 
med deri liggande löfa Qvartz-ftycken och Cri- 
ftaller famt ftora Skimmer- blad, utan någon hit- . 
tils yppad Malm-anledning, I fafta hållen af et 
Berg (1.), fom med krut bårtfprångdes i Carls- 
crona, vifte fig förleden Sommar fmå fpridda . . 
körtlar af gul kifig Kopparmalm. 0000 
> Förmodeligen åro alla deffe Berg under 
jorden fammanhångande , emedan man ej kan 
gråfva fynnerligen djupt , utan at möta berg, 
hvilke under Hafvet åro tåckte med mudder el- 
ler lera, röd eller>hvit fand och fmå-ften, hop- 
blandade med mullen af förrutnade Fuci och 
Zofterez m. m. ("), och öfver vatnet til en' del 
AS 4 AN Er é nakne, 
—.(K) Coraller eller Lithophyta och Snåck-fkal finnas 


hår ej på Hafs botnen, 


- 


S ET 


78 1771. Jan. Febr. Mare, 
nakne, andre åter med måffa eller grås och tunn 
mylla öfverdragne, famt under den famma, hvar- 
reft öfverliggande jorden år få mågtig, er litet 
ler-hvarf, derunder fand med fmå-tten, och om- 
fider en mågtigate flo af lera blandad med fand. 
Deffa hvarf finnas på 20 fot, fom år det dju= 
pafte man hår kunnat gråfva, innan man råkat 
berg. Svartmyllan , fom öfverit tåcker marken, 
år fållan et qvarter, men ofta allenaft några tum 
tjock, hvari likvål både örter och tråd frodigt 
våxa på fjelfva klippan och utur defs fpriekor, 
få at landet i Bleking och kring Carlscrona , 
ehuru bergigt det vara må, år likvål åfven få 
bördigt, fom någon annan dermed lik Svenk 
Province, når Jordbrukaren gifver det en til 
börlig fkötfel. Hafvets grannfkap och defs for= 
na öfverflådande på de ftållen det nu aftagit ; 
fom af dår våxande Triglochin &c. igenkånnas; 
gör defsutom, at gråfet för Bofkapen blir både 
begårligt och deras kött deraf vålfmakeligt (+). 
Ej hel'er fakna Skårgärden och fafta Landet 
kring Carlserona de behagligheter, fom en för-- 
ånderlig och fkiftande utfigt altid årbjuder öpat, 
hkvareft Berg och Dalar, klådde oy, Grås och 
TLöffkog, af vatten omgifvas. Nakna klippan 
gifver 1jelf denna blanningen en prydnad, och 
Flora finner defs flera rum för fig at utbreda. 

Uv Den- 


fin fågring, 

-(") Det år bekant, at mycket Ox-kött om höften i 

> Carlserona infaltas och fkickas åt Stockholm , eme- 

» odan det hår år båttre och fmakeligare ån på många 
andra orter i Riket. En orfak hårtil år fåkert det, 
at OÖxarne, innan de flacktas, en god tid förut , 
fåppas hår på bete i den få kallade Qx-hagen, en 
half mil från Staden, vid Hafver, == 00070 


1771 Jani Febr. Marti 99 


0 Denna har jag flere Somrar med nöje be- 
traktat, under det jag för mitt Herbarium fam- 
Jade och lårde kånna de hår vildt- våxande Ör- 
ter. Hvad jag et år förfummade, ville jag ger+ 
na träffa i blomma det derpå följande, och dets 
ta föranlåt mig gifva akt på tiden, når de blom- 
ftrade. Det af Herr Archiatern och Riddaren 
VON LINNÉ utgifna Calendarium Flora, öfverty- 
gade mig fedan om den ftörre nytta fådana ob- 
fervationer kunde medföra, om de:på flere or-=. 
ter anftåldes, och jag undrar, at ej denna, jäm- 
te et få lyfande efterdömme, upvåckt flere Ob- 
fervatorer på Våxt-rikets ärliga ombyten i an- 
dra lånder. Aren 1955, 56 &c. til och med 
1760, famt en del af Sommaren 1762, roade 
jag mig at uptekna Blomfter-tiden af de våx- 
ter, fom nu fkola anföras; Våren 1764 och en 
del af Sommaren och Höften 1770 har jag 
pranfkat de då gjorda Anmårkningar, och ger 
nom förnyad aktning på naturen förviffat mig 
om deras riktighet. -Climatet i Blekingen och 
hälft kring Carlscrona år mycket fkildr från det 
i Upland. Höften år hår långvarig, våt och 
formig, Vintren börjas fållan med alfvar för 
Jul, ofta år den ganfka fkarp, men ftundom få 
mild, ar Slådföret knravt varar 3 å 4 dagar i 
fånder; Våren börjar bittidare, men Somma= 
Fen år oftadigare ån up åt landet, til hvilket 
alt dels nårmare belågenbeten ät Söder , dels 
granfkapet af Hafver, är orfaken. 
1755. Hade vi hår en ganfka kort Sommar, då 
oc ålla växter fkyndade med fina förvandlin- 
ES mer än fanhgt. vev Haas 
1756. Var Sommaren kall och våt. ; 
ET ATK 


80 td Jari, oFebr.. Mart. 


1757. 'Deremot het och. torn. ac t 
1758, Var en ganfka blid och fruktbar Sommar, | 
.a med ,MättelDgt rägni, smidd oo 
1759. Nåftan lika. (ådan. ; 
1760, Kom, efter en kall och hård Vida en 
— fen Vår och följakteligen fen Sommar, -> 
1761, Var våderleken om Våren och under de: 
förfta Sommar- månaderne. fruktbar. - > or | 
ören FLVÄrt ar har jag arteknat den dagen» då | 
jag förft fann någon våxt i full blomma, det: 
är: når den allmånt blomflrade och ej et eller 
annat flånd hår och dår. De arfkillige arens 
obfervationer ( 1760 undantaget, då. Sommaren - 
kom ovanligt fent) har jag fedan för hvar våxt.' 
jämfört med hvarandra , och deraf dragit likfom > 
et. medium, eller den dagen, då famma våxt 
vid hår vanlig våderlek. plågar förflivila fig all= 
månt i flor. > Och håraf har den följande Före 
tekningen upkommit, i. hvilken mänga våxter 
åro förbigangria, fom i Bleking finnas, men hvil=: 
kas blomit er-tid jag antingen.ej utrönt, eller ej 
noga. har mig bekant. Trågårds- Örterne , fom ' 
bår finnas anteknade, åro med + mårkte. ' Den 
fom .vill göra fig mådan at jämföra den hår föl- 
-jande lilla Dag5ok, med Herr Archiat. och Ridd. 
von LINNés mårkvårdiga Calendar. Flor Polen 
lienfis, inryckt i Dels Amen. Acad. Tom. IV. 
Pp. 387 & feqv., lårer finna, at Vår-örterna och 
de öfriga den ärs-tidens. phenoméner vila fig i 
Bleking mycket förr ån i Uplaad; fom år helt 
naturligt; men under halfva Junius och början af 
Julii månad, infaller den angifna Blomftrings- 
tiden för en del våxter nåftarm på en och fam= 


ma ra på bågge orterna, famt i foogirien 
oc 


SE 3 


Jan. Febr. Mårt: la 


"och flutet ef Juli månad, blir man varfe, at en 
hop vi xter blomftras några dagar förr vd 'Up- 
. ån omkring Carlscrona.. Detta år intet 


fel i Obfervationerne, utan hårrörer deraf, at 
Sommaren hår ned åt landet mindre. fkyndar 
undan, ån. deruppe, hvareft Höften ej år lika 
lång och mild fom hår; följakteligen behöfva 

kg Mr (kiften, för en bittida äkomman- 
de Höft: och Vinter, 1 detta Climatet  hatta fra 


eu fom er år köer. 


cd Brate Mars. Månad. 

Den 16. Lärk Rd hör es, Ve sad 
; 48,1 ycopod. 'Selago. Draba - verna. 
» Sjön äsfri, kälen gar ur jorden. 


, 20. + G alantus nival, Salix caprea, 
April. 
I ). 7. Gät-årlan fynes, Fjärilar flyga. Islånnin- 
O a ge RN under bulkarne. Gåddan IDEN | 
Dp. : 9, Cory lus avellana, v 
(3 EN Marken gronikas, 174 NR blir rr, 
| ika med varmt rågn, Grodorna qvaxa. 
falbits-bulken flår ut: Tulipan-bla= 
komma fram. Ranunc, Ficaria. Or- 
5, luteur. Pulmonar. offc., vid Lykeby. 
r Daphne Mezer, Anemone rejäl Po- jäs 


 äbamöle ; 
ej  jälvacir. orient. 

OTO ÖN TA Maj )- 
Printilal e LAR HR År 


ES AN Aprik 


D. 
D, 


ND: 


D. 6. + Bellis perennis. Juncus sämneles 


Di: 


D. 
D. 


DD; 


Aprile ät Hörn ro 
28. + Primula anricala, Polypod: vulgare 
Cardamine pratenf. 

29. Svalan lyhes. Fömsnig bulbofa y. per 14. 
dies. floret. > Mercurniab fälg "på Sali; 
Anemone pulfatilla, + Cochlear, offcin. Po- 
lytrich, commune.  Bryum rural." Mnoium 
purpur SR 


es vå Fo 
( SÖ se 7 OR 
| | « 3 


2. Flådermufen Ävgen om qvållarne.. Göj 
ken galer, Osxalis acetofella. | 


D. 4. Adoxa mofcatell, Saxifraga granul. Vin 


la tricolor. Acer platanojd, + gröntkas. Torn: 
baggar flyga. GE 


ticalat.  Leontod. Taraxac. Glechoma h 

'derac,  Alline media, ”Orobus tuberof: äl 
mium purpur. Ribes grofjalar. Carum Cervia 
Tilia earop. får ut. Näktergalen fj junger, 
8 Afcul. Hippocaft. Når ut blad. - Betuli alba 
Ranunc. aquatil. a fol; peltatis.  Senecio 
 Jacobaea, hon blomftrar hela Sommaren. 

8. M lyokoris fcorpiojd. Ranunc, repens & au> 
ricom.  NVeron. arvenf. + Hyacint. botryoid, 
10. 4 Narciul: pfeydonarciff. Acer platanojd. 
Eryfim. Ailiaria & barbarea. Lycopf. arvenf. 
Chelidon, majus. Orobus vernus. EE MEN 


”e. omeftn. 


13. Alfine fegeral. Ger an, ”rebertian. Rotun= 
 difol, & cicutar, + Cicutar, mofchat. Ves 
ronica Chamdärys > oficinal. & sf "Tas, 
flackorna' ankomma. . | 

| D. 15. 


« Jan. HO. Mart. = 83 


+ röker Did. 5 Cerafus + & domeflica. Py- 
NG rus communis, 
D , 16. + Tulipa fylvefr. & + gesnerian. + Fri- 


nim. Briza media,  Carices plurime = Poly- 
od. fragile. Lamiura album , blomttras be- 
jo Sommaren. Anagallis arvenf. + Ribes 
rubrum & + nigrum. Vaccin. Myrtillus. 
p. SÅ "Tormentill. ereå, Juniper. commun. Fä 
Bus fylvarica.. 
D. 48. Convallar, majal. Orchis laifo'ia vå ma-= 
— culata & fambucina. Ranunc: Acris & pos 
10 bjantbem sv Alchemill : vulgar Canvallar, 
nh bif Afperula odorata.  Polvgala vulgar, 


ECE 


FE 


! bd "Pyrus Malus. + Söihdis Cerefal. 


2 »tilar, imperial, & + melzagris Myofur. ai 


äl Cherophyll, fylveftre. 4 Chejrant. Cheiri.” 


vn FK &Incan — Aloul. Hipocaft.. ”Cicuta virofa, 


$ Vaccin, Witis idea & ul iginof;  NarciTl poö=" 


da Thlafpi: burf. paft. Gnaphal. diojc. 


D. Nåd "Salibbs nonnulle, Galium Aparine, Lito-' | 


a är ar Qvercus. XTex. 
"26 Rågen börjar våxa i Äx. 
> Hottonia paluftr. A 


fen 


S Ant på Skånfka Sn. NKOk 


& erm, ofte. E.thufa Cynap. Ranunc, feelerat; 
Je Achroftic. Je eptent. | Syringa valvar.  Plan- 
tago lanceol.  Gonval: Polygonat, so 


- tr 


D. N 26. Arbut. Uva urfi uti Adburms (kogar. é åar 


Hiuir 2 R Covlioak RE på Fo kr 


viant-Berger. Ring Gin galli. (Eri 
; P2 


fol. 


fol. pratenfe & repens. — Ajuga pranidal. , 
Forn polyftach.. 1 riental. earop. 


aniba” | 


Lå ke 


D. I I, VBR armeria,  Jalione montan. jöhe. | 
> nöpod. urbic, murale, album, viride & glaucum, 

. Menyanthes 3 fol. Sorbus ascupar. Hie- 
—— raC. praemorf. Alopecur. pratenf. & genicul. | 
Spergula arvenf. Scirpus palaftir. Cyno- 
gloff” ofte. Potentilla Anferin.  Anthemis 
Corules  Geum rivale. Prunella vulgar, Plan: 
tago major... Sd 
Da de TTR Sangviforba office. Braffica Hee & 
a campefir. . a . Hefperis matronal, + Pole- 
ÖRE rn ”carul. Iris dr »Lönicera Xy- 
> dofteum, på Verckö, ; 
TA 4. Arnchufa oficin. Paris 4 flis, Lotus 
 cormiculata, 
D, 6. + Aqvilegia vulban,. Cratzegus karl 
+ cant, Matricar, Chamomall, Euphraf. oficin. 
| Rhamnus cathartt. sb Peon. ofc. BR plen 
Berberis vulgär: lot ; 
D. 9. Hicerac. Pilofella & anricula. ujblr sd 
> Potentill.  argentea. SES paluftre. 
SS Latyrus heteroph. | 
DD 11: Geran. pratenfe. Allium urin in, Ranunc: / 
> aquatill BB." "Ervum hirfur, i ; 
D. 12, Chenopod. bon, Henr, Rumex Acetola, 
IE SG SB Cerojell. Hyofchyamus niger.  Scler- 
anth, perenn, : Nymphaea lutea.  Afclepias 
Vincetox. Sedum rupeftre. . Orchis OR 
"Tymus få cy pyll, Pimpinell; Saxifrag. ON 
D. 15. Potomogeton perfol. Arnica "On 
; | ; rtl- 


> Jän. Febt. Mart. 8 
Vv RE ND Junius. Se 


See diojca: Pedicul. frlvar, Satibala europ. 
Sfönbörh, heliofcop,  Vicia Cracca , fepium" 


; 


Så & fariva. 


1 Dp. 15. Allivm lckenst Fes & Cepa, Nyms 


Ne HI alb - Ciftus Helianth, - Comarum pas 
vid Vatten-grafven i Wents Tråg. 


SUI tinttor. rar , i Skårgård. Rofa canina, 
Trifol. agrar, 


- 


jr 16. Chryfanth. Lencantbemum, AD Ce- 


reale (0 


Drag. Centaur. öda Iris german, Philadelphs 


JE 


€oron. Suymbr. Sophia. Veron. Beccabung, 
om Adonis. annua. rabr, Vicia Faba, Gas 


MA uliginof. Latyrus pratenf. Sedum acne, 
Lilium bulbifer. 


0. 20. Sium latifol. + Salvia officin, Sambuc. 
vigra. SN anguftifol. Aftragal. glyci- 


RS al 


nd MV wa Re -phyllos: 


Lol Bäibgt: tiden ar i Bleking | på atfkilliga orter oli 
ka, och fker den dets på anledning af Jordens be- 


- — fkaffenhet, men måftedels efter Fåders: bruk. Some: 


"marsrågen fås vid Larsmåsfo-tiden i Augvfto, och 
mognar at fkåras i Julio, året derpå. Den gifver frör- 
flå Halm och Ax. 
; Vinter-rågen fås ungefår vid Michaelis, alt fom 
fUlranöra Dan t-göromål dertil lemna: tid, och  fkör- 
1" ooodas något fenare ån Sommar-rägen. Har ej få 


> ftora Halm och Ax, fom Sommar- -rågen. 


0 Häårerågen fås i 3:dje,4:de eller site veckan för 
> Midfommars- -Gagen, och mognar något förr ån Vin- 
ON ter»rågen, Def; Halm och AX åro minft-han gifver 
mint i fkeppan , men fkönafte Mjölet 

KN Korn och Hafra fås famma veckor fom Vår- 
RN rägen, EN olika på olika ftållen, efter gammal 


p 


- S € 
” 

— d LÄ 
SN 


1771. Jan, Febt. Mart 


; 


FfFunius. ON "p 


phyllos. åren ia neEmorum , vi Rönmeby« vå 


fl ek 


gen, litet för Oxhagen. Linum perenne, 


. 23. Fumar. offcin, (1760 init. Jul.). Me- 


lampyr. nemorof. & criftat. Malva rotan- 


-difol," Galium boreale. + Lilium Mäykigen, 


+T agetes FO Scutellar  galeric, :S0o-' 
lidag. wvirg. 

25. Tragopog. ER Spion ävlnd,. 
27, Scabiofa fuccifa.  Diantus barbat. Po- 


tentill. reptans. 


28. Latyrfus odorat.  Achillxa Millefol. Rus 
bus cefius, Rofa gallica.  Rosmarin. ofic. 
Rumex britannic. Vid Runneby Å. Carex 


diojca > natepd limefa, &c. Stachys fjlvar. 


& palufir,  Cucumis afinin. Diantus deitoid, 
Afpirag. offcin. Osmunda lunar. på lilla Dart 
nemark, 'Humul, böra vild på Scherfva. 
29. Gladiol. commaun. > Delpbin. Confol, So- 


lan. Daulcamar. Papaver. Rbheas + & fom. 


nifer. Marrub: valgare. 


. 29. Scabiola arvenf. + sehng llvedon. 


Pifum fariv. .Campan, perfieif:. & rotundif, 
Lyfimach. thyrfiflor. vulgar. &. nummalar. 
Spirga almar. Ononis fpinofa. Galium ve- 
rum.  Anthirrin, Zinar. > Liguftr. valgar, 


je Chtyfanth, feget. ThaliGin Jlavum, på Afpå 


ke. 
Sulius. Kd 


Convolvul. arvenf. Lonicera TES 


ha SS Håftå och på Werckö. HLichen razn- 


gifer. 6€occifer, pafchal, pyxidat. pulmonar, & pa- 
 flulat. 


 o I Jan. Febr, Mart; = 87 


YR ärter. Lepidium farivu. Agroftemma Gi- 

bj nåd baren, | är Purdöräte. fjant ok osa 

AS ” S K : KCR GR 
SR Seg Barn ARE | 


SV D. a RK dbara iv Be & nigrum. Serratul. 
Mo amin, Lytrum Salicar. Liguftic. Levifl. 
D.: 37; Cucubal. Bebea ; på Saltö. Polygon. per? 
— ficar. amphbib, & avicalare. Raphan. fariv.. 
1000: Flerat, paludof.: ? Poa vivipara & trivialis. 
«+ Valeriana digjeas Triglochin maritim, Fez 
fruckt varie..  Lolium perenne. Cynofur. c8- 
| gul. Phleum pratenf, Gentian. Centavr. 
ARR ar vulgar, , 
, 8 + Lupinus varias.. + Trifol. M. ie 
Epilob. birfur. Urtica pilulifer. + Patti- 
tur nack: vulgar. +Daucus Carota, "Semper- 
bön Viv. teltor. Senecio : valgar. +  Achill, 
Ptarmica. + Hyfflop. oficén. , +' Matricars 
VE > Parthen. + Coriandr. fariv. | 
D. 10. Anethum graveol, Centaur. Fock Jin- 
"— €US conglomer,. + ad mnis coronar.  Tilia 
AV ng vi 
ot 12. Ågrimon, espator. Lilium candid. Ieo- 
Här. Carbiaca. Calendul, offcin. — Datur. 
— Stramon. ER 
D. 14. Arenar. rabra. Linum Radiola, vid Gull- 
, berna Strand. + Lavand. Spica,  Cnicus be- 
neditt.  Väåccin. Oxycocc, imellan Bröms och 
| Abrams-ång, Drofera longifol, (1bid.) S 
rotundifol. (ibid ), .. Eedum palaftre ; ibid, & 
AR ad Aorum. | 
oD. 16. Tanacet. valgar. Hierac. umbellat, 
occD. 19. + Ruta graävedl. + Diant. Caryophyll. 
ur sAAnBelica: fylvefir. RER GRE 
TAN FA D, 22. 


sv 


88 sat sJan, Föbr. Mart: | 


i SM 
ar VA MT UN A 
D. 22. + Ceraft. perfoliat. EryGim. offent.” Sie i 
HANE ar vexf. Polygon. Biftorr.1 Agrums Å. 
+ Meliffa offcin, + Malva Alcea & hor- 
tenfis.  Bidens 3 partit. vid Råby, Veronc 
feare/lar. ibid. Chryfanth. coron. gle 
D. 24. Sonchus oferac. Carduus smarian. Echi- 
nops hemilpbaer.  Ar&ium Lappt. Cucu- i 


mis fativa. 7 
D. 28. Solanum nigrum. -Medicago ie da | 
Erica. vulgar. + Menta orifpa. ; 
guftus. i 


D. 4 Eupator. Sed Pil IR Aconit. Napellar. 

| Sedum  Teleph. | å 

D. 7. Origan, Majoran. Ocymum: bdfilic.. | 

D. 10, M enta aqvat, Glaux maritima, vid Gul- 
Berna Strand. Alter ip | 


Di: 15. Nicot. Tabacs + & glatinos. a 

D, 16. + Tanacet. Baffamit. + Scotzoner, 
humil. + Saturega hortenf. Inula Helenium. . 
Anthirr. Orom. > Beton. Offcin. = Salvia 
Horzin. Solan. Eycoperf. Tecucr. [cordium. 
Sonchus fpinof. + Heliotrop. europ, + 
”Althaea ofte. + Nigella damafe. + Ga- 
lega offcin.  +Troprol. minus. 

Divo 4 STAND atropurp. + Cochlear.  £la- 

"> flifol. 4 Mirab, Falappa. 

'D. 22 Artemif, Abfinth. & pontic. 

fe 16 Fare dänita , -altera RE 

Å September. , 

D. 4. After chinenf. rg RR ra 

a Oftdbere. 

D.. 20 » Fucus veficalef. a Rn ER 


& 1 FF ILO 

FEN 

ARN 
Na 


Nr 5 ES 


arm. | Jah, För, Märt. | 89 Er 
YE rr R KLARING, . 


/ nd ? 


Huru vida 
Jack - Hampa SKE Käl-maft; 
RR "OLOF GERDES, SR 


bb Ordin. Landtmåtare i 1.  Upfala Lin. få 


r 1743 eller 1744, låfte jag uti en tryckt 
- RR at luckt lå Hampa 'fördrifver de 


Fjärillar > fom ”fåtta fina, ågg på Käl-bladen 
( Papilio, Brasfice, Faun. Svec. 103 IT hvaraf; de 
” kallade Käl-mäåfkar upkomma, forn ofta :alde- 
les vpåta alla bladen; hvarsöte tilftyrktes, sar 

få Hampe-frön omkring Käål-landet, då Kålen 
ifrån deffe Fjårillars ågg blefve" befriad, emé- 
dan Fjårillarne MN (kola tåla Hampans luckt. 
Och fom jag förledet -år, uti Boken, I kallad 
—Natur-for[karen , fidan 393 åter fann Hampans 
verkning i denna affigt vara berömd; men mig 
är några förfök är "bekant, at "faken I helt” ANROTs, | 
. lunda förhåller fig , har jag trodt min fkyldig- 
Net Vara, . dt LE (kök härom, til Kongl. 
Vetenfkaps Academiens mogna FOIS 
ätverlämna. 


Då jag > är ATAA4S var flersen Landt- ls . 
hällde i Tierps. Socken vid. Björnbo, och dår 
inråttat en Trågärd, var jag intagen af den 
mening , i anledning. af det jag låGr ar Ham- 
pe-luckt var mågtig at fördritva de :fkadelige 

Sål-fjärillarne; derföre befådde jag liflerne orm- 
kring Kål-landen med Hampe- frö ; men: blef v = 
| Acke litet. rmlg, då jag årfor, huru Fjärillarne 


Tr f icke 


90 1777 Jan. Febr. Mart, 


icke defs Sö på vanligt fått fig inflålde 


och fatte fina åpg, hvilket gjorde mig förfa- 


krad, at denne tanke var fallk. 


<> Några ot derefter, hemkommen fa 
mine Ämbets- - förråttningar gick jag in i Käl- 


landet, at fe huru min Kål vifte fig, hvilken. 


var fri iffån Mafk och fåg vål ut; men jag 
blef ock tillika varfe en ftor myckenhet at 
fmå Foglar, fåfom Bofinkar ( Fringilla Celebs, 


232) Hämplingar eller Hamptickor (Fringilla Å 


Cannabina , 240) &c. hvilka, rådde för min an- 
komft , flögo: bårt. Jag trodde i början, at. 
de endaft fökte fkugga. under Kålen; men om-. 
förr FÖL ACC Ma I, At når mare underföka or- 


faken til deras viftande på Käål-landets, Jag: 


gick fåledes dagen derpå, och lide mig fakte- 


ligen bakom ti fack ida Jag, med frörfra nö-. 


| PG FICK Sea MUTA SORNE 'Foglar h pppade på Käl- 


- 


bilade n Oc h noga vifiterade hvart Käål- hufvud , 


famt bärtplock ade hvar Mafk de öfverkommo 3 - 
"trodde filedes, ej utan grund, at deffe Follet 
voro dit ckade af Hampan, hvars frön för dem. 
åros fmakelige 3; men at, då Kälmalkar tillika. 


vila ig ; blifva de deras IR 


oas LÅNG derpå, fåddes å Hampefrö ofttring 
Käl-lindet, på det jag fkulle årfara, om Fog- 


larnes tiltråde,, hårrörde af Hampe- Svaga alle=: 
de 


nas och fom deffe Foglar likafullt inftålde fig, 


få detta fom de följande åren 4 och höllo Kälen. 


ren ifrån mafk, få föreftålde jag mig, at mera. 


nämde (må Fog! lar, utan at blifva låckade af 
lampa > på alla Kål-land fig tkulle infinna 3; 


men 


” 


er 
Ned 


1771, Jan. Febr. Mart; ' 9” 


pv Målen” fick ny öfvertygelle ,. at 'Håipan år råt- 
ET ta orfaken' til förfta inftällandet , när jag » ef- 


d 
på 
”& NN 


ter ankomften til Upfala, år 1757» förfta Som- 
maren , då ingen Hampa var fådd i Trågården, 


led fkada af Kål-mafkarne; men, fedan jag å- 


ret 'derpå fådt Hampefrö vid Kål-landet, infun- 
no fig berörde Foglar, hvilka få detta fom de 
flere år jag i Upfala bodde, gjorde den åftun- 
dade nyttan; hvaraf den flutfats med. fåkerhet 
fynes kunna göras: at det år nyttigt få Ham- 


pefrö vid Käl-land, men at det ej år nådvån-. 


digt at göra det Åere år å rad, mindre årligen, 


utan ; fedan Foglarne en gäng åro dilvanden h 


infinna: de fig årligen, til icke liten nytta för 
en Hushållare. 

Herr HÖRN och RiHilad ri v. Linné, har 
anfedt föregående Rön för ganfka FYRA > men 
fruktar dock , at. det ej altid häller firek;> emedan 


+ YR ” 
Per LR 


nägre Bönders, defs grannars , Kål, förledet är näs 


fran aldeles förflördes af Mafk, uj deras Hamp= 
dker läg tätt vid Kiål-landet , få d vat Hampan hång- 
de öfver Kålen på ena fi dälr + och ehuru Fringilla 


RÖ cannabine > til ordkneligt antal, dhgeligen infunno 


fig på Hamp-dkren. Han råder dirföre. at man då | 
Ytterligare bör förföka detta medel, och at de, fom 


bafva i 'Bur lefvande Fringilias ( Bönkår , Himpa. 
lingar eller  Hamplickor ) ville förföka, om de åta 
Käl-mafkar ; hvilket ej ånna där til fallo afgjordt. 
tminflone fer man gut, G ; at Hampan ch med fp in 
Ike ör ar til Jaken, 


la Rv PREL å - a ) i N / 
Rd (8 SE Å My É 3 FN DÅ 4 + ' 
ip Rn i v ” 
t . HR i ” c b R ” 4 Fy en åf T . 4 4 å 
vå f ” - , | LJ 
, . Å N 


92 sy jär! Febt. Mätt: = I 


; No > 
02 ERT TEUSRIOv 4 
hd Ner Om lane 
Et: Weflerbotten brukeligt fått ar ups 
muddra Bat-leder uti Alfvar och = 


6 


Å-mynningar ;=— 


FER Ae ena und 
FREDRIGMALLET a5 n:te od 
Aftr. Obfervator Reg. i Upfala. OR eta 


0 Tnder mitt viftande i Wefterbotten', år 
J. 1769, blef jag underråttåd: om-et arvigt” 
fått ar upmuddra ; Båt-leder' uti Älfvar och A= 
mynningar, eller ar få laga, at: Älfven må fjelf ; 

upgrafva eller utfkåra fig itörre djup, på de 
ftrållen » dår det” behöfves. Vid Vårens förfta . 
begynnelfe, beftrös Ifen med. afka. eller fand, 
efter den led-man vil hafva AÄlfs-botnen up- 
renfad.  Nåraf. förtåres eller-uptinar Snön och 
Ifen förr, ån på andra ftållen, få at dår blir 
förit öpning, uti-hvilken Snö-vatnet om Våren 
börjar rinna, fom förorfakar en Ström och graf- 
ver på Alfvens botten; Når Is-gången börjar, 
flyter Ifen gemenligen 1 famma fåra, bårar på 
Älfs - botnen alt mer och mer, famt gör den dju- 
pare efter den våg, hvaröfver Ifen blifvit Dbe- 
ftrödd med Afka. — Dec-förfår fig, at vid" in- 
fallande Snö, då Afkan betåckes, eller vid tå 
af vatten affköljes, bör ny Adtka eller Sand på- 
ftrös öfver det ftållet, fom fkall muddras. En. 
fådan muddring" fkal vara brukad med fördel = 
vid Kemi-ålfs utlopp , famt vid Kråklund, til = 
ÖST br og > at CL SINE 


a Rod 
4 4 


RR 
k 


1770 Jat Febrö Mårt. = 93 


fö 


NN 


ARA 


n 
dd 


och befria Akrar och Ängarocifrån Vatten- 


4 
1 


ONA ba frny a ( TÅ 
Bb 4 FA Få La é å 
faan 43 ÄRE 4 TA Vr KAN , 
; Pg É É Ae z , 
n AR 8 4 VR 
- EO RRSEORER SEE SÅR 4 q 


35 vi by od 


| Nn Ä g 5 å - - en « hk + lg ; (SR. Y 
4. , SON j ; | ; ON 
P hä - ” R x hed 
; ; ; | j å ; = 4 + få 
| | AR : i 1 é | E Jå Ån De fs | an , : i KA I i no I få KAR AN 
; ä Cå ; Få 3 : : | + i ik N , FR g> : a 
y 


NA EA års Handl. 4:de .quartalet. 
då Fag. ReSEUnLgr: pr 3170: legs pa 3l7a obe og 
oo oc TI Im. 32. ägffringend- leg. adfiringendo, 
00 Ibid. lim. 33. refaxae tum leg. relaxatum. 
Fo oc dbid. lin, 34. d. leg. de. 
2 


3 SSR 2 
- 


FÖRTEKNING 


På de Rön, fom åro införde. i detta. an 


Handlingar. 


i. b im - och Fjäll- rygbarne É. Nile 
7 och Norrige > af NiLs MARELIUS or. 
vi Br om den i Småland £dångbara Drag- dok 
> Jfjukan; Förra dt af ARE MACN, 
OPP W AHLIN - 
er Ber åttelje om Grd-Siks-Ei ifkeriet i Ural 
0 den i Norrige, at NICLAS CHRISTIAN 
FRIIS ” > NEN 20 er SKÖR 
4. Berdti telfe om en i et Tråd invaxen Infrår- ; ; 
ing; af ERIG GUSTAF ID BEGE GS i 
$. Thermometrifka Rön på Hafs och Sjöars Se. 
St vatten, ar PEHR KALM NO A yn 
6. Befkrifning på et Infirument , at uphåmta 


Rön, om Hafs- vatnets värma och tyngd på 
olika djup uti Örefund;. af Jom. CARL 
”WILCKE. - - - - 

v. Formuler , at utråkna PONT verkan 
för obferverade In- och Utgångs mömenter, 
vid en Planets gång under. Solen; af AN- 
DERS PLANMAN : > - - 

8. Blomfler- Almanach för Carlscronas Chat , 
med Anmärkningar om Stadens beldgenher 
famt Ferd- och Berg-arter m. am. af Jon 
Jac. FERBER - 

9. Förklaring, huruvida lukt af Hlaia försköäjs 
ver Käl-mafe;-at Oror”GENDES =" - 


10. Berdttelfe , om et i Wefterbotten fn 


fått at upmuddra Båt-leder uti: Alfvar och 
be mynningar.s af ARENA MALLET: 


vatten ifrån flörre Djup utur Hafvet , med 


6v 


66 


dalar rige or rg RR ST y 


a rr nt EE KTRS EI TR SFVERE YT 


en 3 
tr made , 


In 


Tab. I | 


- 


tager ne TR 


; i I I 
ät Trondhem = St Glucken SE LA E i 


"In (Gp 
TRONDHEMS RET rara N SN 
< Romsdalen 2 / 


GEFLEBORGS HOF = | 
. DINGEDÖME | 


atJöderhamn 


> 
3 


NE AE 


SS G 
Hede 

Sn ”<& OO fier Dalarne 
EBrattefall NatElfkarleby 3 


axefiåll 


CSERIGS 


| 

| 
- | 
SA | Herjedalen | j 
BS | 
ÅA Ne KOPPARBERGS HOFD: | 


ZA NI kegsb 
2 uj Weser Dalarne 


FN XAalung Järna 


— bpt Å 


2 i 
== Tillemarken 3 


iönWesman 
NM åt stockholm 


oRamshyltan 


CHRIS TIANSANDS: É inge ÖREBRO H 
| STIFT ER ÄN Miönflorakee 
2 FE E Öviniskeder er Ze 3: 3 9 A ök 2 RE Tboga aen | 


oh £ Strömliad É 


( Tofiön 
Åre å SE acktoln 


Lyngdalen : 
39 Afkerlfund 


APhröilhanland 


Lindesn d 


SA free - 
(VW ESTERKHAFWET Bohus, / Lähn ieäonkipns 
, oSvartebag 9Aota ala 
omwiyar Sträckningen, Löwdl af ( 1 = är 
DRYGGEN om FIÄLLRYGGEN ; AR ie 
RÄNTSEN imellan ; ; GA R , Jiweta Härad 4 
p SSR (F sHettebo Mafe 
fran deras borg an tils de alla Ho : å NE 
obj a Rutesoch-Skats Hillen. 6 — JönKörinesHom. Va, Re 
[EE fr c 
ok) Nr as ja SS 20 15 20 
= Swenlka, Mil > > E)É 


sf CR KC 

kh J OR 
NANA 

GINEN 


KN 


dö 


VE 


EV vv" 


re er Nr RAR RAN 


SOA. 


ör i 
(PRELLULNTIYRA 


kval Ht ng rag sg, 


Å | mn 


Up 


j 


— ————Å 6 — 2 — 


i 

ÖR 

? ) 
É 


| 
| | 
j 


Sn 


a 


- 


sa 
Bed 


WE 


oc oKoner. VETENSKAPS 
SR ACADEMIENS | 


För MåNADERNE | så 
en ÄPRILIS, MaAJus, JUNI US, 

M KANT rg 

"Herr ANDERS BOTIN, 


& 0 Kammar- Råd. 


- 


t förbigå d den öfverens- kommelfe, fom fkal 
vara gjord imellan Bröåderne GorR och 
= Norr, THörs Söner, af Forniotherfka 
Ätten, om Landa-delning dem imellan (") lå- 
G rer 

Ce) Afteft. BiÖRNERS Kåmpadatet och ba Nor: 

— Tegur, Pag. 4. | 


rv 1 


| 06 77 Apr. Maj. Jun. 


& 


LET BE Sr 
FA 
I 


rer den åldfta underråttelfen, om Grånforne i- 
mellan Sveriges ock Norriges Riken, vara det 


hos STURLUSON uptecknade fvar, fom en för- =. 


nåm Bonde vid namn BrRINJoLFUR Uffaldi gaf — 
Norfka Konungen Otur Haraldsfon, nemligen, > 
At Götha Elfven hafver rådt alt ifrån Wenern til 
Hafs > men Norder-markerne alt in til Eda Skog 
och derifrån Fjällen Köbler alt Norder til Fipmar- 
ken ("). Han berättade ock, at jmfe hafva öf- 
vextrddt på de andras Idnaer : Som det ock för- 
hållit fig; ty Svenfka Konungen Eric Emands- 
fon lade under fig hela den Vettra delen med 
Hafs-ftranden Nordan för Götha-Elfven til Svi- 
nefund , råknade det til Vefter-Göthland och 


fatte deröfver Jarlen RAneE den Göthike, fom 
4dtyrde landet och tog fkatt deraf ("f). Hvar- 


efter Norfka Konungen HARALD Hårfagre för- 
EE Krig, til defs åndteligen RANE den fr 

lef flagen, då HaAraLrpD' lade under fig hela 
landet på Norra fidan om Elfven och Veftan 


för Venern tillika: med Vermeland (>). 


Efter Konung HaARraLD Hårfagres död, 
och fedan Norrige imellan defs mänga Söner 
blifvit delt, lårer få vål Vermeland, fom den 
Ötftra vid Venern belågne delen åter kommit til 
Sverige, men den Veftra delen vid Hafs-ftran- 
den blifvit qvar under Norrige, fom kan flu- 
tas af den delning, fom gjordes öfver N re 

efter 


(") Heims Kringla, Tom. I. pag. 443. Gaut- Etfur 
> hefur radit fra Weni til Sevar, enn nordur mar- 
kir til Eida Skogs enn dadan' kilir; alt nordur til 

Finmarkar. SM 
0) IHeims Kringla, Tom. I. pag. $7. 
(K+) Ibid, pag. 92. ; 


a 
Å 
« 


SÖN NNE NN 
N jr pr i 


vr Nye Maj. ”Jud. 97 


Iloker Konung OLOF Tryggefons död , imellan 


I 


C 


OrLoF Skötkonung > Kong Sven i Dabgark och 
Eric Jarl, då Ranarike, eller den Veftra de- 


Jen "ifrån Göth-Elfven til Svinefund kom, jäm- 


te 4 Hårader uti Tronhiem, med Ramsdalen 
Norr och Söder- Möre, på OLur Sköt konungs 


3 del, men Markalandet eller den Öttra delen 


nåmnes intet; efter han tvitvels utan ägde det 


; | förut +), 


Når Ororf Haraldsfon eller den” Helige uns 


| derldgt fig Norrige, tog han atven in denna 


Vettra delen eller Ranarike 2"). Änteligen blef 
dock fred och förlikning Konungarne ”imellan 
fluten (2) med den Landa- delning fom af ål- 
der emellan Sverige och Norrige vari CT) Hu- 
rudan denna Landa-delning egenteligen varit, 
fynes båft af det påftående Norfka Konungen 
MagGnus Barfot gjorde, då hän ville tilågna fig 
alla de Bygder, fom Vetter ut ifrån Venern 
belågne voro: nemligen, Sundal och Nordal, 
Vear och Värdyniar och alla de Marker och 


å Skogar, fom dertil ligga (TT). Men vid de 


3 Konungarnas Möte i Kongahåll, nemligen, 
INGE från Sverige, ERIC Svsksete från Dan- 


Mark och MasNus från Norrige , blef frid flu- 


ten, då Konung MaGnus fick Konung INnGEes 
Dotter MARGARETA Fridkolla til Gemål, och 


Markamånnerne eller Invån.rne i förenåmde Hå- 
rader blefvo under Sverige, efter fom orden ly- 
Gå at hvar och en af Konungarne fkulle bes 


f hålla det NG fom deras Fåder för dem befu= 


G 2 tit 


0 Spa? no Tomel pag. 372. ) (2) Ibid. pag. 
+++) Ibid. pag. 529. GT bid. Pag. 433, 
KC Ibid. Tom. 2. pag. ls. 5: je 3 


tit hade (").  Markaland år det kalladt , Här 
det år mera jämnt och Skog-vuxit, ån det vid 
Veftra Hafstftranden belågne landet, fom med 
mera Berg år upfyldt (XF). 


Således förblef denna Grånfen måltedads til 


1658 och 1669 årens freds flut, då den Vettra 


delen eller Bohus-Lån kom under Sverige, och 


kallas derföre ånnu af Allmogen ner i landet., 


Svenfka Norriget. År 1661 upgicks Grånfe- 
linien ifrån Svinefund til Hifén eller Hångfön i 
Norra Kornfjön. För den öfriga delen af Mar- 
kernas, eller fom det nu kallas, Dahls Lands 
och Vedbo Hårads Gråns, upgicks och Rörla- 
des linien år 17f2, efter den i Strömftad år 
1751 flutne Grånfe Tra&aten, fom måftedels 


tagit den förut varande håfden, deffa Riken i- 


- mellan, til grund, och ftannar denna Gråns i 
 Sahlholmen, dår Vermeland begynner. 

Efter förenåmde BRYNJOLFURS beråttelfe, 
fkulle Grånfen gå Norder ifrån Markerne til 
Eda Skog, Det år vanligt gamla Grånfe- bes 
fkrifningar,. at de allena lh. upnåmna de förnåme 
fra, ibland nog längt ifrån hvarandra belågne 
mårken: troligt år, at denna Eda-eller Oda- 


fkog. då icke varit bebodd (fx), Ehuru det 


år någon tvit om landet 1i förra tider varit Folk- 


rikare ån nu, fa lårer det dock vara oftridigt, 
at nåra in flidelde grånfor år det nu. merbe= 
bodt ån då', hvilket tyckes kunna flutas af STUR« 


LUSONS ord, då han beråttar om de deröfver 


Om 
I 


| (") Heims Kr. Tom. 2. pag. 220. 
=+y' Confr. Heims Kr. Tom, I. 


Pag. 330. 
("++) Ibid. pag. 88. Eida-kog ,. flår i övertåtuningen | 


Öda-ikog. 


anftålde 


( 
| 


LÅ 


+ | 


1771. Apr. Maj; Jun. 99 


— anftålde refor, fåfom at HARALD Hirfåger gjorde 


— fig refefårdig ifrån Romarike Öfter ötver Öda- 
> fkogen och kom fram i Vermeland (5). Äfven 
wooaf : 


f Skalden Sicvaters befvårliga refa förft öf- 
ver Elfven (Glåmman) få öfver Eda-fkog ("+). 
Denna Skogen Norr om Eda Socken kallas nu 


"Tolfmile - fkogen , och år ån i dag på båda fi- 


dor om Grånten nog gleft bebodd af Finnar, 
fom i förra Seculo fatt fig ned derftådes och 


utvidgat fig på båda fidor om grånfen. 


Sedan INGIALD JHirdda, den fifta Upfala 


Konung af Ynglinga-familien, gjordt fig, me- 
delft Fylkes Konungarnas innebrånnande och ut- 


fotande, hos Svenfka folket få förhatelig, at han 
vid Ivar Widfamnes annalkande icke våntade af 


fina Underfåtare något fåkert biftånd, och fat- 


tade fördenfkull det beflut at han låt bränna fig 
fjelf inne tillika med fin Dotter och Hoffolk : 
få kunde af Allmogens fattade hat til Fadren, 
ej eller Sonen Oror komma på Upfala Thron, 


- fatte fig fördenfkull, med dem honom följa vil= 


4 


-— 


le, ned i Vermeland, högg bort och upbrånde 


Skogen, upbrukade landet och gifte fig med 


SOLVA , HALFDAN Galltands Dotter från Solöer 
mek hvarigenom defs Son HALFDAN Huvitben 
blef Konung öfver Soléér. och efter Brodrens 
INGIALDS död, åfven öfver Vermeland, rådde 
jämvål öfver Romarike, en ftor del af Hedmar- 
ken, Thoten, Hadeland och Veftfolden. Så- 
ledes kom Vermeland at höra til Norrige, til 
defs Vermelånningarne, i Konung OroFr Ger- 
fiada-Alfs tid, vånde fig til Svenfka Konungen 
Arn Wvs  "EriC 


Vv (") Pets Kr. Tom. I. pag. 88. ; 
a Ut) Ibid. pag. 508. | (ff) Ibid. pag. $3. et feq. 


€ - 


Eric Emundsfon och gåfvo honom fkatt 0): 


Den förtta Norfka Envalds Konungen HARALD 


JE 


Hirfager lade vål V ermeland åter under fig, men | 


efier des död, under Sönernas bullerfamma Re- 
gering, kom Vermeland åter tilbaka til Sveri- 
ge, hvarmed det alt fedan varit fammanbundit. 
> Vermeland år vål med Berg och Skogar 
nog uptvidt, men Fjäll i den råtta bemårkelfen 
. finnas icke dar i landet, ån mindre några Fjäll. 
ryggar, fom fkulle kunna utgöra naturliga fkil- 


nader, fåledes var det Håfden, fom vid Grån- 


fe- Tractate«s upråttande i Strömftad, år 17f1, 
togs til grund, hvarvid ganfka många tviftig- 
heter förekommo, men ej af fårdeles vårde, mer 
ån den enda om Köpe fkogen, hvaraf Svenfka 
Bånderne på Moraft hade öfver Hundrade år 
futit 1 befittning3 men når det å Norfka fidan 


viftes med Origmnale- Documenter, at £:del af 
denna Skog år 1460 gått i byte Norfke Syfkon ' 


imellan, famt et Köpebref af år 1509, för 3:dje 
delar af famma fkog , imellan 2:ne Norfka Mån, 
jemte en fednare Norfk Dam, at $:dje del til- 
hörde Nortka Gården Guftad och +3:dje delar 
Norfka Gården Tranum, få fans Norrige åga 


den åldfta bevifliga håfden, och at det köp ; 


fom Underfåtare af det ena Riket flutit med 
Underfåtare af det andra, om en vid Grånfen 
liggande Skogs-tra&, fkulle med Köpe-fkillin- 
. gens återftållände gå tilbaka. De öfriga tviftig- 
heter voro mindre betydande ; och tilågnades 


den; fom fyntes åga båfta fkål, men når fkå-. 
len voro å båda fidor lika oviffa, deltes tvifte= 


parken i tu, eller lottades derom, fåfom det 
ER fkedde 
(") Heims Kr. Tom, I: pag. 61. 


"2771. "Apr. Maj. Jun. 10r 


sledde om Elgeklinterne, hvilket och var det 

3 fena. ftålle, fom på det fåttet afgjordes. 
| Ehuru inga Bergs- eller F jåll-ryggar varit 
in får V ermelands-grånfen at följa, få finnes dock, 
at håfden fom oftaft flannat vid naturliga kån- 
— nemårken: af Holmar, Uddar, Sjöar, Båckar 
och Vatudrag, Berg och Kullar &c. fom alt 
blir tydligare, om Grånfe-liniens förnåmfta ftråck- 
ning (") i korthet uprepas, fom går ifrån Sahl- 
holmen öfver Sjön ftora Lee åt. Öftra ändan på 
Måswiks-6en, Trollön, åt Udden Könenebbe 
kallad, få åt Motorps-Röferne och Bergekiår- 
net och vidare öfver Skogs-mar ken och Bergen 
 Joareknatte, Galtedals-högden och Hviteber; äs 
 belågne på den fido-ryggen, fom år imellan de 
vatnen fom gå åt Venern och de fom rinna åt 
Örjef jön och Fredrichshall, til Mörkefund, Se- 
dan går Grånfen öfver Stenen i Grindefors , 
uti en fran Romfkogen kommande Bäck, Ste- 
nen vid Oxkårnet , Öftra Rommungen, Vidigt 
Grindefors i den från Romfjön kommehde Baca 
ken, Porskäårns- Röfet, Blekerkårnet ul Tuf- 
van, en liten Holme i Takfjön: derefter följes 
det i Tåken eller Tåkfjön rinnande Vattendrag, 
alt til defs början ur Holmfjön och til Röfet 
på Hynneheden, Derefter til Millan Linbro? 
vatnet, och följes få det Vattendraget, fom der- 
ifrån kommer, genom Filkvatnet och åfvet Tan- 
fjön til Kliviken. få til Rödehall vid den ifrån 
Romböle-fjön kommande Båcken. Vidare öfver 
Helgefjön til Blekerkärnet, få öfver Södra ån- 
dan af Holmfjön til Ahrekårnet , at Skärgårds- 
knatte och öfver Norra herfjön til Örebacks- 
; Ga Röfet 
en Se Chartan, TR I, uti nåft föregående agan 


102 177r Apr, Maj. Jun. 


Röfet och vidare til Vrangs Elfs-Röfet, få tvårt 
öfver Vrangs - Elfven, Våxan och Billan, alla 
ifran Norrgewkommande Aar, til Klofftens- 
Röfet vid Billan, och vidare til Storön i Ut- 
gårdsfjön , Lyskårnet , Skålfjö- Ofet , hvarett 
Tolfmile - fkogen nu vidtager, på hvilken Grån- 


fe-linien går öfver Öftre åndan af Sjön Vårilen 


til Cronehall, få öfver Ingersvad i Rotna-åen til 
Afkogs-berget; få öfver Nyckel-vatnet och Ö- 
ftra åndan af Södra Rögden til Mullhöga-klint, 


Backfjö-berget, Holmen i Norra Rögden til 


Råberget , hvilket ligger på högden af den fi- 
doryggen, fom år emellan de vatnen fom rinna 


åt Venern och de fom rinna åt Glåmman, At 
Grånfe-linien hittils gått öfver de vatnen, fom 
rinna åt Venern, det vifar, at högden af denna: 


fidorygg år på veftra fidan, dock måtte den 


åtminftone långre ned midt för Vingers Skants, 
ec på [8] Orsa 
emedan det fkal hånda ibland om våren » ar Glaäm- 


man flådar få ftarckt, at defs vatten går ötver 
til Nåfi-fjön , fom ligger allenaft en half fjer- 


dings våg från Vinger, och år begynnelfen til 
Vrangs-Elfven, fom rinner åt Venern. 


På Norra fidan om Råberget går Grånfe= 


linien åt Elgeklints - Röfet , och fedan öfver 
. Midfkogs-åen, Veftra Krokfjön, Hal-åen: vid 


Kårnfund til Backe-klinten och Bafjön. Des-. 


fe vatnen rinna alla åt Glåmman i Norrige, 
hvaraf år klart, at högden af förenåmde Sido- 
rygg hår måfte vara på Öftra eller Svenfka fi- 


dan. Sedan ftryker Grånfen öfver Hölje-åen, . 


Ryfjö-båcken, Örkårns-båcken-och Varån, fom 
alla rinna in i Clar-Elfven, och ånteligen fr 
| AR oochan 


icke vara mycket högre ån landet på fidorne, 


LR 


0 1771 "Apr. Maj, Jun. 103 
hån $fver Tryffél-eller Clar-Elfven vid Sandkål- 


Ieforffen til Kålle-grafven, fom år en fmal och 
djup med tjock Granfkog bevåxt Dal, hvareft 
på Svenfka fidan Vermeland åndas och Velfter- 
alarne vidtaga. 4 
> AfFalt detta lårer vara klart, at Grånfen 
för Vermeland icke följer någon Bergsrygg. 
0 För Vefter-Dalarne begynnes Grånfen emot 
Norrige uti förenåmnde Kållegrafs Öftra ånda, 
och går i Öftra fidan af Berget Bårviggen el- 
ler Rumus-åfen öfver lilla .och ftora Tand-ån, 
-famt öfver ftora "Moberget, hvareft Land-ryg- 
gen tråffas, til Vatudalsyun, fom år et ftålle i 
Lör- eller Weftra Dal-Elfven, hvareft vatnet 
nedan för en fors ftannar och löper tilbaka, få- 
fom uti en hvirfvel: derifrån öfver Veftra Fa- 
xefjåll, hvilket år det förfra Fjäll, fom Grån- 
fe-linien tråffar, til Millan-Faxefjåll, deréft Ve- 
ftra Dalarne uphöra och Sårna Socken i Oftra 
 Dalarne begynner. Ifrån Millan-Faxefjåll går 
Linien öfver Tandån, Girån, Bergan til Brat- 
tefjåäll, få öfver Löran, Dreffjållet, Drefån til 
-Herjehågna, Alle deffe åar med flera utgöra med 
fitt tilfamman-löpande dök veftra armen af Ve- 
-ftra Dal-Elfven, fom linien gick öfver vid Vå- 


tudalsyun. 
> Ifrån Herjehågna ftryker Grånfen öfver 
Herje-ån, Sjön Flötaingen, lilla Skårvagen, Stu- 
u-ån, Gutu-ån, Valan, Grafvelfjön och Södra 
Vonfjön, til Fjället Vonfjöguften , dår Serna 
Ps 1 Öftre-Dalarne åndas och Herjedalen 
e 
= Ifrån lilla Fjället Vonfjöguften går Rikse 
grånfen för Herjedalen öfver Veftra åndan af Sjön 
STR - $ Rog- 


104 1771. (Apr, M 


Roocgen, Skebrofkaftet; Öftra Muggfjön , Vis 
gelfkaftet och Borgar-ån til Röfet på Rutefjäl- 
let. > Hår träffas ock både Landryggen och Fjäll - 
ryggen, och blir fåledes det ftålle ; dår Köhlen, 
efter förenämde BRYNJOLFERS utfago, begyn- 
ner at göra Grånfe-fkilnad imellan Sverige och 
Norrige, rd kat Dan FÖRR 
; Förut råknades Öfter-Dalarnes Gråns ifrån 
ROR til Sollerön. i Fåmundsfjön , och 
 Herjedalens derifrån öfver Fåmundsklöf och Vi- 

gelf jåället til Ruten, hvarigenom den förr om- 
rörde Sidofjäll-grenen Öfter om Fåmund blef 
på Svenfka fidan liggande, Men når, år 17f$1, 
vid Grånfe- Traétatens flutande, ifrån Norfka 
fidan gjordes det påftående at återfå Serna Soc- 
ken, fom under Kriget år 1644 kom under 
Sverige, dock hvarken vid Freds-flutet år 1645 
eller federmera blifvit i Freds-traf&taterne nåmnd 
ech formeligen cederad, få blef då genom vån= 
ligit öfverens-kommande flutit, at Serna Socken 
med Hede och Idre Byar fkulle blifva qvar 
under Sverige, och allenaft, genom linien från 
Herjehågna til Vonfjöguften, Skogarna vid Få- 
mundfjöns Öftra fida fkulle kommäatil Norrige, 
Röras Kopparverk til underftöd; : Deffe Sko- 
gar kunde Idre-boerne icke göra fig någon nyt- 
ta af, för den ofvannåmde Fjållryggs-grenen 
fkull, fom ligger imellan Fåmundfjön och Idre, 
på annat fått ån genom Kohlning för Rörås; 
och emedan de nu fom förr få betalning för de 
Kol de derpå brånna och föra til Rörås, fåfom 
de och vid vår dårvaro berömde Röras-boerne 
för ricktig och efter aflågfenheten proportione- 
rad betalning, få hafva de genom denna Linien 

rd i; allenaft 


+ y 


1771. Apr. Maj. Jun. 105 


allenaft förlorat F ifket i åtfkillige Sjöar och Kårn, 
famt äljjoherkn at på Fjällen jaga efter Vild- 
Renar. 
7 > Herjedals-boerne miftade ock, genom li- 
nien från Vonfioguften til Ruten, det Land- 
fycketr, fom begripes inom linierne från Sol- 
-lerön och Fåmundsklåf til Ruten, och derifrån til 
Vonfjöguften, famt fåledes det Filke de idkat 
förut i Norra Vonfjön, Roaften, Fåmund och 
Veftra Muggfjön. | 
| Innan Serna Socken år 1644 kom under 
Sverige, var den Annex til Elfverums Paftorat 
i Norrige; och fåledes var då Grånfen imellan 
- Öfter-Dalarne och Norrige på den obebodda Sko- 
gen imellan Elfvedals och Sårna Socknar, vål 
8 å 10 Mil ifrån nårmatte vad -ftråckning vid 
Bimundfljö jön. 
oc Uti Tom. I. Cap. 16, pag. 485 af Atlan- 
>tica berättas, fat uti Vefter-Göthland, under 
7 högds graden, ligger Sevohundari, Seva- 
Åfjö jön och Seva-berg fom år förfta begynnelfen 
saf detta flora Berg (Print 2eas Seus eller Se- 
39v0, snitium Germanie) fligandes alt ånda Norr, 
och når det kommer til ”den 53. högds graden 
»til Gaut-Elfven ("), gifver det: en bugt at 
»framflåppa vatnet ifrån: Siön Venern. Det 
Nåmnes Sevo imellan Vermeland och Norrige: 
»under 601 grads högd, år en defs gren, fom kallas 
»Seveberg, och en ftor Ström vid namn Seve- 
an (Ydn6 fedan under 62. graders högd, år Sevo, 
fom 
2 Guthali apud Plinium et Solinum. Atl. Tom. I. 
pag. 486. — ("") Efter den til Atlantican hörande 


Chartan, fkal denna Ån vara på 10 Mile- NEN 
fom år imellan Dalarne och Vermeland. 


106 1771. Apr. Maj. Jun. 


fom ock kallas Svevo-fjåäll, Sveco-fjäll (”) 
»vid Lyby-fjäll imellan Heruldsdalen och Nor=: 
rige (2). a SE 
Sedan up i Lappland ofvan Sava-floden och 
Sjön vid 67 Graders Högd kallas et Berg Sai- 
"FöWari (FFF 3 få 
Uti Atlantican få vål fom en fednare ut- 
"kommen befkrifning , hålles före, at de vårfta 
Berg och Fjållar, fom S:t OLorF for öfver ifrån 
Norrige til Sverige, Säåfs-ur , (.Sevo Mons ) fkul- 
le vara vid Grånfen imellan Sverige och Nor- 
rige belågne. Men vid nårmare efterfeende af 
beråttelfen hos STURLUSON om Konung OLoFs 
Refa öfver Såfs-bråten (T) finnes tydeligen, at 
han farit förbi Borgund och lagt in i en Vik 
vid Valdalen, dår han lemnade fina Skepp, 
och når han med mycken möda lagat våg genom 
,,Såfs-ur eller Såfs-bråten (TT), at han med 
» Håftar kunde komma up på Fjållet ; fortfatte 
han fin Refa deröfver, til defs han kom til en 
sort eller enfraka By på Leffiar, fom Enbo kallas. 
. - Leffiar 


> (Sf) Lårer vå! menas det famma, fom nu-heter Svucku- 
3” Fjäll 10 (5) Al påg. SRS 
o(ftt) Atlantican, Tom. js pag: 489. 
CP) Hesms Kringla, Tom 1. pag. 727. LG 
(ft) Se betyder, i gamla fpråket, Haf, och får i bå- 
jelferna tilökning i åndan af f eller v, fe H. Can- 
celli-Råd. IurREs Gloffarium. Fördentkull öfver= 
fåtter PERINGSCHÖLD, uti det andragna ftållet hos 
STURLUSON, Tom. I. pag. 443, ordet Sevar med 
Hafs, och fåledeg blifva Seva-bergen, det famma 
fom Hafs-bergen eller Berg-ftråckningen vid Hafvet. 
Hvilket ock kommer öfverens med belågenheten af 
de Norfka Långfjållen, hvarföre de ock uppå WitTS 
Charta Öfver Norrige fått påfkrift af Sevo Mons, 


1771. i Apr. Maj. Jun. 107 


Leffar fri utan dvifvel der famma fom Leffö; 
hvilket ligger i Guldbrandsdaleh på Öftra fidan 
om Fjållen midt för Valdalen, och har få myct 
ket mindre någon gemenfkap med Grånfen i- 
mellan Sverige och Norrige, föm "det 'vVål är. 
30 mil derifrån: hvilket ån ytterligare beftyr- 
kes af befkrifningen om S:t Orors Refa ifrån 
Leffiar genom Guldbrandsdalen och Hedemar- 
ken til Eda-cller Öda-fkogen (”). : 
« Efter Atlantican, fkulle PLinit Mons Seus 
eller Sevo initium Germania , begynnas ftraxt vid 
Götheborg, hvartil förnåmfta tkålen beftå i lik- 
heten af namnen, -men på fådan- grund kunde 
ock någor begynna famma Bergs-ftråckning i 
-Sefvedes Hårad uti Calmare Höfdingedöme, « el: 
ler vid Sevaftråmmen i fkilnaden imellan Up- 
land och Veftmanland. 
>> Äfven få blifver det hos Poéterne beröm= 
de Parga Ida, Hvaraf et fkal vara belåget i 
den negden, der Troja fordom ftådt, och et an= 
nar på Ön Creta eller Cåndia, efter Atlantican 
0) lagt på Gränfen imellan Öfter-Dalarne och 
Norrige, i ftöd af likheten imellan namnen Ida 
och Idre. En annan befkrifuing lågger det vid 
Grånfen imellan Vermeland och Norrige, i föl- 
je af likheten imellan Ida och Eda- eller Öda= 
Skogen; 
> Vid Arlanticans förfårdigande, betjente vål 
defs Auttor fig, icke allenaft af” underråtteller 
från orterne, utan han har ock haft en och an= 
mn fom reft omkring : men at deras. gifne un- 
- derråttelfer ög altid varit pålitelige ock mTd.:. 


. den 


00) Heims Kr. Ton. I. pag. 7231 och [ELLE 
C ) Atlant. Tom, L.påg. 799. 


108 — 1771.) Apr. Maj. Jun. 


den noghet gjorde fom erfordrats, det kan ibland 
annat flutas af den afvågning, fom SAMUEL OT- 
"ro fkal gjordt, öfver Idas Bergshågd ifrån Sy- 
li-fjållen til Öfterfjön vid Elfkarleby ("). 
Och fom fedan icke någon bittre efter- 
råttelfe eller Befkrifning om Berg- och Fjåll- 
råckningarne eller om Riks-grånfen utkom- 
mit, få hafva de, fom uti fina Skrifter på nå- 
got fått derom kommit at röra, måft efterfölgt, 
hvad i Atlantican år antecknadt. Men af de hår 
förut anförde befkrifningar uppå ftråckningen 
» få vål af Land-ryggen fom Fjäll-ryggen, lårer 
"ljusligen finnas, at de för deras Södra delar ta- 
ga helt andra vågar, famt at. icke någon Fjåll- 
rygg hvarken förr eller nu utgör Grånfe-fkill- 
nad för Dalarne emot Norrige, ån mindre” för 
Vermeland, hvareft Fjäll icke en gång finnas. 
Torde altfå vara nyttigt, at den på få många 
ftållen i Skrifter omrörde nåftan allmänna me- 
ningen ; fom fkulle Sverige vara fkildt ifrån 
Norrige genom en Fjåll-rygg alt igenom, blif- 
ver uplyft och, fåfom ftridande emot fannin- 
SLÖ rättad. sh 
Men eburu Riks-grånfen icke följer, för 
denna Södra delen, någon Bergs-rygg , få år 
likvål hela ftråckningen uvfyld med Klippor 
och Berg, hvarimellan gifvas dålder och bruk- 
bar jord, fom ifrån åldre tider varit upodlad 
och bebodd, få at på flere ftållen de Svenfka 
och Norfka Gårdarne ligga helt tått in til hvar- 
andra; fåfom, Svenfka Jacobsrud och Norfka 
Halleröd; Finferud och Torferud på Svenfka 
fidan, mot Svaret och Nåfverlund på den N SR 


(19 Atlant. Tom. - Pag. 799. 


Ave 1771. Apr. Maj, Jun. 109 


ofka; det Svenfka Rommenås emot de Norfka 
JIemmanen Flaten och Trofterud; Högfåter 
ot Hougen och Kullblick, med flere. Af 
— deffe år Hofvelsrud i Eda Socken på Svenfka 

fidan och Hagerud på den Norfka, de långft 
Norr ut tått vid Grånfen belågne gamla Hem- 
man: dår ofvanföre tager den få kallade Tolf- 
— mile-fkogen vid, fom nu på båda fidor om 
- Grånfen bebos af Finnar. Deffe veta ej fjelf- 
ve at noga utmårka tiden, når deras Förfåder 


Lr 
J 


kommit hit, dock kan, få vål af deras beråt- 
telfer, fom ock at Hemmanen icke finnas up- 
 tagne i de åldfta Jordeböcker , jemte den anlede 
ning man har af de, i Konung GusTtAF den 
Förftes tid, utkomne Förordningar, om nya 
- Hemmanrs uptagande och de vidlöftiga Skogars 
— fkåliga uthuggande, med nog fåkerhet flutas, 
at deffe Tratters bebyggande af Finnar fkedt 
efter Högftbemelte Konungs tid. Det famma 
kan ock inhåmtas af de vid Grånfens upmåt- 
ning hållne Protocoller, då Allmogen vid alla i 
denna Traéten upkomne tvifter, få på Norfka 
fom Svenfka fidan, påftådr, at det få eller få 
Varit med Grånfen befkaffadt, innan Finnarne 
hår kommo at fåtta fig ned.  Utien Lagmans 
Dom, gifvenaf MATTHIAS PLENNINGSCHÖLD, 
4 Carlftad, d. 30 Junii 1656, angående en Ago-- 
tvift imellan Jöfe- och Fryksdals Hårader , in- 
"föras åtfkillige Norfke Måns Vitnesbörder om 
. Grånfornas ftråckning i deras Föråldrars tid, 
"fom, til idkande af Skytteri och Fifke, legdt, 
dels af Svenfka Crono-Fogden, dels af Sventka 
Bönder, Bopge-fkogen, och de omliggande Skogs- 
; arker, förr ån Finnar fate fig där neder, 

NG | orden 


€ 


orden lyda... Vidare talas ock deruti om et Kö- 


per och Pergaments-bref af år 1555, på Boge- 


fikogen och Trinne«fkogen med: flere: hvaraf 


öfvertygeligen findes, at Hemmanet Bogen, 


fom likvål år ibland de åldre' Finn-hemman ,-ic- 
ke "varit til; år 1555: men år 1656 var det et 
Attondedels Hemman , och uptagit i de Måns 


Föråldrars tid, fom då lefde, famt at de Finn- 


hemman i Fryksdals-hårad, fom grånfa in til 
Bogen, då icke varit bebygde, efter Svenfka 


Bonden Pdfvel Larsfon i Långenås och Sunds 


Socken, huggit et ftort Svedjefall och flagit 
en Äng vid Bogaån, hvarom han då med Bogen 
var i tvift &c. Uti 16f4 års Jordebok upfö- 
ras ftårre delen af deffe Finnars Hemman för 
Nybyggen, en del åro ej eller dår nåmnde, 
hvilka utan tvifvel federmera blifvit uptagne. 

- Således kan det, fom ApDAMus BREMEN- 
srs omtalar, at på Grånfen imellan Sverige och 
Norrige fkola Finnar bo, icke förftås om deffe 
Finnar, utan dermed menas Lapparnc, fom vid 
Fjäll-ryggen imellan Vefterbotten och Norrige 
hafva fitt tilhåll, och hvilket år få mycket tro- 
ligare, fom Lapparne ån i dag af de Norfke 


heta Finnar eller Finn-Lappar; men Finnarne. 


deremot nåmnas i Norrige af fomlige för Qvå- 
ner (7). å 


Ehuruvål Marken på Tolfmile-fkogen, fåfom 
belågen på fidoryggen imellan CGrlämman och de | 
vattnen fom flyta åt Venern, icke år af få bör= 


dig jordmån, fom Söder om Hofvelsrud, få gifvas 


där | 
(") Hårmed kan jåmnföras det fom finnes införde | 
uti Inrikes Tidningarnewör år 1767, under Nis 23, | 


"$Q och. 94. 


” 


unde blifva nog bättre och tåtare bebygd; 


tes, blir icke allenaft mindre tilfålle, utan - 
ock" fjelfva. jordmånen mindre bördig, och vid 
nårmare, annalkande mot Fjällen, grödan mera 
underkaftad at fördårfvas af froft, Gamla Bon= 
den Pehr Persfon i Lördalen beråttade, at han iv 
NN Å 0 5 oc a 
13 år efter hvarandra på upgjord Aker fådt Såd; 
omen fick allenaft 2 år deraf berga til något gagn: 
de öfriga 11 åren blef Såden aldeles förfkåmd, 
hvarföre han fedan förförgt fig endaft med Bo-. 
fkaps- och Får-fkötfel. Det ar lått at begripa 
hvad vidlöftig mark det foriras, at kunna famla 
Ja mycket Foder; fom beéhöfves til underhål-. 
lande af en til et hushåll nådvåndig myckenhet 
"Bofkap öfver 9 Minaders tid, når på få få och 
få fina ftållen imellan Bergen gifves tilfålle til 
- Gråsmark. | KAR 
= > Öfver Grånfen imellan Sverige och Norri- 
ge gå flora Landsvågar allenatt på tvånne ttål-. 
En nåmligen, vid Svinefund och vid Magnor- 
bro; men fmå vågar åro ganfka många, dock 
alla fådane, at de om Sommaren endaft kunna 
ridas, och det fom ofraft med befvår och fara, 
«för de många Klefvor och tvårbranta Hållor 
fkull, för fanka Måffar , famt för de på fere 
frållen fmala itigar i fluttningar af höga Berg, 
--Saådane vågar åro vid Jacobsrud, Solum, Da- 
Ien, Sandviken, dereft fårjas öfver Sjön Stora 
Lee til Måsviken, vid Motorpen, Hulabåcks- 
bron, Slaklefs-Röfet, vid Torpet Gröndalen, 
vid Raunekårnet endaft Vinterväg, vid Klof- 
flens-Röfet > Joareknatten , ”Galtedals-högden ; 
0 NR Mörke- 


om 


Mörkefund, vid Grindefors, vid Flaten, -Må- 
fehalls-Röfer 5 Furumo-Röfet , Blekerkårnet > 
: Hornfjödammen , Öftra Linbrovatnet, Krokfors- 
Såtern, Högfåter, Körpungs-torpen, Brafare- 
torpet, Norra Eerfjön, Biltorpen, Hofvelsrud, 
Skålfjön, Varaldstorpen , Öfterby-torpet, Lång- 
fjö-högden, Rotnåsmo, Afkogs-torpen, Helle= 
klints-Röfet, Kajkelans- torpet, Lilla Backfjön, 
Våg-Röfet, Falltorpet, Råberget, Gillerfjön, 
vid Midfkogs-åen , Posåstorpen , Djupebergs- 
torpen , vid Norra åndan af Hahblfjön, Hvit- 
katte-berget, vid Varån, Sandkålleforsfen, Vå- 
flra Käållegrafs-Röfet, Lilla ”FTandån Vintérvåg, 
Stora Tandån Sommarvåg, Stora Mobrerget , 
vid Fulunebben eller Giran, vid Herjehågnan, 
Lilla Skärvags-fjön, vid Fjällgutufkaftet Vin- 
tervåg öfver Fåmund-fjön, Sahlfjället, och öf- - 
ver Rutefjallet. går 'vågen ifrån Herjedalen åt. 
Norrige. ; 


I anfeende til få många vågar och öfver- 


up til Ifvarsbyn, allenaft vid Töksmarks Kyt- 
ka Landvåg brukas et litet ftycke förbi forffen, 
amt vid Ölter- Vallfkogs Kyrka och vid Ström- 
ac måtte Båten ibland om Sommaren, når litet 
fa S vatten 


dn JR 


1771. "Apr, Maj. Jun. 113 


vatten år, dragas fram tom, och Laften på bås 
oda fållen föras et litet frlycke öfver land3 tå 
fynes det ganfka nyttigt för landet, om en up-” 
rensning kunde fke imelHan Sjön ftora Lee och 
- Venern, famt vid Våftra Edet, eller något an- 
pat ftålle vid. Lee-fjön,. et. Nederlag eller én Kö- 
vg hne blefvo inråttad , hvarifrån Dahls-Land och 
enna delen af Vermeland kunde få håmta nös 
 dige varor af Salt, Sill, Tobak &c. och icke 
hafva nådigt at köpa dem från Fredrichshall , 
dit de Sommartiden hafva få befvårliga vågar. 
Lurendrågerierne fkulle ock derigenom minfkas, 
når = rgnlka Folket. icke behöfde ifrån Norrige 
— håmta deras oumgångeligafte varor, och Han- 
delen .derpå fåledes afftanna, få framt Köpin- 
fr genom Transportens låttande för de dit- 
mmande varor, och någon förmons åtnjusan- 
de, kunde vara i ftånd;, at någorlunda hålla pris 
med Fredrichshalls- boerne. 


> Vid Rörlåggningen blefvo, med det Geo 
| graphifke Intirumentet, fom i förfta Qvartalet 
— för år 17$f0 år befkrifvit, Pol- Högre tagne på 
följande ftållen. 


ä7se Jacobsruds- Gård = «= - - $8: 58: 
Solums- Gård —- = = + - f9: 9 
Boftenås- Gård = = » = + f$9: 221 
RORER Nedre Hähns- Gård - = + f9: 3c1 
CC Böhkns-Gård > oe > > 59: 381 
> Ifvarsbyn - - - 2 & 2 $f9: 425 
1754 Höpgfäters-Gård = = > - $9: fs31 
orra Emterud = > f9: SssE 

Lingt jö- högden,er Fita Shea, 60: 22 


H3 4 1255: 


I i 


114 1771. Apr. "Maj, Jan. | 


kl väg Becr | 
17f55- Ellie Kaikelans- Torpet 60: 225 
Midfkogs-Torpet = - >= 60: 42. 
Svenfka Pracerer TAPAS” det. KR 
Södra = - 60: 483 
Afpeberget = - de BET I 
Carlftad = 002 + RR TG 


| J d 
1756. Blåft-Röfet vid lilla Paddla 69: 0-7 


1757. Särna Kyrka - a Se GR: 403 


Millan> Faxefjålls Norra 'ånda 61: 214 
Lördalen ; en Norfk Gård - 61: 234 4 


= 

Hårjehågna Fjäll oe" ve STA 
Bergshåtts-kallen = + = 62: 21 
Storgropen Norr om Skebro- RR 
fjället - - - - = «+ 62: 2f1 


Svanfjö- Såtern i Tendalen — 62: 335 
Funesdals By och Tullplats 62: 33. 
 Elfdals Kyrka i Öfter-Dalarne 61: 141 

"Noret, . GNSRVanErA Vid Mö ob ot 
ra Kyrka . = - 61: 17 


Compaffens Misfvisning fans 


År 1753, vid Håhn och Böhn - 13 gt- til Väft. 


17f54, vid Högfåter och Nor- 
re Emtergd == fart RE 


1755, vi id Kaikelans- och Mid- 
fkogs-T orpen AA NT 
47$6, vid Lördalen - = + 12.gr. 
£7;7, vid Herjehågnan = - tilgr. til Vå ft. 
| NILS MARELIUS. 
me 23535 
| YTTER. 


” 1771. Apr. Maj. Jun. = 115 
 YXTTERLIGARE | 
oc ANMÄRKNINGAR, 
n (Ro CK ER 
— Svårds- Fifkens Natural - Hifloria ("), 


nn | Nu SR RS j 

al ALEXANDER BERNH. KÖLPIN, 
; M. D. Hift. Nat. Profeffor i Greifsvald, famt K. 
Så Vet. Acad. Ledamot. Ch j 


len 21 Augufli, 1769, vid Middags-tiden, 
kV då det blåfte S. fångades åter en Svård- 
fik, 2j långt ifrån Greifsvalds kamn., Han has 
Re fallnat uti et fort Når eller Garn, .Såfnart 
jag dårom fick kunfkap, gick jag dit med nås 
gra Studerande, i affikt at underföka Filken. 
0 Denne var uti alla dimenfioner något min- 
dre, ån den jag förr befkrifvit.  Defs hela långd 
> var 84 fot. Defs vidd, dår han var tiockaft, 
3 fot. De öfriga mätningarna går jag förbi, 
at undvika ledfam vidlyftighet, 
>= > Antalet af flrålar uti Membrana branchio- 
— flega och uti Ryggfenorna var lika, fom på den 
förr befkrifne Svårdfifken. Uti Bröftfenan vo- 
fo I6 ftrålar: uti den ftårre Pinna ani, 11: och 
uti den mindre, 3 ftrålar. 

Hela Fifkens Kropp fkall, efter Fifkarens 
beråttelfe, hafva lyft filfver- bli; medan han ån 
lefde; men fedan han var död, blef fårgen ftrax' 
MULEN Nol SNRA red 


Hög Svårdet 


0") Se de förra, uti Handlingarna för Fan. Febr. 
| > JMart, 1770. 


"76 1771. Apr. Maj. Jun, 


Svårdet var ganfka fpitfigt åt åndan, ”Fos 
ramisa narium bifida. . Aliud foramen , nafali 
paullo minus, utringue in vertice fupra orbitam. 
Iris fvartblå. Pupilla blå. Linea lateralis var 
krökt , och låg på framdelen nårmare in til rygr. 
gen, men på bakdelen nårmare til buken. 

Uti Rygg-foran funnos 18 aflånga hål, 
utur hvilka fvettade en fetma. På ömfe f- 
dor om ftörre Rygg-fenan voro minga dylika 
foramina, alterna, anticis minimis. = 00 

Sedan jag examinerat Fifken utvårtes, gick 
jag hem, i tanka at frax komma tilbaka och 
köpa hela Fifken, för at Anatofmmicera honom; 
men fann, vid återkomften om aftonen , til min 
frörfta harm, intet mer öfrigt af Fifken, ån 
Skinnet och Svårdet. Fifkaren hade trodt fig 
kunna vinna mer på kokad Olja ur köttet, ån 
om han fälde honom hel; och hade derföre 
huggit honom 1 tftycken och nedgrafvit Inålfs 
vorne i jorden. Han bedrog fig dock uti fin 
-utråkning; ty han århöll icke ens en mark Ol- 
ja Hårigenom flog ock mig mitt hopp felt, 
at nogare få ranfaka Fifkens inre delar, famt at 


> ftadfåtta, förbåttra eller råtta, hvad jag förr 


dårom fkrifvit, | ; 
I det ftållet får jag hår bifoga Figurer på 

några delar af en Fifk, fom tyckes vara Marc- 
GRAVII Guebugu , och fkiljes Specie, men ej ge 
pere, ifrån vår Svårdfifk, Den fkal; fom den be- 
römde Herr PALLas betåttar, vara fångad vid 
Caput "bone Spei, och finnes nu förvarad uti 
Prinfens af Oranien pråcktiga Natural-famling, 
hvars Föreftåndare, Herr VosMAER , tillåtit mig 
| | at 


1771. "Apr. Maj, Jun. — 117: 


art få del af Ritningen, igenom Herr SA ND1- 
FoRTS gunftiga förlorg. 

Tab. IV. fig. 1, föreftåller den förta Rygg” 
rn hvars ftrålar åro 31.  Defs långd ifrån a 
til bår 3 fot: bögden ifrån a til €, 3 fot och. 
göm. ifrån e til b, 30 Rhenlåndfka tum.  Defs 

årg år mörkare, då hon våndes åt dags-ljulet, 
och rummet imellan ftrålarna fullt med Bra luns 
da flåckar , fom i en enkel rad fitta på längden 
inom hvart och et par fträlar. Deffa fläckar 
åro ej utfatte på Figuren; men nåmnas i den 
befkrifning jag fått åf Herr PALLAs. 

2. Svårdet, hvilket har fkapnad af en 
Syl» fubulatum: det år rakt, ofvan kullrigt, > 
under nåftan platt, mot bafin ihåligt. Det vid- 
jr fig vid bafis och är dår fkrofligt; men för: 

frige glatt., til fårgen mörkt, 2 fot långt. Det- 
ta är den. befkrifning , fom Herr PALLAS med- 
delt mig uvi fitt Bref ifrån 5. Pettersburg af. 
od. 3 Dec. 1767. Uti et annat af d. 10 Maji 
famma år, fkrufvit i Berlin, fåger han, at Svår: 
dets bredd »vid bafis år fåfom en Mans: band 
vid carpus: at Svårdets undra yta är något He 
tet utgropad,; och ar f jelfva Svårdet är öfver«' 
draget med en fvart punéterad hud, lik Cha- 

rin. | 
y Mig: fvnes nog fannolikt, av pipa Svård: 
år af et och famma Species, fom det Herr Ar- 
ehiatern Back lätit artaga, uti Alis Pbyfico Me-: 
dicis Acad. Nat. Curios Vol, VILL, Tab IV, fig. 
rt & 2: och Archiater BåcKS ex förfta Fi- 
gure tyckes komma åfverens med min nu: an- 
förda Fig. 2. Men Herr PALLas tyckes haf- 
a förbytt ytorna få, at hans öfverita yra år, 

Li H4 ; efter 


3 Ön 


118 1771: "Apr. Maj. Jon. 


efter Herr BåcKs befkrifning , råtteligen det" 


underfta, och tvårtom. 


DE kroppary: fom 62. 3 fåreftåller, kallas 


1-Herr SAnDirorTts Bref, Fenor, och deras 
långd utfåttes til 27 Tum; men flrålarnas an-: 
tal nåmnes icke. ” Utan tvifvel äro deffa de fam-' 
ma delar, hvilka Piso omtalar, uti Hf. Nat; 
Zed. pag. $6, och kallar tvånne benaktiga krop=' 


par, til fkapnad fom kåppar, hvilka vid hufvu- 


det utftråckas til anfenlig långd. Men om den- 
ne Filk defsutom har några Bröft-fenor, år mig 


obekant: af Pisos figure fkulle det få fynas. 


Når mån detta noga öfvervågar, finnes låt- 
teligen , at Capfka Svårdfifken år af annan Spe- 
cies, ån den jag befkrifvit. De andra Herr KLEIns 


Species åro mifstånkte eller oviffe. Hans 6:te 
Species hörer ingalunda til Svårdfilfkens Genus: 


den f:te år MARCGRAVII Guebugu 5; den förfta” 


år det allmånna flaget, fom jag befkrifvit ; men 


nat: figure, tyckes ej böra fkiljas ifrån den för- 


fta ; men: den 3:je och 4:de KLEIns Species 


behöfva vifferligen båttre förklaring. 


Min berittelfe om den ena Svårdfifkens 
6 . S Oo ; dr 
fångande, uti Handlingarna för år 1770 > pag. 


8, bidrager, efter min tanka, mycket til den 


tviftens afgårande, fom Herr Archiatern BACK 
för mer ån 20 år fedan haft med Herr KLEIn, 


om Svårdfifkens föyrka: fe Aa Phyf Med. på 


redan anförda ftålle, och KLEins Hf. Pife. Miss - 


Jas V, pag. 96-102. Jag kan ej annat finna, 


ån at Herr KLein hade aldeles orått på fin fida, ' 


Til 


KLEInNs både Ritning och Befkrifning derpå' 
är felaktig, i anfeende til Bråft-fenans ttållning. 
Hans 2:dra Species, på hvars hufvud han lem- 


1771. Apr: Maj. Jun. > 119 


> Til”fut beder jag om lof, at hår få anfö- 
ora några fmå råtteller vid min i förledet års 
"Handlingar tryckta Befkrifning, Sidan f$, på 
filta. rädenss flår "19047 lås 1707. Sid.:6, rad. 
1, flår 4 mil, lås 3 mil. S. 9, r. 9, frår sa- 
nica, lås theca. S. 10, r. 28, efter trehörnigts, 
tilfåttes uniloculare. Samma rad, flår »edra , 
lås högra. Uti fifta raden på famma fida, bö- 


ra orden rum och uteflutas. S. 13, r. 6, flår 


morgdngens 3 lås matgangens. SS. 13, r. 9, efter 


vifcus , lågges til: hvilket dock af BARTHOLIN 


och HARTMAN kallas exfangue. 5S. 13, r. 20, 
får Iareflinula cocca: bör tå; Deffe tubuli tycktes 
intet annat vara, ån inteftinula coeca, famman- 
fatte mim. Sid: 14, vid början; tilfåttes föl- 
jande befkrifning på Luft-blåfan: PVefica äerea; 
 ventriculo quoad longitudinem xqvalis, latitudi- 

ne eundem paullo fuperat. 'In dextra abdomis- 
nis parte jacet.  Figura oblonga, vertice tam 


anteriore qvam pofteriore obtufo. Ex triplici 


tunica conftat: prima, a mefenterio, laxe vefi- 
cam cingit: fecunda mufcularis, qvxe etjam in- 
time tam laxo vinculo eft annexa, ut facillime 
ab ea detrahi posfit, et flatu adeo ab ifta, qv2e 
tunicis fic diftis nerveis refpondebat, feparare- 
tur. Inferior vertex a corpore cylindrico dex> 


tro cum mefenterio annexo obtegitur. Sid. 143 


r. 23, fåttes under Bimagen, i ftället för til Bis 
magen. S. 14, r. 31> uteflutes orden och inte 
flino redo. SS. 15, r. 4, för anfer der, låles: har 
bevitt, at det år Njurar. På famma Sida, ra» 
den 12, flår fig. 4> a: lås fig. 4 8 4 


REG 


16 197 Apr. Maj. Jun: 


+: Omega 0 sa. rr 
Fluf; - Spat och def; Syra; 
Af 


töm år en mårk vårdig. Sten-art, i fyt- 
o& nerhet för defs vackra phosphorescerans=. 
dv i mörkt rum, efter upvårmning. Men defs. 
bettånds delar hafva hittils varit mindre bekan- 
te. Åt om dem vinna underråttelte, har jag 
anftålt årfkilliga förfök, och hårvid nyttjat för-. 
nåmligatt en grön art från Garpenberg , fart. 
en hvir från: Gislöf i Skane, RE 
2. Man vet, at Flufs- Spat, fom en gång, 
varit fullkomligen glödgad, ej Phosphorescerar. 
efter ny upvårmning. Art få veta, om han då 
förlorar någon af conftituerande delarne » har 
jag låtit 3 unts vål upglödgas i betåckt Digel; 
han fprakade håftrigt, nåftan fom Kokfalt, få 
fnart han blef het. Efter afkylningen fanns knapt 
något mäåärkeligt af tyngden förloradt, och han, 
förhöll fig i alt lika med obrånd, förutan, det» 
åar han (2) af ny upvårmning hvarken fprakade 
eller Phosphorefcerade , (b) var mår, eller låt-; 
tare pulverifabel ån förut, (c) var hvit, opak; 
ech den gröna rödalittg. =; Vv: rst ger id pe 
'3. Er tftycke Flufs-Spat, upvårmdt, til. def& 
det blifvit vål lyfande, kaftades 1 kallt vatten. 
Det förlorade ftrax en ftor del; men behöll lik= 
vål deruti et dunkelt fken nåftan hela timan. 
JT fyror behöll han ock fitt fken; men Solutio- 
Na nen 


nen af Flufs-fpat lyfte ej, ehuru vål han koka- 
des. I et måttadels luft-tomt rum, uphångdes, 
"medelft Måflings- tråd , et ftycke lyfande Flufs- 
ofpat: det fken åfven deruti, ungefår en 'tima; 
men nog fvagt fifta hålften af denna tid. 

= 4. Följande förfök antftåldes, för at utröna, 
om Flufs-fpatens egenfkap at Phofphorefcera 

kunde återftållas, fedan den år förlorad. Le 
Flufs-fpat, fom varit vål glöggad, ftratifi-' 
cerades med Kol-ftybbe i en noga tiltåpt Di- 
gel, och ftåldes i 2 timars hetta. Når Flufs- 
fpaten kallnat, upvårmdes han åter; men gaf. 
intet fken ifrån fig, och hade altfå ej återfätt 
fin egenfkap at lyfa: Brånd Flufs-fpat lades åf- 
ven en hel dag i Solfken; men lyfte åndock ej 
efter ny upvårmning. Håraf tyckes då följa, 

at phofphorefcerandet ej hårrörer af något fint, 

brånbart åmne. G a 

> Förhållande med Syror. 

of. Til 2 Unts Flufs-fpat, pulveriferade i 
Glas-mortel, blandades lika mycket Vitriol-olja 
i Retort, en Recipient applicerades, och fognin- 
gen tiltåptes med grått Sug-papper: Retorternr 
ftåldes öfver fvag eld, då Maffan ftrax begyns 
te fvålla up och fkumma fig. Ofynliga fpån- 
figa ångor trångde öfveralt igenom fogningen. 
Vid operationens flut upftego hvita ängor, fom 
öfveralt håfrade vid Recipientens inre yta; Lu- 
tune. greps få an, at det kunde gnuggas fönder 
med fingrarna; men defs fårg var ej föråndrad. 
Maffan, fom låg qvar i Retorten, var ften-- 
"bård, och kunde ej fås ut, med mindre kåri- 
Jet logs fönder, rat 
" 6, Den- 


ror 1771 Apr Maj. Jun. 


6. Denna Operation ($. 5) anfråldes å nye 
aldeles lika , förutan at en mångd, diftilleradt 

vatten nu'flogs i Recipienten. Når Maflan blef 
varm och fvålde up, gaf hon ifrån fig en ånga, 
fom lade fig an på ytan af vatnet i Recipienten, 
och formerade i början en rund hvit flåck , midt 
under Retort- mynningen. Denne flåck tilteg 
fåndigr, til defs han intagit hela ytan; fom 
då 'betacktes af en tåmmeligen tjock fkorpa; 
hårigenom afftångdes åndteligen ångorna ifrån 
Vatten-ytan, derföre måfte Recipienten fakta fka= 
kas, få at fkorpan: braft och> föll til botnen >; 
hvarefter en lika fkorpa fnart åter formerade fig. 
Sluteligen blef förft Recipienten, och fedan jäm- 
väl Retorten, helt hvit inuti. Når ingen ting 
vidare gick öfver med lindrig eld, afkyldes kå- 
rilen. ..Deras inre yta bade blifvit nog angripen. 
Vätrfkan, fom flod i Recipienten, var en blan- 
ning af vatten och den. fyra, fom Vitriols-oljan 
afdrifvit ur Flufs-fpaten. Ifrån denna fkildes, 
genom filtrering, den ymniga hvita Materien, 
fom under operationen hade anlagt fig. 

20 4. Den i Retorterna qvarblefna Maffan pul- 
veriferades helt fin, och edulcorerades med de- 
flilleradt vatten, til defs hon ej gaf fpor på nå- 
gon obunden. fyra. Lixivium filades och in- 

kokades något. Inom få dagar hade Selenit 
anfkutit deruti, jämte någon Alun (fom vågde 
ungefår 2 Scrupler). : Lixivium evaporerades 
å nyo, och defs öfverflådiga fyra faturerades 

medelft tilfats af vinftens alkali; men fatte ån- 

dock inga flere Cryftaller. = = / 5 

8, Detta fåledes infpisferade Lixivium blef 
blått af tilflagen Oxblods-lut, I bågge de of- 


van- 


”vahnåmnde operationer ($.$. 5. 6:) hade jag nytt- 
jat grön  luls-fpat. För at utröna, om folutio- 
ner af all flags Fluls-fpat fkulle' gifva fpor på 
Jårn, förföktes hvit, fom förut var calcinerad 
med Vitriols-olja i digel, men den gaf ej Ber- 
linerblått med Oxblods-luten ; hvadan- der år 
klart, at gröna Fårgen hörrörer af Järn-halt. 
—- 9, Refidaum utur Retorterna, fom redan 
var utlakadt med deftilleradt vatten ($, 7.) ko- 
”kades i flere ombyten med Regn-vätten, fom 
utgjorde tilflammans 7 kannor, och uplöfte alt 
hvad vatnet kunde taga åt fig, ty Vinftens al- 
kali fålde ej något utur det fifta. Det olöfta 
utgjorde 3 af hela Maffan. Det pulveriferades 
ganlka vål och calcinerades med Vitriols-olja> 
til defs denna aldeles bärtdunftat. I början gin- 
go åter en myckenhet corrofiva ånger ifrån 
Mafflan, fom då tillika fvålde mårkeligen, " Når 
kårilen fvalnat , efter operationens flut , togs 
Maffan ut och pulveriferades ganfka fin, fam? 
kokades i rent vatten, hvaruti hon uplöftes 
nåftan hel och hållen Til något af denna up» 
lösning flogs Spiritus falis ammoniaci Caufticus, 
"fom ej fålde något; men Vinftens alkali fålde 
en riktig kalkjord. 'En kanna af värfkan, fom 
ftod öfver denna nedfålde kalken, evaporerades 
och gaf Tartarus vitriolatus. Deraf följer, at 
det tilflagna Alkali hade decomponerat en i vat- 
net uplöft Selenit. Den i vatten olöteliga fjer 
delen var altfå && Flufs-fpats pulver, fom ej hun= 
nit decomponeras, FR sl 
TIO, Hufvudfakeligen beftår altfå FlufG-fpat 
af Kalkjord, måttad med en. egen fyra, hvars 
natur långre fram fkal utredas.  Alun-jorden 
tyckes 


134 1771." Apr Maj. Jun, 


tyckes vara tilfållig , ech det famma gåller ån 


mer om Jårn-halten. Synthetice beviles detta 


genom följande förfök: Re 
Diluerad Flufs-fpats-fyra , fom århölls på 


et i $. 6. befkrifvit fått, blandades. med Kalk- 
vatten, då et hvitt precipitat ftraxt fatte fig. 


Då intet mera fåldes, var vatnet aldeles rent. 
Sjelfva precipitatet hade vål ej cryftallinifkt 
utfeende, men förhöll fig lika med Flufs-fpat. 


Det phofphorefcerade,; då det lades på het ften 


i mörkt rum, kunde fmåltas för Bläsrör, och 


ån mycket lättare med tilfats af Gips. Når 


denne Arvificielle Flufs-fpat decomponerades me» 


delft Vitriol-fyra, vifade han famma Phenome- 


ner, fom den naturliga. 


11. Den hvita Materien, fom under ope- 


rationerne ($. $. $, 6.) fatte fig i förlagerne 


hade följande egenfkaper, fedan hon var edul- 


corerad och torkad. '(a) Var gantka lått, mör 
och hvit. (b) Kunde ej mårkeligen uplöfas 4 
fyror. (ce) Bakade fig ej ihop med vatter, 
utan fkilde fig åter at efter torkningen. (d) 


Oleum Tartari p. d. uplöfte henne: medeltft 


kokning, och Solutionen gelatinerade, få fnart 
han hade fvalnat. (e) Utan tilfats undergick 
kon ingen åndring 1 den ttarkafte hetta; men 
(f) förtatt med litet Vin-ftens alkali, gick hon 
i eld med fråsning til Glas. (g) Detta glas, med 
tilfatsaf 3 delar Lut-falt , fmåltre i eld til en 
blåaktig Maffa, fom pulveriferad deliquefcerade 
i kållare, den gelatinerade, och fyror fälde der- 
utur et pulver. (h) Uplöftes i borax utan effer- 


vefcence. Detta förhållande fpecificerar aldeles 


en Kifel-jord. RE SE 
ad st gg 


Po 


4771. Apr. Maj, Jun. 125 


22. At denna Kifel-jord år genererad un- 


der fjelfva operationerne, följer af Aera föfök: 
(a) på pulveriferad Flufs-fpat flogs Vitriol-fyra” 
i en Måflings-Cylinder, fom betåktes med. et 
-vål tilflutande lock, fedan en Järn-fpik och et 
.Trå-kol deruti voro uphångde öfver blannin- 
gen. Efter 2 timars förlopp öpnades locket , 
då befunnos fpiken och kolet likadana fom de 
 hångdes dit. De fuktades derföre, och hångdes. 


å nyo up i Cylindern, på famma fått fom för- 
ut. Cylindern. betåktess men Ööpnades åter efter 


2 timar: Spiken och Kolet hade imedlertid 
blifvit öfverdragna med; et hvitt pulver, fom 
förhöll fig aldeles lika med Kireljord. Til det- 
ta förfök nyttjades inga Glas-kåril: altfå följer 
deraf, at Kifel-iorden, föm ficks i de förra 


' operationerna ($.$. $, 6.) ej varit af Flufs-fpats- 


fyran uplöft utur Glafet, och federmera depo- 
nerad, fom eljeit kunde giffas, i anledning deraf, 


at Glas-kårilens inre yta blef flarkt angripen, 


& 


PE s . a Oo te” i 
ket. -Qperationen itererades 5 gånger på lika 


(b) Artificiel. Flufs-fpat, ($. 10.) decom- 


Ponerades  medeltt tilflagen Vitriol-fyta, på fam - 
ma fått, fom den naturlige ($. 6). Deftilleradt 
Vatten flogs i Recipienten, at taga ät fig den 
 Sfvergående Flufs-fpats-fyran. Så fnart denna 


Fåkade Vatten-ytan, begynte en hvit fkorpa af 
Kilel-jord lågga fig på den famma. Då fyran 


Bphört at gå öfver, filtrerades våtfkan i Reci- 


pienten, och var en med vatten dilverad Flufs- 
fpatsfyra. Med denna fäldes ur Kalk-vatten 
en artifciel Flufs-fpat, likadan med den förre. 
Dels, lyra afdrefs med Viétriol-fyra , hvarvid 
lika omftåndigheter yppåde fig, fom i förra för- 


6 1771. "Apr. Maj. Jun. 


fått. Quantiteten af Kifel-jorden och den &f- 
Vvergående fyran blef ögonfkenligen mindre hvår 
gång; få at efter filta deftillationen gaf vatnet... 
1 Recipienten knapt något mårkeligt fpor af fyra. 


. Håraf följer, at all Flufs-fpats-fyrån efter- 
hand förenat fig med Vatten-ångor, och ut- 
gjort Kifel-pulvér. Det torde invåndas, at 
 Flubs-fpats-fyran redan af Naturen kunnat vara 


förenad med:et fint Kifel-mjöl, hvilket hon med ' ; 
fig volatiliferat, och åndteligen flåppt, då han ' 


fått ulfålle at förena fig med vatten, likfom 


Salt-fyra flåpper regulus antimonii, då vatten , 


drypes i Butyrum antimonii. Men om få vore, 


"fkulle FlubG-fpats fyran vid förfta deftillationen 
Nåppa all: den Kifel-jord, fom på fådant fårt 


vore med henne förbunden, och altfå ej hafva 


någon öfrig vid de följande deftillationer. 
fc) Vid en Deftillation af Flufs-fpats-fy- 
ran, då Alcohol vini nyttjades i ftålle för vat- 


ten 4 Recipienten, genererades. ingen Kifel-jord; 


men A'!cohol blef furt, = | 

-(d) Vid et dylikt förfök , då en fet Olja 
flod i Recipienten ; trångde all Flufs-fpats-fy- 
ran fig ut genom: fogningarne ; och hvarken 
blandade fig med Oljan, eller genererades någon 
Kifel-iord. | 


« 


> (ey På lika fått förhöll det fig, då Vitriols- 


olja nyttjades i Recipienten. Om Kifel-pulver - 
ej vid hvar och en deftillation genererades, utan 


blott deponerades, fåfom förut uplöft af Fluf- 
fpats-fyran, då denna blifvit förenad med nå- 
gon annan kropp; få fkulle Kifel-pulver vifa 
fig, då hon drifves öfver i Alcohol Vini, hvar- 

med. hon. blandar fig, likfom med vatten 3 Kö 
SS er 


5 


0 a. Apr. Maj. Jun ä 127 


det fker ej, och altfå kan ej alt det fom an- 
ligger fig på ytan af vatnet, hvaruti Flufls-fpat= 
fyran drifves, vara förut uplöft i fanima fyra: 
0 13. Öfver: i del pulveriferad Flufs-fpat des» 
 ftillerades 2 detar rökande Spiritus Nitri, fom 
til en del; järnte Flufs-fpats-tyran, gick öfver i 
"Recipienten. På vatnet deruti lade fig ock en 
tjock fkorpa. Refiduum i Retorten beltod af 
en raed Saltpeter-fyra faturerad Kalk-jord, fom 
var poreufe ; rödaktig, och fuktade fig I fria 


-” 


Juften. i | 
oc 14. Då 2 delar rökande Kok-falts Spiri- 
tus deftillerades öfver I del Flufs-fpat , gick 
- Fluts-fpats-fyran öfver tillika med en bop Spiz 
ritus falis, .Reeipientens inre yta, få vål fom/ 
vatnet deruti, blef öfverdrager med en hvit fkor= 
opå. Refiduum i Retorten var rödaktigt, fuk> 
trade fig i lufren , och förhöll fig fom Salammo-s 
oniacum fixum:. | TR RO RPOR 9 
0 1$. Om ingen Kifel-jord vilade fig vid 
deffie fiftnåmde operationer ($.$, 123, 14.) utan 
endaft då Vittril-fyran nyttjas ul Flufs-fpars-ty- 
Fans urdritvandes fkulle man kunna tro, at fam=. 
ma jord borde hårledas ifrån -Viéctril-fyran 
(BecHerR och STAHL förogifva, at denna innes 
håller en Cilas-aktig jord): at Flufs-fpats-fyran 
bringad til ångor, torde kunna taga ät fig den 
famma ifrån Vitriol-fyråan, och mifta förmöå- 
genheten at behålla henne; i det famma hon 
miiter fin vaporcula form, och blandas med vat- 
ten. Men efter Kilel-jord likafullt genercras , 
faft ingen Vitriol-fyra år med, få år klart, ar 
hon ej år feparerad ifrån famma fyra under ope- 
Fationen. i SAR 


I odd io 1 


128: 1771. Mgr, Maj. jen. 


> 16. Flufs-fpat låfes, med tilhjelp af vårma, 
både i Saltpeter- och Kokfalt- -fyra: utur defle 
Solutioner fålles med Cryftallinifkt Lut-falt en 
Kalk-jord, fom gåfer med fyror; men då Cau- 
frikt, fatt "eller flygtigt Alkali nyttjas, år den 
fålda Maffan en ån Flufs- fpat. Det famma 
fker med Cryftallinifkt lygtigt Alkali. Då Vi- 
Etriol-fyra blandas med: famma folutioner, fal- 
ler flraxt Gips til botnen. På hka fått förhåls 
ler det fig, då uplåsningar af Bitter-falt, Tarta= 
rus Mensr tb och Glaubers Salmiac tilblandas. 
Öfver pulveriferad Flufs-fpat digerera- 
des Kd phosphori; fom uplåfte en god del 
deraf. . "Då.denne folution dettillerades , gick 
Flufs-fpats-fyran öfver, jämte det vattenaktiga 
af blanningen; men Refiduum i Retorten för- 
höll fig fom Ben-afka (+). 
 Deftillerad Ättika och Vinftens- -fyra hafva 
ej förmådt decomponera Flufs-fpat. 


Med Alkalier. 


18. I Del Flufs-fpat fammanfmåltes i Di- 
gel med 4 delar Cauftikt Lut-falt til en Mas- 
R på hvilken vatten flogs, för at folvera hvad- 
deraf var uplöfeligt. Da befants, at Lut-faltet 
ej hade förenat fig med något af Flufs-fpaten> 
fom var oföråndrad qvar, når vatnet hade Sp 
löft det Alkalifka:. 
19. En del pulveriferad Flufs- -fpat fare ; 
fmåltes med 4 delar Cry ftallinifkt Alkali fixum. 
På denna Maffan flogs vatten, fom då det fol- 
Je hvad löfeligt von, lämnade en Kalk-jord 
qvar 
(') At Jorden i Ben och Horn år Kalk, måttad med 
Acidum KÖRIEnoe, är ny! igen uptåckt. 


1771. Apr. Maj, Jun. 129 


T kr på botnen.: Denna fråfte med fyror. Li- 
— gueuren, fom ftod åfver den famma, afdunfta- 
des ad ficcum. Refiduum var faft vä 
förenadt med Flufs- -fpats-fyran. 


Med Medel-Salter. 


27 20. I del pulveriferad Flufs-fpat blandades 
med 2 delar Salmiac , och utftåldes för hetta i 
- Retort med förelagd Recipient. I början gick 
 cauftikt, flyktigt Alkali öfver, fedan Salmiac, 
och fluteligen gula flores, fom håftade vid kå- 
rilet nedanför den fublimerade Salmiaken. Re- 
fiduum i Retorten var en oföråndrad Flufs-fpat. 
| Flufs-fpatens Jårn-halt torde vara vållande 
i til den lilla decompofition af Salmiaken, fom 
gick för fig, vid experimentets början. 
21. I del pulveriferad Flufs-fpat blandades 
med 2 delar af Sal ammoniacum Glauberi i Re- 
k fort. för at underkattas fublimation tilfamman. 
IT början gick et cauftikt flyktigt Alkali öfver, 
Koch edan en art Salmiac. Refiduum i Retor- 
ten var Selenit. Följakteligen hade Flufs-fpats- 
fyran förenat fig med Alkali volatile til en Sal- 
mic, fom fteg up, och Vitriol-fyran utur - 
-Glaubers Salmiac förenat fig med Flufs-fpatens 
alk-jorå. Då en folution af den Salmiac, fom 
ilblecrade fig i denna operation, blandades med 
 Kalk-vatten ,- nedfåldes en regenererad F'lufs- 
ofpar. Om något deraf blandas til Solution af 
Bitter. falt, fker ock en fållning. 

RE Då pulveriferad Flufs-fpat förfartes med 
olika mycket af Mercurius fublimatus corrofivus, . 
"och fublimerades, fteg det corrofiva fublimatet” 
» oföråndradt up; men vid operationens flut fam- 
118 | I 2 lade 


130 | 1771, Åprs Maj. Jun. 


; & « | vu ER 3 
lade fig en ringa portion Kokfalts-fyra i Reöti- 


Må 


f 


pienten. . Refiduum i Retorten var Flufs-fpat, 
. Oo N 2 , 4 

fom ej hade undergått någon åndring. Kok- 

falts-fyra, fom århölls i Recipienten ; hade utan 


tvifvel' på. det fätret Ditt läg, at Jirdet då 
Flufs-fpaten dragit henne åt fig, och dulcifice- 


fradt Sublimatet i famma mon; men då Ketran 


blifvit ftark, har derma förening imellan Salt- 


fyran och Jårn-ochran blifvit decomponerad 


och Kokfalts-fyran gatt öfver. 


23. Pulveriferad Flufs-fpat, författ med li- . 


ka mycket af Qvickfilfver-vitriol, exponerades 
för eld i tåpta kåril. , I början gick någon ftrk+ 
tighet öfver; men fedan Retorten begynte glöd- 


gas, gick en del af Flufs-fpats-fyra öfver; och 


några Qvickfilfver-korn fatte fig i Retort-Hal- 
fen, Reliduum var rödaktigt. Den ringa de- 
compofition, fom. hår gick för fig, dependera- 
de åtven af Fufs fpatens Jårn - balt > ty fedan 
Järnet hade förenat fig med något af Qvick- 
filfver Vitriols fyran, måtte en motfvarande del 


af fjelfva Qvickfilfret blifva löft och fliga up. 


Men då hettan ökades, blef Jårn. vitriolen åter 
-decomponerad ; och defs fyra fick tilfålle at 
förena fig med Kalk-jorden i Flufs-fpaten, famt 
utdrifva defs fyra, fom altfå kom at gå öfver. 


Mcd Svafvel och Arfenik. Å 
24. Jag har ock förfökt, at utfåtta Flufs- 


fpat för fluten eld, i blanning. med lika mys- 
ket Arfenik , hvarigenom Flufs-fpaten ej under» 


gick någon åndring, Med lika utflag har ock 


Svafvel blifvit nyttjadt. 


kk Apr. Maj, Jun; 136 
- Om FluG- Spats- »Syran.. | 


. vå lok (pats-fyrans förhållande mcd an«. 
än kroppar år ganfka mår kvårdigt, Med blot= 
ta lukten kan hon ej fkiljas ifran Kokfalts-fy- 
ran; men det förfök fom före So ta. VILAR 
enfamt tilråckeligen, at de åro vida fkilde. Defs- 
utan fkulle Flufs-fpat då ej kunna vara fatt, 
klar och Cryftallinifk, utan altid flytande fom 
Sal ammoniacum fixum, Flufs-fpats-fyran liknar 
i några förfök Kokfalts-fyran, i andra Vinftens- 
fyras men i atfkilliga vifar hon et aldeles eget 
förhållande. 
kl in2G6. Flufs-fpats- fyran, fom famlades på det 
fö. 6. befktifna fått, fil Rennes Si fedan re- 
éificerades i Glas-retort, med tilhjelp af lindrig 
vårma: Alt det fom gick öfver ifrån början 
jä fifta dropparna, var fyrligt: vid flutet ber 
ftodo de upftigande iängorna af concentrerad 
Flub-lpats-fyra, fom formerade en hvit orpa 
på den öfvergångna uttpådda fyran. 
faedan detta. uphört, befants Retorten vara 
mycket angrepen inuti, af den concentrerade 
fyran, hvilken ock på defs botten hade qvar- 
låmnat någon Kifel-jord. Denna har förut va- 
rit upléft. i Flufs-fpats-fyran , och kan jåmvål 
a annat fårt fkiljas derifrån; hvarom mer ne- 
anföre. 

Kifel-jorden, fom vid operationens flut var 
fröeremd.. filades ifrån den reétificerade. fyran, 
med hvilken nyfsnåmnda operation fedan anftål- 
des å nyo: vid flutet fants åfven då Kifel-jord, 
bide i Retort och Reci IplenL.. .E redje re&ik- 
Cation BAR famma utflag. I anledning håraf år 
13 det 


fv 197L Apr. Maj. Juns 
det fåkert, at åfven fyran för fig fjelf fkulle 


hel och hållen förvandlat fig med Vatten-aån- 


gor til Kifel-jord, om hon flera gånger blif- 
vit Öfverdrifven i vatten. ov j 


Förhållande med Alkalier. 


27. Uplösningen af Vinftens-alkali i Flufs- 
fpats-fyra, gelatinerade ftraxt: var nåftan utan: 
fmak , filtrertes och utdunftades, men kunde ej ' 

bringas vil Cryftallifation. Då hon afröktes til 
 torrbet, låg en Salt-artad Maffa qvar, fom ut= 
gjorde allenaft z af det uplöfta Alkali fixum, 
och fom ej åndrade Viol-fyrupens fårg; men 
fålde Kalkvatten. -Våtfkan, fom ftod- öfver fåll- 
ningen, var en uplösning af rent Alkali i vart 
ten. Samma Salt fålde åfven folutionerna af Sal 
ammoniacum fixum och Bitter-falt. Det fom var 
nedflaget utur Kalk-vatten och Solution) af Sal 
ammoniacum fixum, var en regenererad Flufsfpat. 

Den gelatinerade uplösningen af Alkali fi- 
-xum i Flufs-fpats-fyra edulcorerades vål, torka= 
des och utrftåldes för hetta i betåckt Digel. 
Hon fmålte då utan effervefcence. Derpå håll- 
des hon ut, och pulveriterades. Defs fmak var 
då cauftik : ftåld i en kållare, deliquefcerade: 
hon, och förhöll fig i alt, fom Liquor filicum: 
. 28. Med mineralifkt Alkali, gaf Flufs-fpats- 
fyran aldeles famma produtter, fom med det 
Fegerabililka. 7 ARR ER ; 

29. Då flyktigt Alkali uplöftes af Flufs- 
fpats-fyra, vifade fig ock en Gelatina, fom fila- 
des ifrån Liqueuren, edulcorerades och befans 
vara en verkelig Kifel-jord. Det flytande, fom 
fått öfver den famma » fmakade fom Glaubers 
HAR RR | Halmiac 


är. FR Maj. Jun, 133 


S nar och gaf Cry faller, faft ån ganfka (måg 
dermed gjordes följande För(ök. 


(a) Då de fublimerades ur Retort, gick 


förn något flyktigt Alkali öfver, hvarpå Sal- 
 miac fölgde, fom fmakade litet fyrlig. 


- (b) "Då de deftillerades med en blanning af 


pulverifer ad krita och vatten, gick alt det flyk- 
tiga Alkali ftraxt öfver. 


(c) Blandade i Kalk- Ne fåldes ftraxt 
en regenererad Flufs-fpat. 
(d) Et precipitat af famma natur århölls', 


då fo blandades til folution af Sal ammoniacum 
—fixum. Liqueuren, fom ftod öfver det famma, 


var en folution af vanlig Salmiac. 
(e) Utur folution af Kalk i Saltpeter-fyra 


fåldes åfven regenererad Flufs-fpat. 


(fy Utur Silfver- Solution fåldes ymnigt, 
hvilket för Blås-rör reducerades til Silfver, och 


i det famma fåppte fin fyra, fom dels gick bårt 


1 ångor, dels förenade fig med Vattu-ångor u- 


tur Ljus-lågan til en Kifel-jord, fom formera- 


de en rund Hvit flåck omkring der reducerade 


 Silfret på kolet. 


(g) Utur uplöfningen af Qvickfilfver i i Salt- 


yra fåldes en Maffa, fom hel och hål- 


Jen var flyktig i hetta; men Solutio Mercurii 


É Sublimati corrofivi ändrades icke. 


(hb) Utur Bly-folution i Saltpeter-fyran, 
fåldes alt det uplåfta Blyet. 

41) Bitter-falts folution grumlades. 

(k) Då Vitriol-fyran, blandad med folution 


af denna Salmiac, deftillerades i täpta käril , 

gick rena Flufs- fpats- fyran öfver, och förmera= 

de en tjock fkorpa på vatnet i Recipienten. ' 
ij ; 


Rege- 


84 TLL "Apr. Maj. Juå, 


Regenererad Flufs-fpat; fom århålles på 
de, "vid (cC) (d)och.(e) nämde fötts Kccom, | 
'poneras genom digeftion med Cryftalliferadt Vin- 
fens- alkali. Flufs-fpat-fyran förenar fig med 
Lut-faltet 5 men Kalken, fom då blifvit fri, 
tager åt fig Lut-faltets fafta luft, och utgör 
med den famma en obränd Kalk, fom faller til 
botnen af kårilet. | än 
Om Cryftalliferadt flyktigt Alkali nyttjas i 
ftålle för det fafta til detta förfök, fker ingen 
decompofition. är AP Re 
Med abforberande :Jord-arter. 
30. (a) Kalk-folution i Flufs-fpats-fyra före 
blef klar, til defs fyran var faturerad: då fkil- 
de fig all den aplsita jorden, förenad med fyran, 
til en Maffa, fom dels föll til botten, dels med 
det flytande gelatinerade i luften; men var en . 
regenererad Flufs-fpat. | " 
(b) Magnefia alba uplöftes; men dels föll 
flraxt ned med Flufs-fpats-fyran, och dels gjor- 
de, ar öfriga Maflan hel och hållen gelatinerade, 
(c) Med Alun-jord utgjorde Flufs-fpats-' 
fyran en föt folution; fom ej heller kunde Cry» 
ftalliferas utan gelatinerade. 


Med Metaller. 


31. Nedan nåmde Subftancer, digererade 6 
timar med Flufs-fpars-fyra, 1 fårfkildte Glas-ki- 
ril, och det med någon kokning vid flutet , 
förhöllo fig, fom följer: CE 
> (2) Guld greps icke an. Kokfalts-fyras lik= - 
het i några omftåndigheter med Flu!s-(pats-ty-' 
ran, gaf anledning at förföka, om ej äfven den 
; | | iCNnR> 


/ 


| | LS | ; ) 1771. Vu 'Apr. Maj. Jun. SM I 3 5 


ferare , i löning med Saltpeter- lyra, fkulle 
kunna låfa Guld; reen detta fkedde ej. 

in tb) Silkver förblef ock oföråndradr. Silf- 
tå ver-kalk ; fåld med Lut-falt, uplöftes til en del; 
men det öfriga förenade fig med fyran til en 
Malla, fom låg ouplöftt på botnen. Då Vitriol- 
fyra flogs på den famma, utdrefs Flufs- (pats- 
fm fom förr? ddes af fin corrofiva ånga. 

(€) Mercurius uplöftes ej; men Quickf Gl 
- ver-kalk, fåld med Alkali fixo, ur Salpeter- 
fyran, uplöftes til endel. Det ouplöfta hade för- 
enar fig med RS och «blifvit hvisti- AF til 
flagen Vitriol-olja, drefs Flufs-fpats-fyran-ut i 
form af ångor. För Blåsrör gick denna Mas- 
fa til et gulaktigt Glas, fom: dock (måningom 
til ftor del afrökte; men låmnade en i eld be- 

flåndig Glas-pårla efter fig, 

Ms (IBlysuplöftes ej; men kalken gaf en föt 
 folution , hvarutur Bly-kalken kunde fållas, med 
Vitriol- och Kokfalts fyra famt med lin ae. 
Då en portion fyra, fom var digererad öfver 
 Bly-kalk , och redan höll någon del rt up” 
löft, digererades å nyo öfver Bly-kalk , fkilde 
fig åndteligen denne; förenad med Fluis-fpats- 
fyran, från folutionen, " Af Vitriol-fyra decom- 

ponerades denna förening: Flufs-fpats-fyran drefs 
ut i form af corrofiva ångor. Maffan kunde 
för Blåsrör låtteligen bringas til Glas, hvarifrån 
fyran ftraxt rökte bårt, och Kalken reducera- 
des. Dock var en del af Glaler -beftåndigt i 
elded,'. 

(e) Koppar uplåftes til någon del; ty Sy- 
ran, fom var digererad deröfver, blef blåaktig 
af tilblandad Salmiac är Koppar-kalk up- 

OF 


löftes 


Vr 1771. Apr. Maj, Jun. 


löftes utan fvårighet, Solutionen gelatineräde ; 


men gaf dock dels nåftan cubilka, dels långa ; 


blå Cryftaller: ifrån hvilka fyran kan fkiljas 
blott medelft hetta. 

| (f) Järn greps med håftighet an. . Dun- 
fterna, fom ftepo up under uplösningen, kunde 
- antåndas, Solutionen fmakade likt Jårn- vitriol, 
Gelatinerade under evaporation; och kunde ej 


bringas til Cryftaller , utan låmnade en hård ; 


Maffa, fedan det flytande afdunftat. Af Vitriols- 
oljan drefs Flufs- fpats-fyran derutur i form af 
anga. Hetta gjorde enlam det famma, och då 
gvarlåmnades en röd Ochra. Järn-ochra uplö- 
ites ock. Solution fmakade fomZ5Alun: kun- 
7:4e Cj bringas til Cryftallifation, och decompo- 
nerades af Alkalier, fom fålde ned Järn- kalken. 

(g) Tenn grepsicke an; men Tenn-kalk up- 
löftes lått. Solucionen Bess och fick en 
åcklig fmak. 


(h) Vilsmuth blef icke angripen. Med Vils- 


- muth-kälk förenade fyran fig, och vifade aldeles 


famma förhållande, fom med Bly-kalk. 


(i) Zink förhöll fig på famma fått fom | 
Järn, med Flufs-fpats-fyran. Dock tycktes So-- 


lutionen vara något benågnare til anfkjutning. 
(k) Cobolt- Regulus uplöftes ej ; men Gör 
bolt- kalk öplöltes. Solution var gul och gela- 
tinerade. KR ; öre 
(1) Spitsglas- Regulus blef icke angripen, 
PSA af go vg uplöftes 2 el 
ler mårkeligen. 


Med Salt - Solutigner: 


32. är Utur Silfver-folution fkedde föga 
; fällning, 


NÄT 


(d) Solutionerna af Jårn- Koppar - och Zink- 
Vitriol, -Alun. och Bitter-falt, åndrades föga 
af tilblandad Flufs-fpats-fyra. En 

33. AF alt det, fom nu år fagt om Flufs- 

> fpats-fyran, följer: | 

| (a) At bon kan löfa up Kifel-jord ($. 261. 

| (b) At famma jord åter flåppes af Flufs- 
fpats-fyran, få fnart denna förenar fig med nå- 
gon annan kropp; antingen alkali, ($$. 27. 28. 

= 29.)> abflorberande Jord.art ($. 30.) eller Me- 
tall ($. 31). RT . 

— (c) At den, efter $. to producerade Flufs- 
fpaten ej var aldeles ren, utan blandad med 
Kifel-jord, fom dock ej ftrider emot hvad där 
paftås; ty famma Kifel-jord måfte altid vid de- 

compofition blifva qvar, jåmte den tillika gene- 
TErade friplen. - : 

— (d) Är Flufs-fpats-fyran knapt lårer kunna 
århållas ren, utan altid förenad med någon Ki- 
fel-jord, fom genom tilflag af Alkali volatile 


kan fkiljas derifrån. (e) At 


1358 mA Apr. Maj. Jun; 


(e) Ar då man vil förena ren Flufs- -(patsa SG 


fyra med någon annan kropp, år fåkrafte med- 
ler, at fört Tdetaf göra en Salmiac med Alkali 
volatile (4: 29 

(£) Är jen combination af Alkali fixum och 
Flufs-fpats-fyra kan på våta vågen förena ig. 
med en fint delad Kifel-jord (S$. 27). 


DK AO KOGOBNNNNKNE 


ANMÄR KNING, 
Emot 
Herr DAL EMBERT, 
Om 


Ljus- res s Spridning é 


F R EDR. M ALLET, 
Kongl, Obfervator Afltron. i Ub 


Sv afledne Herr Stats-Secreteraren och 
Riddaren KLINGENSTIERNA meddelat Hr, 
CraAiravrt et utdrag på Latin, af Dels uti 
Kongl. Vet. Ac. Handlingar för 1754, pag. 297, 
gjorda Anmärkning vid Brytnings-lagen af fårfkil- 
da Ljus-flrdlar , då de gå ur et genomfkinande me- 
del uti dt/killiga andraybar famma Utdrag blifvit 
infördt utr Memoires på P Acad. RB. des Sciences , 
1756, p2g. 40f, och kärt derefter criticeradt 
af den Vidtberåmde Mathematicus Herr D” 
ALEMBERT , Uti Opadftules Mathem. T. III. pag. 
359 feg. Hr. KLINGENSTJERNA fåg Defs in- 
kaft, och vifade mig deras of08> hvaraf jag Vd pa 

| ( 


1771. Apr. Maj. Jun. 139 


de, at shan fkulle fjelf uptåcka mifstagen; men" 
> fom H. D' ALEMBERT 2 nyo uprepat famma 
> inkaft uti Femte Tomen af Opufe. Math, och 
— pag. 472 låtit mårka någon förtrytelfe, at en 
annan Aucttor uptagit för godt det, fom uti 
Tom. III. Opufe. M. blifvit ogiliadt och i H. 
D'” ÅLEMBERTS tycke tilråckeligen vederlagdt; 
få har jag företagit detta ämne, och hopfam- 
Jat mina tankar derötfver, til at bår frambåra dem. 


ff Lat. en Ljus-firalée AB, Tab: V.H2. 
så. Takå oa ytan af et Prisma uti &, och, låt 
famma Prisma blifva fkuret vinkelrätt emot öfra 
ytan utaf et plan, fom går igenöm AB, få at 
BFC föreftåller denna Section: då måtte Ljus- 
Krnen: ther fin brytning utt 8, 2å uti en fåt 

: linea BC, fom år uti planet SFC; och likaledes 
år CD, fom föreftåller Ljussftralen efter fitt 
utbrytande vid Dy uti planet BFC, om det tkä- 
rande planet år Normalt emot Prismets nedra 
yta, hvilket hår måfte antagas, och altid intråf- 
fara nat fiRmer äro rätt Conitruerade. Om 
Settionen B FC år vinkelrått emot Prismets kant 
F, få kallas Vinkelen BFC Piismets Brytnings- 
vinkel. " Når Prismer fkola nyttjas uti förfök, 
free man noga afmåta deras Brytnings-vin- 
klar, och fedan ftålla prismerna, emot de anfal- 
lande Ljus-ftrålar, på det fått, at Brytnings= 
planerne 4BF åro vinkelråte mot Prismernes 
kanter; håtigenom år lått, fedan Anfalls-vinke- 
Jen år gifven på ena fidan, til at veta Strälens 
Anfalls-vinkel på Prismets andra yta eller fidaz 
ty om ax, bB åro vinkel-råte uti 8 och GC, få 
år Bb SaBG + BEC. | 
å Kn $. 2 


ww, 


49 mALKApE Maj. Jun. | 


—- $ 2. Förfarenheten lårer, at når en Ljus- 
ftråle AB brytes uti B, fprides den famma uti 
flera firaålar af olika fårg, och at denna Strål- 
fpridning åftadkommer måtta oredigheten uti 
Objeétternas bilder, fom tagas genom Optifka 
glas. NEwTOoN år den förtfte, fom utredt den- 
na faken: han har funnit, at Strål-fpridningen 
hårrörer af en olika brytning uti ftrålar af oli- 
ka fårg , faftån Anfalls-vinkelen år gemenfam, 
fåfom händer uti en hvit Ljus-ftråle, hvilken 
år fammanfatt af alla flags fårgade ftrålar. Han 
freftade til at årerbryta fårgade Ljus-ftrålar och 
at famla dem, få at de måtte utgöra et hvitt 
ljus äå nyo, hvilket fkulle vära en ftor förmon 
uti Optilka glafen; men NEWTON berittar, at 
det icke lyckades honom förr, än den brutna > 
fträlen blef parailel med den obrutna, då all 
nytta förfvinner med Oputifka glas. NEWTONS 
forfök åro mycket trovårdige ; men flutfatfen 
betog alt hopp om Dioptrifka Tubers förbåt- 
trande. Ingen tviflade om defs riktighet förr, 
ån Herr EULER anmärkte, at Bildernas redig- 
het uti ögat ftrider emot NEWTONS lära, och 
upgaf et Förflag til Optifka glafens befriande 
ifran. Sträl-fpridning. ; 

Nya Förflag behöfva nya förfök » 
och H. EuLers Förfök lyckades icke, Imed- 
lertid tyckte vårdjupfinnige KLINGENSTJERNA, 
fom icke visfte af EvLERIANSKA Förföken, at 
faken kunde våndas på en annan fida: nåmligen, 
om NewrTtons flutfats år oriktig, få mafte fel 
gifvas uti Förföket, eller uti flutfatfens ledande 
derutur. Detta företog han fig at underföka 
är 1750, då jag hörde honom framgifva följan= 

SR c 


= 1771. Apr. Maj. Jun, 14! 


de Problem: om Ljus-flrålar brytas uti et Prisma 


hvars Brytnings-vinkel år bekant), få at den ut- 
brytande flrdlen är parallel med den obrutna; til at 


— finna Anfalls-vinkelen för den obrutna firålen, når 
— förhållandet  gifves imellan Sinus för Anfalls - och 
— Brytnings -vinklarne uppd Prismets biågge fidor, Til 


exempel: om Prismet BFC år gifvet, få at vin- 


kelen BFC år bekant, och Ljus-ftrålen 4B 


"går uti Medlet. £, brytes vid 8 af det Prifma- 


tilka Medlet G, få at Strålens våg år BC, famt 


uti C€ bryter ut i Medlet 7 efter leden CD, 


fom år parallel med 483, få begåres, at finna 


-Anfalls-vinkelen aBA, då Sin. 4Ba år til Sin. 
«BC, fålom r: 1,och Sin. BC år til Sin. BCD 
fåfom R: 1. Detta Problem uplyfer NEWTONS 


Förfök ; ty det går icke altid an, at med Pris- 


mer bryta Ljus-ftrålar, få at den utbrytande 


CD blifver parallel med den anfallande AB: 
men utan at hafva reda hårpa, är man okun- 
nig , huru förföket fkall verktiållas. Slik okun- 
nighet kan ock hafva varit orfaken', at NEW- 
TONIANSKA Förföket icke blifvit efiergjordt. 

» 4. Uti NEwTtons förfök var Luft i 
fållet för Medlet £L, Priftmet BFC var af Glas, 


och Medlet 7 var Vatten. Så at Medlet G& 


var tätare ån L och 7; men L och Z voro af 


olika tåthet och olika Brytnings-kraft. H. KLIN- 
GENSTJERNA här låmpat fin uplösning, efter 


deffa emftåndigheter : han gör, Fig. 2. TM: 
I > BöbusT MANAS oRT te upritar på 
GE et Cirkel-fezment GAH, fom har vinkelen 


GHIT BRC, och ritar tur; T en : Cirkel. ges 


nom M, famt antager at den råkar Cirkelen 


GAI uti Hj då HGI blifver lika med Anfails- 


vinke- 


a MANA Apr. Maj. Jun, 


vinkelen 4Ba: "Af denna Conftrubtion "drager 
jag följande Corollarier :- 
; 115, Om Rocher f6 3 IL få änGire 
kelen GHI en: enda puntt, och Cirkelen MH 
falier utom GHT; det år, om Medlen £L och 7 
åro de famma, eller proportionerne fölag och 
R til 1 äro de famma, få år Problemet omöje- 
ligt. Således, om en Ljus-ftråle AB brytes utur 
huft in uti ettåtare Prifma BEG, och fedan bry- 
tes nt vid C utt luft igen, få kan aldrig CD 
blifva: parallel med 48, Det famma händer ; 
om Mediet G år glefare ån 5 och Z, når deffe 
haf 300 lika Brytnings-krafter: 
£:o, Om Cirkelen igenom M fkår GHIuti 
tvånne e pun&er H, hb, få är det möjeligt uti två 
håndelter, 000 kat varda parallel med AB: 
hemligen den ena, då ABa ANN den vi 
då 4Barhoel. 
3: Om  Gäkulda igenom M tangerar CHI, 
få år Problemet möjeligt uti eu enda håndeife: 
4:0 Om Cirkelen genom M faller utom 
GHI, få år Problemet åter omöjligt. Til EX: 
ony vinkelen BFE€ år rått, få kan CD ej blif- 
va patallel med 48, och. det: år en vils gräns 
för vinkelen B FC, at parallelifmen fkall hafva 
rum, når punéterne G och I åro determinerade; 
eller proportionerne r: i och R:i åro gifne. 
5:ö. Om man antager M belåget imellan 
6 och I, det: år, at + år. flög sån I; veck) å 
indre ån! ty (hvilk et intråffar s når G år tåta- 
re än Z£, och olefare än ZVfå åro två håndels 
fer För Nvdt ock en Brytnings-vinkel BFC, uti - 
hvilka CD år paren lel med 48. Inbillar man 


nig; at & och £I-nalkas til M och åndteligen 
cons 


197 Apr. Maj. Jun. 143 


. Heidera med M, få förfvinner Problemet til: 
lika med Brytnings-krafternas olikhet. ål 
> 6:o0 Ju mindre vinkelen BFC:=GHID TR 
då G, I åro belågne imellan T och M> ju flör- 
Te diameter hafver Cirkelen GHI, när GI år 
determineradt,' och ju mindre blifver Anfalls- 
vinkelen HG I(=4Ba) eller ju nårmare faller 
pun&en H intill M, om CD fkall vara Para 
med 4B. 
Detta kan göra tilfylleft, til at vifa nyttan 
af anförda Conitruéion. 
$. 5. I anledning af tredje och fjerde Co- 

rollarierne har jag betraktat följande Problem; 
at finna vinkelen GHI, Fi ig: 33 få ar Cirkelen MH 
tangerar Cirkelen GHI, når TG, TI, TM äro de- 
terminerade.  Uplösningen har jag funnit faåflom 
följer: man gör GD = DI, drager DF vinkel- 
rått, emot G I, och prolongerar D F, til defs den råe 
kar Cirkelen MH uti F; man färnsradbinger AE 
F, gör GE EF, och ftåller EK normalt emot 
br man ritar utur F med öpningen FK — TM, 
en Cirkel, fom fkår EK uti K, drager GL vin- 
kelråt emot KF, och utur T, med öpningen 
0 TM -— FL, ”affkår DF.uti 0; (amt utdra- 
ger TO ul Peripherien MH, få år G HI den be- 
gärde vinkelen. j ty efter TH= TM; och TO 
=TM-—FL, få år OH—=FL, och Cirl kölen fom 
befkrifves utur medel-puntten O genom H, tan-- 

erar Cirkelen MH: men (FK=) TH: GF:: EF? 

FE=) HO — NH, derföre målte 7 H. HO = GF. 
FRI OCK FA ON SGF sooch (TH2.— IH, 
HN =) 102— NO? — (TM? — GF) TF? — 
DF —GD?, eller TO? — NO? = TD? — DG?, 
famt NO =6G0, Altfå åro puntterne G, I, uti 
| a den - 


den upritade Cirkelen med öpningen OH, hvil- i 


ket fkulle bevifas. Denne vinkel GHI år fjelf- 
va gränfen för Prismers Brytnings-vinklar, få 
at man aldrig kan få den utbrytande ttrålen 
parallel med den anfallande, om Prilmets Bryt- 
nings-vinkel år flörre ån GHI;z ty alle Cirkel- 
fegmenter, fom ftå på GI, och innehålla en ftör- 
re vinkel, måtte falla inom Cirkelen MH. Om 
Mår belåget imellan Toch G, eller om 7 år mindre 
än » och R mindre i, få år lika lått at finna grån- 
fen för Prismernas Brytnings-vinklar, då den ut- 
brytande Ljus-fträlen år parallel med den an- 
FANA a 


6. 6. Man finner håraf, at NEWTONS förse 


fök är ganfka mäårkvårdigt , och at det for- 
drar en färfkild ”aktfamhet til at eftergöras ; 
inen det år ån mårkvårdigare , at han beråt- 
tar, at ftrålen CD Fig. 1, har varit utan får- 
gor, lika fom ftrålen 4B, eller at Strål-fpridnin= 
gen blifvit borttagen, få at alla färgade flralar 
hafva varit parallela. Denna fynbarhet vilar, 
at de fårgade ftrålar uti C icke varit mycket 
fkilde, eller vid utbrytandet hafva blifvit fam- 
manbilandade, ty faftån de vid utbrytandet åro 
parallele , få måtte deras Bild förblifva lika myc- 
ker färgad fom uti C, om de icke åter bländas; 
eiler ock måfte fårgorne uti C vara nåftan. o- 
mårkelige. Hår. yppar fig nådvåndigheten” af 
en ftor laggranhet uti NEWTOoNns förfök, tilli- 
ka med flera omftåndigheter, fom kunna leda 


til mifstag. "Om B år belåget nåra vid F,. få. 


åro de fårgade ftrålar uti C föga fkilde och kun- 


na blanda: vid utbrytandet >; det famma måälte 


hånda, om Prismets vinkel BFC år mycket liten, 
RE : FÖ CBUET 


eller om man i ftåller för et Prisma, nyttjar et; 
Objeétiv-glas, hvaruti de planers. vinkel, fom 
tangera glafet uti ftrålens anfalls- och utbrytnings- 
puncter, altid år liten, och hvarigenom ipridda 
ftrålar ån mer kunna blandas, för ytornas böj- 
nings fkuld.  Oaktadt alt detta, bör man nåreg 
mare betrakta det fom. NEwTtOoN verkeligen 
Ertarit, at firålen CD varit hvit eller jutan.all 
udning imellan de olikt fårgade ftrålar. Herr 

LINGENSTJERNA har bevift, at når TM: TG:-. 
ÖL sOCNH TÄAhidd er Rör för röda, ftralar, och: 
en Cirkel upritas genom 7,G,4, och en annan, 
| gegom T, LH, fedan puntten H blifvit funnen på 
fått, fom uti $. 4 lårdt; få tjena famma Cir-, 
klar. at: före ftålla öfriga flags ftrålars refractioner, 
når .de åro parallele med 4B. Nemligen! om 
Vv; 1: Sin. ABA Sin. och för violetta Ljus-i 
(IAN ORN. Ka ts on. BED Sin. BCh, ss för 
fämma (trälar ,; Samt; IA: gin ,vyas och, TH: 
dee Fita fa Skal punéten svara uti: Cirkelen; 
dd Vg HT LGH (ca BA och min Is MH 
(=LCD).  Häraf är g Hi = G HI(=BFC); dels- 


4 Ad Bun A bör - | qd I | KJ ; 
utan åro, Tg; Ti, Zm(= TM) fvararde MOLN 


e 


åfven fom TG, 4 TM åro proportionelle emot 
Not RER SN SES o | j | . sd 
er BL för Ljus-ftraålen 4BCD, fom har ED 
parallel med AB uti Prismet B FC. 


0 6. 7. Et få Mathematifkt aFbildande at 
NeEwTons Förfök tillåter dels tydeligare granfk- 
ning, hvilken år få mycket angelignare, fom 
det år ganfka mörkt och ofåkert, at alla flags 
färgade tftrålar altid fkola blifva parallela! med 


så Ka hvaran- 


146 = 1771. Apr. Maj. Jun. 


hvarandra, få fnart en af dem uti den utbrytan- 
de ftrålen CD år parallel med den anfallande 48. 
En fådan flutfats bör icke dragas af et enda 
Förfök , och den behöåfver en fårfkild underfök- 
ning genom flera håndelfers nogafte öfvervågan- 
Je. Om denna anttålles med Prismer , fom haf- 
va ftörre Brytnings-vinklar, få fkal man finna, 
at Strål-fpridningen icke förtages, når CD år par 
rallel med 4B, hvilket Herr DoLLonb verke- 
ligen erfarit, och dermed uppenbarat af förfök , 
at det NEWTONIANSKA år felaktigt. Det år 
ofvikeligt, at når Anfalls-vinkelen måtte deter- 
mineras af Prismets Brytnings-vinkel, på det 
den utbrytande fträlen fkal varda pårallel med 
den anfallande, få bör et nytt vilkor uti fam- 
ma Problem determinera fjelfva Brytnings-vin- 
kelen; men det år et nytt vilkor, at de vio- 
letta ftrålar fkola vid utbrytandet vara paraliela 
med de utbrytande råda fträlar, altfå fkal Bryt- 
nings-vinkelen varda gifven til fin ftorlek. "Mö- 
jeligt år; at Newtons Brytnings-vinkel hån- 
 delfe-vis intråffat med fådant vilkor, men det 
år ögonfkenligt, at flutfatfen deraf icke får gör 
ras til en allmån regel... Man kan åfven invän- 
oda hårvid, at når de utbrytande röda och vio- 
letta ftrålar blifva -parallela, få följer icke der- 
af, ar alla öfriga fårgade ftrålar varda med dem 
fullkomligen parallela: men tillika bör mårkas 
at deras återflående fpridning måfte blifva nåftan 
aldeles ofynbar. Herr KLINGENSTJERNA har 
utfördt detta bevis på et Geometrifkt fått: låt 
TM, TG, TI) Tz, Ti, Fig.5, vara propdrelör : 
sel. mö få =) AS vi fök en punét F, få 


R 
at 


- . 


= 1771: Apr. Maj. Jun. 147 


at FG: Fg:: GI:gi; vag FK, få at FK: TF? — 
TM2:: gi: GI och utur Medelpuné&en F rita en 
Cirkel genom K, famt utur IT genom M, hvil- 
ka fkåras uti K, fammanbind K, F, fom fkår 
Cirkelen MK uti H, få år GHI eller gå: en 
-Brytnings-vinkel, uti hvilken råda och violett 
ta fträlar blifva parallela, når den utbrytande 
ftrålen år parallel ined den anfallande, : eller då 
Anfalls-vinkelen år hka med HGF, Ty om Cir- 
kelen GHI går igenom puné&terna G, 1, H, få må- 
fte den utbrytande råda ftrålen vara parallel 
med den anfallande röda, efter 6. 4, når Pris= 
mets Brytnings-vinkel år lika med G HI och 
Anfalls-vinkelen = HGI1. På famma fått måfte 
den violetta ftrålen brytas, når Anfalls-vinke- 
len år lika med hg:, och Prismets Brytnings- 
vinkelen år lika med ghi; men FH KF =TF? 

> TM? derföre år (FR? =) FH2: FH, FK:: FK: 
FH:: gi: GI:: g F: GF:: iF: IF, hvaraf följer, 

at ghi =GHI och HGI = hgi. Derföre blifva 
röda och violetta ftrålarne parallela vid utbryt- 

ningen, når Prismets vinkel =G HI, och Anfalls-. 
vinkelen ZHGI: men når TM år gifven få blifva” 
puntterna G, I, , i determinerade genom den al- 

månna Refrattions-lagen, derföre blifva puntterne 
F,och AH deraf gifne, och ingen annan vinkel paffar 
til bågge vilkoren uti anförda förfök. Tvärtom, 

fkulle man antaga en annan vinkel för tjenlig, 

få måfte Refraétions-lagen eller förhållandet e- 

mellan Sinus för Anfalls- och Brytnings-vin=- 
klarne af olika fårgade ftrålar råttas: fåledes år 

det antaget för NEwTons förfök, at TM, TG, 


ä I 1 I ro 
"T, Tg, Ti åro proportionelle mot tt, 2 3-2 -$ 
TL, 183 BOR ERS Rop 


R 3 men 


148 1771: Apr. Maj Jun. 


men faft ån man för en ny Prismatilk Brytringsö 
vinkel GH I conftruerar Segmentet Gh H uvi Fig: 
2 och 3, tillika med Cirklarna TGH, Tg H, och 


åa a rr 3 A | 
affåtter Tg = 2 få följer icke ftlraxt at Ti = 


ML a 
7 > mindre ån 
Ti, hvilket kan hånda, få år Sträl-fpridningen 
icke borttagen. Men om de fårgade ftrålar vid 
utbrytandet uti C åro alle parallela med 48, 
o e FAN NN | | 
da - p = Ti. d 
6. 8, Uti anförda bevis hafver Herr KLIiNn- 
GENSTIERNA icke mera antagit, ån 1:0, at Re- 
fraCtions-lagarne utur L inuti O och utur G in- 
uti 7 åro bekante, 2:0. at den utbrytande ftri- 
len CD år parallel med den anfallande 48, och 
åndteligen 3:0, at Strål-fpridningen uti C år 
borttagen: han har deruti å daga lagt, at Pris- 
mets Brytnings-vinkel blifver determinerad och 
at NEWwToNns förfök har endaft rum uti en får- 
fkild - håndelfe. Alt detta år förbigånget utaf 
Herr D' ALEMBERT, uti hans inkaft emot Ut- 
draget, "hvilket år infördt uti Pariifka Mem. de 
P Acad. des Sc. år 1756: men om föregående be= 
vis blifvit råtteligen öfvervågadt, få hade Herr : 
D” ALEMBERT fnmart infedt grunden til Herr 
KLINGENSTJERNAS gjorda anmårkning, tillika 
med fammanhanget af det NEWTONIANSKA För- 
föket. : Detta Förfök år antingen felaktigt, el- 
ler beror det på Prismatifka Brytnings-vinke-. 
Jens ftorlek, fåfom nu tydeligen år förklardt. 
Utan .at nåmna hårom, gör Herr D” erg " 
| ina 


dn | || Äger 
—3 och om = ar ftörre ån TL eller 


varat 


1971. Apr. Maj. Jun. 149 


va inkaft til at förfvara en fölgd, fom New. 
Mor tillika anfördt vid oftanåmda Förfök ; nem- 
ligen, at r— i: Ret var: VI, Man 
kunde påftå, at denna nya Refractions- lag är 
ovifs, emedan förföket är ovifst, eller åtmin- 
ftone bundet til en enda håndelfe : men Herr 
KLINGENSTJERNA utförer faken ån vidare: ty, 
faft ån förföket icke år generelt, få kunde hån- 
da, at den lag, fom NEWwTOonNn beriåttar fig der- 
vid hafva oblerverat , torde vara allmån, Vi 
nåfte underföka Figuren 4, til at finna, ie 
; fkole dåma hårom: deruti år GM: IM: 
oi: Ri och gmiim:: v— 1: V—1i; all 8 
fladgar NEWTONS lag, at GM: IM:: gm: im, 
hviiket åter år felaktigt, och gifver et nytt 
fkål, at! NEwToNns förfök icke år påliteligt. 
Herr D ALEMBERT påflår, at denna flutfats 
icke gåller, ty han menar, at Herr KLINGEN- 


2 v R t 
IPJERNA A0tager = 46 te so RV 1; 


men det förhåller fig icke få, hvilket vi redan 
anmärkt, derföre uphårer famma invåndning. 3 - 
tillika med vifsheten af NEWTONS nya Refra- 
| Vv 


R 
Eions-lag. Uti Fjerde Figuren äte ÄR NS I Sp 


GT gå 
SNR vå Te men: efter NEWTONS lag år ev 


IM:: gm: im och Gl: gi:: GM: gm: altfå fku 
le, om Herr D' ALEMBERTS arna vore grun- 


| l : 
dad, antagas uti Figuren, at — Te en : GM: 
i G 

IM, hvaraf — M Ls : GM: MI, och TG: MI:: 


ER giv 
K4 AR 


i 


-1f0 1771, ; Apr. Maj. Jun. 


Tg: gm, hvilket år ganfka orimligt, emedan 
T6E ar ftörre ån Tg, och MI mindre ån gm; der- 


före kan en fådan Suppofition icke paffa fig 


med Figuren, och bör defto mindre tillåggas 
Conftrustionens Au&or. td 
-$. 9. Frågan år icke hår förnåmligaft: om - 
NEWTONS nya Refractions-lag har rum uti Nas 
turen? Utan det underfökes; om den famma 
har rum uti Newtons Förfök under de upgifna 
omftåndigheter? Detta nekar Herr KLINGEN- 
STJERNA, men anmärker, at ju mindre Prismets 
Prytnings-vinkel GHT år, och följakteligen , ju 
nårmare H faller til M uti Fig, 2, Coroll, 6. 
6. 4.) ju mera nalkas. proportionen GM: IM til 
likhet med g2: im, Herr D' ALEMBERT ine 
vånder håreriot, at. Herr KLINGENSTJERNA fåm- 
manblandar två håndelfer, fom vål böra fkiljas: 
den ena, når R fkiljer fig ganfka litet ifrån 14 


. och den andra, då Anfalls-vinkelen år liten. Jag 


tycker mig hår mirka, at det undfallit Herr 
D' ALEMBERT, igenom utdragets kårthet , hus 
ru, når Prismatifka Brytnings-vinkelen förmin- 
fkas, pundten H fkall Älla nåra vid MM, faft ån 
R ellet 7 mera fkiljas ifrån ». Ty på detta fått 
fkall man erhålla, at den utbrytande ftrålen år 

arallel med den anfallande, når vinkelen GHI 
år liten. Således om uti Fig 1 Brytnings-vin= 
kelen BFC förfvinner, eller FC år parallel med 
FB, få faller pun&en H på M, och den anfal- 
lande ftrålen 4B bör vara normal emot FB, om 
den. utgående CD fkal varda parallel med AB, 
Haraf följer, at proportionerne GM: IM och 
gm: im kunna nalkas til likhet, icke allenaft 


då punéten I eller & nalkas til 2, utan ock då 


vinke- 


771. Apr. Maj. Jun. 150 


winkelen G HI aftager, och at bågge håndelfer- 
once hafva enahanda verkan uti NEwTons förfök, 
1 anfeende til den upgifna nya Lagen, at 7— 1: 
Reiss v—:: P1, Herr D' ALEMBERT 
 anförer vål, at denna Refrattions-lag icke kan 
vara mera fann uti fmå Anfalls-vinklar ån uti 
ftora; men dertil fvaras: 1:0 at 4:de Figuren vis 
far, huru famma lag approximerar til det råtta 
förhållandet, om NEwToNs'förfök är anftåldt med 
fmå Brytnings-vinklar, och med dem år befun- 
net riktigt. 2:00. At når de qvantiteter fkola 
afmåtas uti fmå Anfalls - och Brytnings-vinklar, 
fom uti Förföket utvifa proportionerna .r — :: 
oR—a och v— 2: P— i, få blifver omårkeligt, 
at deffa proportioner åro olika. 
10. Då jag måtte ogilla de inkaft, fom 
Herr D' ALEMBERT anfördt emot Herr KLIiN- 
GENSTJERNAS bevis om NEWTONIANSKA För- 
fökets oriktighet , kan jag tillika ej undgå an- 
mårka, at Herr D' ALEMBERT icke blifvit var- 
fe, huru det nu förklarade bevifet icke år ftåldt 
emot fjelfva den nya Refrattions-lagen , fom 
innehåller at r— i: R—-1:3x9—i: V— 1, utan 
at famma bevis förnåmligaft fyftar derhån, at 
man må finna Förfökets otilråckelighet til at ftad- 
fåfta famma lag. Herr D' ALEMBERT har alt- 
få icke behöft angripa Herr KLINGENSTJERNAS 
demonftration emot NEwTtoNns förfök , til at 
bibehålla Newtons lag, ty det nekas icke, at 
den kan hafva rum uti detta förfök , i fall NEw- 
TON, fåfom troligt år, nyttjat fmå Prismatifka. 
Brytnings-vinklar. . Jag vil hår fammandraga he- 
Ja innehållet af denna Underfökning uti tvånne 
Frågor, 1:0, Om: NEWTONS För/ök år riktigt eller 


Kf falfkt? 


1$2 SA Apr. Har. Tun, 


Jalfti? 2:0. Om NEWTONS Förfök år fants mån 
he deraf följer, ät r— 1: R— 1::v-—1 LR EA 
På förita Frågan fvaras, at Förföket i allmånhet 
icke kan hafva rum, men at det kan inträffa 
vid någon vis Brytnings- vinkel på de nyttjade 


Prismer. Til andra Frågan fvaras, at anförda 


"lag icke följer af förföket , utan Årider deremot, 
men om det tjenliga Prismets: Brytnings-vinkel 
år liten, få viker famma lag icke mycket ifrån 
fanningen. Vil iman fråga 3:0. Om uti Refrabio- 
ner. (ora fre utur tvisne medel uti et och famma 
tredje medel, frillnaderna imellan Sinus för Anfalls= 
och BrVed ir äro uti famma förhållande, vid 


alla flags firgzade firdlar , hvilket NEWTONS nya 


Refractions-lag bjuder? få år min tanka, at det 


icke ål afgjordt genom förevående underfökning, 
Ty man finner, at alt det NEWTON anfördt , 


kan hafva fin riktighet, om det brukade Pris- 


mets Brytnings- virlköl bab liten', och at Strål- 
fpridningens borttagande , fom dervid lyckats, 
icke fkall intråffa, når denna Prisnöets Brytnings- 
vinkel förändras och blifver ftörre:" hvaraf föl- 


jer, at man icke vet af Förföket, huru före 
nämde fkilnader imellan Sinus. förhålla 6g uti 


andra hindeller. 


RIT NING ocH rr BESKRIFNING 


Fifken RUA, 


PEHR ÖS BECK, 
Kyrkoherde i Haflslöf. 


uer eller Ruger kallas hår a orten et Magi 


F ifk, fom allenaft i ädre aren fkal blifvit 
LkeaR 


1771. Apt Maj. Jun. 153 


"fångad uti en Å, fom rinner genom Våxtorps- 
och Renneslöfs- Socknar, och år förmodeligen 
— Cyprinus erythrophthalmus; men fom Figure 
ännu faknas, har jag funnit mig föranlåten. at, 
tillika med min kärta Befkrifning, upte denna 
för Kongl. VetenfkapsAcad., fom Studiofus Herr 
MaGnuvs LINDGREN ritat, Se Tab. IV. fig. 4. 

Filken år til ftorlek och fårg något lik en 
Mört, men bredare, nåml igen, litet åtver 2 tum 
fram för Rygg-fenan. Han år gemenligen når 
got öfver et qvarteri långden, och fylliga i köt- 
tet. Alla defs Fenor åro röda. 

Fjällen likna Braxens, Sido-linien är Frog | 

Ögon-ringen år rödaktig. 

Bröft-fenorne hafva hvardera - 14 förslår 


Buk-fenorna — — — 9 
Gump-fenan — — — 12 
 Rygg-fenan — — — II 


”Stjärt-fenan, fom år klufven, 21 

Jåmf. Cyprinus clavatus GeEsn, de Piscibus 
lacuftribus, Tom, 2. p. 345. Men Pinna ani har 
dår hvarken fitt råtta ftålle eller utfeende. 


| VERENEDEALED DAD 
| AFHA in ba LIN G 


Den i z 5 måland PAT Drag Påkda, ; 


Senare EA , 


ANDERS M. WÅHLIN, CA 
( M.D. Affeff, och Prov. Med. i Jönköpings Lån. 


Sycdan jag omrört få vål Drag-fjukans Hifto- 
sön fom hvad man föregifvit vara orfaken 


blslenk 


154 1971. Apr. Maj. Jun. 


dertil, får jag aflemna de Anmärkningar, fom 
vid deis borande af mig blifvit gjorda. 

Sjukdomen har af några Medici hållits för 
lått ar afhjelpa ("), i fynnerhet då man tidigt 
fått bilfpringa de fjuka med tjenliga råd; men 
ledfarnma fölgder hos åtfkilliga ("+), hafva gif- 
vit mig anledning, at med möjeligafte varfam- 
bet gå tilväga. | | . 
oo Åt fjukdomens orfak hos fomlige alldra- 
förft tyckes röja fig i mage och inelfvor, kan 
lutas af den åckel, våmjelfe och oluft för mat, 
fom dem i början af fjukdomen påkommer; 
men ar den ock mycket fnart hos fomliga urt- 


breder fig med våtfkorna, och. håftar vid de 


reteliga Kropps-delarna, famt framgent fedan 


fortfar at föröka fitt gift, til defs åndteligen : 


det förlfvagar hjernans och nervernas nådiga verk- 
ningar, förderfvar Blod-maffan, famt affilar och 
inflammerar de inre kroppens fafta delar, eller 
ock lyckligt vis fkiljer fig med. excretionerna 
derifran, och lemnar endaft en fltummhet och 
fvaghet qvar; derom vitna alla både in och ut- 
vårtes tecken. 


Man tycker fig derföre fkåligen i förflå 


fjukdomens Stadio böra följa naturens anvisning, 
och bruka evacuerande medel, af hvilka Eme- 
tica hafva fråmfta rummet, dels i det affeens 
det, at genom nårmafte vågen kunna utdrifva 

| någon 


CC) Confe. Diff. cit. de Raphanta. a (7 Sa 

(+) I Hagshults Förfamling fick Iket, år 1765, 
innan jag ditkom, et pulver af Nitro, rad. Valer. 
& Angel. Camphora & Caftoreo, men de flåfte, fom 
togo det, fate lifvet til, få at de fedan nåppeliger 
ville taga emot andra medel, när jag ditkom, 


-— 


1771. Apr. Maj. Jun. 155 


någon del af det förderfveliga, dels ock at ge- 
nom någon fkakning på de nerveufa delarna, 
-loffa det gift, fom redan år i begrep at klib- 
bas vid flere inmåten (+). dök | 
> Jag har ej allenaft med god framgång, vid 
de -förfta fmå kånningarna, gifvit Ipecacuanha 
med litet Medelfalt författ , och fedan flere 
pinger det famma itererat med tilfats af Rha- 
parber, utan ock i början af det andra Stadio 
funnit mycken fördel af flika evacuerande me- 
del, innan jag tilgripit andra. ' Likvål har jag 
rönt, at fedan fjukdomen fått något betydeligz 
infteg, kan en fådan evacuation ej tilråckeli- 
gen loffa det onda, utan fordrar bitråde af an- 
dra medel, fom föra det genom fera fil-käåril 
UA an 
000 Man har då få mycket mindre fkålat hop- 
ET ber elig fördel af Aderlåtning, föm 
Blod-fullhet icke kunnat anfes för någon anled- 
ning til denna fjukdom; eller giftet egenteli- 
gen exercerar fitt våld på Blod-maffan, hvarfö- 
re. jag den-ej heller utan ftor precaution före= 
gir, och hos dem endaft, hvilkas blod tyckts 
- Mer ån vanligt vara hetfad, eller då yra myc« 
ket fnart tilllagit. Men fom gemene Man vid 
ällehanda förekommande kråmpor griper til Ader« 
Ltning, blef den ock hår på åtfkillige trakter 
FRU AN i | no3 


+ , . 


CC) Det år icke vid Drag-fjukan allena, fom Kråk- 
medel i början 'fkaffa lita; utan nåftan alla conta- 
fa Febrar, illa artade Flufs-febrar , Mafkar, 

> Kikhoftta, Froffor och flere, fordra det: famma, och 

"oo man får fåledes icke heter, af detta medlets fördel, 
" futa något fåkert om fjukdomens orfak. 


156 1771. Apr. Maj. Jun. 


nog allmänt verkftåld (f), innan: jag kom uti 
orten, utan at jag deraf kunde ,mårka fådan 
olågenhet (""), fom Bupevus beråttar hafva 
hände 1: Saxeni.. Tvårt om gagnade Åderlåtnin- 
fr en. tftor del, i fynnerhet det rafkatte Fol- 
KE ga at jag tycker mig båraf med fåker- 
het. kunna flura , hkfom vid HA febrar, at 
ju mer pulfens ftyrka och fullhet år rådande 
émot andra onda 'tecken, ju fåktare kan man. 
nyttja Åderlåtning (CARS med: Oc tvärt on i 
famma mån , lemna den. i (Mg 
Deremot år den evacuation, fom (ker ge- 
nom Svett-drifvande medel, fedan mage. och 
tarmar blifvit uttömde , icke allenatt tlråckelig, 
at håfva fjukdomen i fin förfta början, utan 
la flere ganger reperterad i detrandra ga a 
tyckes utgöra det våfenteligafte utaf curen: 
Ehuru alléhanda medel, fom kunna upvåc- 
ka (vettning, tyckas tjena i fjuk zdomens börjang 
och deraf hårrört, at et enda Univerfal - medet 
ofta allmänt blifvit antaget (D3 NR Anka , dåfjuka 
; domen 
"4") Maåft alla på armen; några få läto! bk koppa 
fig, under tittande i Käar-bad, af Myrörtillagadt? 
kl At lederna blefvo fliela' och. tvaga. I Byarums 
Socken tyktes .gå något trögare at återflållas för 
dem, fom Öpnade Ådren och långe förut legat: och 
NåRTe fom lätir aftappa mycket blod', blefvo fvag? 
finte." Deremot -åderlåtos- nåltan alla” fjuka i Förs 
heda och Bredaryds Socknar, långt in i 2:dra Sta- 
dio, med tåmmelig fördel. 
fo Alle åto ej Febertrie: fomlige hafva en. fnabb 
och nedtryckt Puls under Paroxyfmerna, men föll 
och violent deffemellan , med ftark bufvudvärek och 


tort, 
SÅ I Isarikes Tidningen, 1766, N: 0 21 , anfördesfrån 


Cronobergs Lån, huru allmånt Ol. bacc. Junip. 


2778 Apr. Maj. Jun, 157 


d SN mera avancerat I andra Stadio, icke al- 


Jenatt ofåkert, utan ock ofta förderfveligt ("), 
håla naturens verkande åt huden med mera om- 
"tanka då bör underlättas, at "gifter må. loffas 


ifrån de delar, fom det vidhånger. 


ww 


"> Jag har omrört, hvad för ttor nytta Kräk- 
medel och Afförningar f[kaffa i det förita Stadio, 
Och faft naturen, EN oe fjelf lemnad, långt 
fram I 2:dra 'periodén, tilgriper flika Cväcudtios 


ner; får man icke taga dem. för nz2 2gon critilk, 


utan Sympromatifk verkan ,. hälft den 3:dje 
excretionen , nemligen fverten, fom utbryter 


vid hvarje anfails flut, år den enda. fom. hfar 


och tyckes utföra det fkadeliga. Likväl, fom 
rn Kråk- medel, i fynnethet ar Ipecacuan- 

, håfva den för mån, at, jemte det de bort? 
åra en hop fkadelige cruditeter , fom under 
en ' frark matluft fämlat fig, göra derigenom 
durchloppet måtteligare ock underhjelpa ut- 
dunttningen ; har jag. funnit, ar. fa våli början 
af andra Stadio, fom ock då deruti långt. nog 
lidit, ingen ting gör de fvett-drifvande -med- 
lens” verkan fåkrare och lyckligare, ån då/et 


litet: Kråk-medel förft gifves, någon ftund Tire 
| in. BRRAIOR YA lut a HARAR HORR 3 at' det 


mnan 


SA 


och Ol. Therebinch. gafs i et få kalladt be/kt Mafke- 
”Brånnevin, och at det altid hulpit i bérjan, och 
få ”Eindratr, då fjukdomen långre förtfarit. 
sr fynnerhet då Olea deltillata gitvas, hållt deger- 
+ OR2 päfkynda inflamation, om den år i DEBIeR at 
inttålla fig, 
op I Cronobergs Lån, Da vafvos Kråk: mede! no 
der paroxyfmerna ; Se Herr Ber Gu Förfök för 1755, 
p-4: men Spalmerna , fom nepligen lemna munnen 
"eller DENS fria , förbjuda AR ofta, och NER al 


R 


158 1771 Apr. Maj. Jun, 


innan nåfta anfall gjort fin verkan; och få fnart 
man derigenom banat fig vågen, och kroppen 
litet hvilat , antingen innan nåfta attaqve infal- 
ler , »eiler, om den kommer fnart, en ftund der- 
efter, ingifver man et Svett-medel, hvartil jag 
oftaft tagit preparationer af Hjorthorn, dels 
Salt eHer Spiritus; och med denna methode har 
jag, til en god fördel, flere dagar fortfarit. 
Men man får likvål undertiden råna, at 
deffa medel allena icke kunna bringa fig igenom 
de hinder, fom Spafmerna upvåcka, Då måtte 
man utvårtes ifrån gifva dem bitråde, hvartil 
emollierande Imme-bad (") tyckas vara den al- 
dra tjenligafte tilflykten. Om man efter repe- 
terade Kråk-medel upmjukar den fjukas eh 
me 


ven .vara i fin båfta ordning, då man gifver dem 
nyfs efter en paroxyfmi flut: kommer nåfta paro- 
xyfmus förr ån man Önfkar, och ingen effe& fkedt, 
itererar man ingifningen ftrax efter detta anfallet, 
heltt det altid år båft at upblanda medlet i Mixtur, 
och gifva fmåningom, til defs det opererar. 

(") Målt gjordes deffa Bad af Höfrö eller Chamo- 
mill-blommor. 1 Byarums och Toffteryds Soknar 
gjorde Allmögen fig Bad af Mvyrftackar, Malört 
och Chamomill-blommor kokade, hvari hett Smed- 
flagg lades« Afven Etternåsfle- ört och rötter fud- 
na med gammalt Dricka eller Attika och vatten; 
krydderna utkramades och lades om 'de angrepna 
Jenimarna: undertiden lades Hampe-frå deribland, 

> med fördel. VATER in Diff. cit. p 32 fåger, at 
man i Schlefien med fördel infmort lenande Salf- 
vor: i Vålsbo Hårad fmorde ock Folket fig ibland 
annat med Hjorthorns fpiritus, men jag häller före, 
at ingen -fmörjning år tjenlig förr ån i 4:de Sta- 

-dio, eller vid de lemningar, fom efter fjukdomen 
blifva, ty den. hindrar utdunftningen, och kan ådra» 

gå famma fara, fom då rhumer fmörjas. = 


1771, Apr. Maj. Jun. 159 


med goda Kar-bad, och derefter underhåller ut- 
oo dunftningen med Svett-medlen, kan man med 
ån flörre fåkerhet lofva en god utgång, hålft 


om fjukdomen ej gådt för nåra intil det 3:dje 


"Stadium. Är det åter få långt lidet, och man 
icke allenaft kan mårka, at giftet redan gjort 


eller år i begrep at ådraga inflammation, eller 


ock hjernen år redan förbryllad, blifver tillika 


nådigt, at imellan paroxyfmerna flitigt bruka 


Saltpetter-pulver med abforbentia författe, och 


låta de fjuke ymnigt dricka diluerande Tifaner 


X— 


=> 


eller Infufioner af Flores Sambuci med -Malva 
eller Althea blandade. Vu | 


Men fom det altid affkråcker Allmogen , 


"når många låkemedel föreflås och många anftal- 
"ter göras at bereda Curen; derjåämte åfven en for 
fvårighet år, at kunna på de ftållen, dår man 
"ej år nårvarande, få fådant i fin ordning verk- 


fråldr, har jag nådgats låta bero vid et eller få 
medel, at tidigt i fjukdomen nyttja, 
Jag var något villrädig, om jag fkulle fö- 


tfefkrifva Opium, fom Medici hafva vid Drag- 


fjukan nåmnt med någon varning ("), men når 


jag jämförde Opi verkan, då det tages i låm- 
Ke dofi, med de Sjukdoms-tecken fom åt- 


ölja Drag -fjukan , låmnade jag min tvekan: 
Opium påfkyndar: blodens circulation, och /gör 
fnabb puls; 1 Drag-fjukan år pulfen långfam och 
trög. Opium gör mufklarna flaka > 1 Drag- 
fjukan fpånnas, dragas och ryckas de, Opium 
MPa RR förta- 

(") Confr. Herr EB. ROSÉN diff. de Morbo fpajua. 


conRV. epid. Pp. 35. Herr BERG För fök 1754. pe 


160 1771: Apr, Maj. Jun. 


förtager Fibrernas retelighet ("),; och ftillar 
vårk >; 1 Drag -fjukan upretas den i hög grad, 
Opium gör munter , glad och djerf; 1 Drag- 
fjukan up pkommer ångeft och fruktan. Opium 
befordrar fömn3s i Drag fjukan år han förlo- 
Tfad. Opium förtager matluft; i Drag- -fjukan år 
den häftig. Opium itoppar frolgången; i Drag- 
fjukan är durchlopp &c. ("+"). Jag fill fåle- 
des låtteligen på den tankan, at Opium borde 
införas ibland de medel, fom emot denna tjuk- 
dom tjena (2) år snar ihogkom- 
mer, huru Opiater, förGktigt nyttjade vid til- 
bakadrifne hudens utflag, elin kraftigt under- 
hjelpa andre expellerande medels verkan, har 
man fkål, at deraf förvånta nägon nytta, til de 
fkarpheters utlåckande åt huden, fom i Drag- 
fjukan reta de inre Kropps-delarne. 
Jag började (T) at blanda STARKEYS Pil- 
le:-maffa med Nitrum, Camphora och Sal Suc- 
cini, hvaraf en låttare och ymnigare fvettning 
erhölls, och efter en dofis morgon och afton 
"afftadnade paroxyfmerna. "Men fom compofi- 
tionen blef för dyrbar, blandade jag 8 til 10 
"droppar Laudan. liquid. SYDENH. til fo drop- 
par Liquor Cornu Cervi [uecinatus , för en full- 
vuxen. 


(t) Confr. Herr von HALLERS Rön i Svenik. Vet. 
Acad. Handl. 1753 om känflo-ågande' och retelige 
delar. 

("ty Cft. TRALLES de gfa Opii falubri (FT noxiv, TI. 

("'"") WEPFER i flin Hiftor. Apopl, p. 687. vilar, 
hvad nytta Opium gjort för maniaci, hvarföre man 
icke kan frukta deraf få ftor fara, faftån yra tilfla- 
git af. Drag-fjukan , fom i Febrar. | 

(1) Sedah förut Voraitiv eller åtminftone et t lindrigt 
ILaxér-medel var gifvet. RV 


1771. Apr. Maj. Jun, | 161 


vuxen, morgon och afton, och låt dricka fli- 
tigt Flåder-thé , fom åfven få vål lyckades. 
Jag låt andra taga Liqv, C. C. fucceinat. med 
Mixtura Simpl. blandad, flere repetitioner om 
dagen, och emot nåtterna. 2 drachmer Vener 
odifk Theriak, hvartil blandades 3 å 4 gran Cam- 
phert, med lika god framgång. Barn och Ung- 
dom kunde i tynnerhet: ej förmas , at intaga 
andra -Medicamenter , ån omtalte droppar, i pro- 
;portionerad dofi efter deras ålder, och fällan 
böbbbden mera» til at trambringa den utgång 
fom i 3:dje Stadio vifar fig hos dem fom kom- 
ma. lig före (f),  Atfkillige togo Spiritus C. 
Cl eller Ol ahmale Dippeiiti; celler ock Ol 
Wörnd: (C.C, och et; Opiät emot nävterna,, 
ochviiket aflopp til fördel. Herr Aff. RoTtu- 
MANS pulver ("7"), fom i Cronobergs Lån med 
få ftor nytta blifvit brukadt, hade ock hår fin 
goda verkan, men fkulle då tagas i ftora dofes 
och långe; annars tycktes det:ej förflå.  Cafto- 
reum år i denna compofition ofelbart mycket 
MErkande, men UGed föll år 1765 nog dyrt. oc 
an enda vila 1 detipa. fjukdorma : ftör 
Mytta , falom flörre delen antifpafmodifke , i 
Tfymerhet mot de byfterifka anfallen, fom Qvin- 
nor lida, då deras menftruation af fjukdomen 
kommer i oordning, hvarvid brydfamma om- 
MNändigheter, fom variera curen, ofta förekom- 
ma. Moflchus kan ock med fördel nyttjas i 
2:dra Stadio, antingen med Nitreufa pulver för- 
fatt; eller blandad til andra expellerafide medel; 
baka RR IG köttna- 
— (f) Dock fållan at flåckar, men vål utflag, vila fig 
hos dem, fom blifva med Medicamenier hulpne; 
HANE Dilfert. de Raphania EEE TR 


yt 


162 | 1771. ; Apr. Maj. Jun. ör 


koftnaden -har dock förbudit mig, at många. / 


 förfök härmed anftålla. ” Plant&e refolventes & 
expellentes » antingen infunderade uti Vin el- 
1Jer Brånnevin (), vifa åfven god verkan, hålft 
når tempererande pulver gifvas imellar , hvar- 
före ock Effentia Alexipharmaca STAHLit med 
liter Laud. liquid. 5. författ på fomliga trakter 
blef brukad, LAT NR 


oo Når man åndteligen med Curen hunnit få 
- långt , at den fkadeliga orfaken blifvit lycke- 
ligen til huden förd, och antingen i fvett af- 
flutit, eller ock til en del 'determinerat fig i 
utflag , få har man hulpit den fjuke genom 
det farligafte af 3:dje perioden... Men nu qvar- 


blifver en fvaghet och ftumhet i de fatta de- 


larne , och då år råtta tiden, at fly til Amara 
och Corroborantia (""). Merendels bryter fig 
då urinen, och ftyrkande medel tyckas påfkyn- 
da en god och fnar aåterftållning. 


Det år dock med fåkerhet funnet , at Chi- 
na-barken icke hafver framför andra goda Ama- 
ra någon fpecifik kraft emot denna fjukdomen, 


och jag har icke fedt Curen fortare påfkyndas, 


om 


(+) Man kunde mycket invända deremot, at Brån- 
nevin nyttjas til menftruum; men fom det varit 
tjenligaft I anfeende til viffa refinöfa delars extra- 
herande, och defs fkårpa i blandning med låkeme- 


del mycket år föråndrad, kunde man deraf intet 


vu befara. ij nd cd 
"0(4y Samma indication har jag hår fölgt, fom vid 
maligna Catarrha!-febrar, och ej förr nyttjat Cor- 


roborantia eller Chinan, ån jag fedt dem våfendte- 


ligen kunna gagna. 


1771. Apr. Maj. Jun. 163 


em man för (") och imellan anfallen honom 
tilgripit.. Deremot tror jag, at om han icke 
med Alexipharmacis då blitvit författ, hade han. 
kunnat hindra crifin (75).  Tvårt om, når fi- 
brerras flapphet blifver endafte indicationen ;' 
och Chinan förfåttes med Serpentaria virginia- 
na; eller. med rob Sambuci och Camphora, 
famt ånnu fortfares med lindriga anodyna emot: 
nåtterna, uteftångas merendels alla vidare an- 
flröter. Ty det år nådigt hela tiden framåt, 
at underhålla utdunftningen och corroborera , 
på det ej recidiver fkola hånda , eller elaka 
lemningar blifva möåjeliga. Men fom Chinan 
faller för dyr, och jag icke heller behöft efter-: 
leta något fuccedaneum (X55), har jag låtit fåt- 
ota Effentier och Elixirer, af Radicibus Arifto- 
loch. Gentiane, Galange , Zedoar. Valerian. 
maj. Pimpin. Imperat. Angel, Enulx &c. af 
Herbis Abflinth. Millefol. Cardui bened. Cents. 
min. Tanaceti, Matricar. Scordii &c. af Flo- 
ribus Chamom. Samb. Calend. Hyperic. La- 
vend. &c. och af flike örters Extratter, näta 
tiden haftar, Theriaca diateff. Infuf. fol. Al-' 
Ger Lv chemil- 


() I Cronobergs Lån började man 1755 genaft i 

1 2:dra Stadio at nyttja Chinan eller Afk-barken; $e 
Herr BErGiu Förfök 1755, p. 4. Den methoden 
tycktes för mig altid draga långre ut, innan de fju- 
ka lindrades. | 

("") Når jag brukte Chinan eller Afk-barken i någon 
formel för fig fjelfve i 2:dra Stadio, gjorde de of- 
ta buller i magen, ftarkare -ftolgång och trögare: 
transpiration, fom utdrog Curen. | 

(tf) Hvad befkt flyrkande medel jag hålft gaf, fet 
dan fladium criticum var förbi, gjorde lika god 
nytta, KO AR SERA MAR 


t 


chemille och Decoé. Cort. Fraxini, hafva ock 
hos fomlige med nytta blifvit brukade. Barn 
och klent folk hafva fått Decoéter med vat- 
ten, Extratter i piller eller infufioner på Vin; 
men gemenligen bafva en del af deffa upråkna- 
de Amara bhfvit på Brånnevin fatte, och då 
omed Camphora tilökte, famt en låmpelig fats 
Finctura opit (€). - Med fådana. droppar 'har 
jag lavit Folket hela tiden morgon och afton 
fortfara, och om nätterna komma derpå 1 fvett- 
ning, : hvilket tyckts aldeles göra tilfyllett (+). 
> Efter en: på fadant fårt förfikvigt anftåld 
Cur, och då de fjuke federmera undvika köl- 
den och lefva varfamt ("6); ”Hånder vål icke 
at fjukdomen qvarlemnar någon betydande olå- 
genhet; men fom han hos fomliga fritt fått 
rafa alla perioderna igenom, och folkets ovilja 
at emottaga goda råd ej förr aflites, ån va 
deligen mårka ; at naturen ej kan hjelpa ft 
fjelf, förekomma hos fådana fom 'oftaft  fvåra 
lesningar , för hvilka man "bör bjuda til at 
fkaffa bot. 
"= Emot de Chronifka contraétärer, fom 
många få i lemmarna, hafva vål flitigt fängr 
; 1C 


69 Jag tillade den, för at tråffå en fåker proportion, 
i eller ock opivm crudum, få at Ir gran kom på hvar- 
"+ Je ung af Tingturen, då 3 unz eller litet drygare 
blef dofis af den fenare. RN SR 
(ty Samma droppar tjente ock til prefervativ, eller 
at häfva fjukdomen I tin förfta början. Det få 
kallade Be/ka Mafke - Brånnevinet , fom i Crono- 
bergs Lån nyttjades, var nålftan af lika art. A 
Eek) AM öfverflåd både med  fpirituofa och mat, 
2 fora faker, flålk, köld och ftarkt arsete, borde 
undvikas. j JON 


1771. Apr. Maj: Jun. 165 


de" emöllierande Bad och ingnridna lenande Salf- 
vor något utråttat; men omflag kring delen af 
varm Ko-gödfel, ofta ömfade , hafva tyckts va- 
"ra båft, eller ock, då års- iden få medgifvit $ 
at nedgråfva hela der krumpna delen, och hål- 
la den flere timars tid qvar i dynge-högen. 


(ee Stadnar fjukdomen i raferi eller fånighet, 
förföker man hvad Åderlåtningar, Koppningar, 
Spanfka flugor, eller fomentationer (+). förma: 
Af Camphert, til ftora dofes fmåningom fliget, 
fer man ibland någon hjelp; men det fåkrafte 
jag funnit, år Extr. Hellebori nigri aquofum,. 
ifrån en til 2 Scrupier ä en Drachma pro dofi 
re en eller 2 gånger i veckan. 


Emot de Chronifka Epileptifka SEE 

Kar jag förlökt många berömda medel, utan at 
dermed något fårdeles utråtta.  Extra&tum Då- 
ture och Hyofcyami CYE) fynes föga gagna, 
éhuru några få, fom tycktes hafva det af hyfte- 
rifka iden ibland fingo häraf lifa. Starka Span- 
LA fka 


AN Det förfök , fom år 175$ gjordes i 1 Grönoberge 
«otoLån, at bada” hufvudet med ljumt vatten, och der- 
igenom utläcka utflag, år mårkvårdigt; jag hade ej 
den lyckan at det vilte flå an; dock blef det ej 
rått ofta förfökt, hållt ganifka få hår blefvo mania- 
ci, utan man mötte fjukdomen hos de måtta tidi- 
are. 

("") Ehuru Mökdome n merendels medförer diarrbée, 
fom ofta långe efteråt fortfar, tyckes det förhålla 
fig contrairt med mania chronica, fom hår ER 

mer, och fordrar ftarka afföringar. 

(i++) Åren 1766 och 1767 gjordes dermed många 
förfök ; men fom hufvudet altid angreps deraf med 

— Jiten yra och ftark matthet, man Jag er ar när 
gra gå långt i fatfen. 


166 1771. : Apr Maj. sJuns 


fka Flugor i nacken, Fontanell på armen, och: 


goda afförningar med Calomel (5), famt Oleum 
animale DipPPELi ("")- derjärete tagen et par 
gånger om dagen, märktes hafva båfta effesten, 
håltt om fjukdomen icke blifvit för långe inrotad. 

Andra fel tyckas mycket hjelpas, då någon 


god Surbrunn fommaren derpå blifver hyttjad, 


hvarpå jag många ftora prof fedt, både vid 
Lindals och Maredals Brunnar. RS 

"co Det <hånde år 1765, at Rödfoten ålven.i 
Öfsbo Hårad upkom, dår Drag-fjukan gick 
(Xx); men hos £ 
Farfoter. Når få fkedde, brukades Ipecacuan- 
ha med ftor fördel, R habarber federmera i myc- 
ket fmå dofes (TT), och Cpiater med Sudorifera 


emot- 


(") Revellentia och evacuantia åro hår fåledes nådiga. 
Jag började år 1767 at bruka Calomel i piller med 
Sulphur aurat. Antim. 3 prec. AF några lyckliga 

"> exempel har jag anledning , at det recommendera, 
och får jåg framdeles tilfålle at förföka det, torde 

Jag kunna beftyrka min tanka. 


("") Detta medlet lindrar anftöterna , men fordrar: 


-evacuantia tillika. ; | 
(fe) Det år vål troligt, at Drag-fjukan och Rödfo- 
ten hade helt olika orfaker, hålft få af dem, fom 
hade den förre, fingo den fenare; men Rödfoten 
gick dock icke den tiden på några andra trakter i 
ochLånet, få at den icke tycktes ditkommit genom 
fmitta. UN | 


(4) Drag-fjukan tålte icke gerna -ftarka afförningar 


genom fltol-gången. Hvad i den omrörde Dif. 

— de Morbo fpafmodico convalfivo epidemico pag 11. 

år anmårkt, at Patienten efter purgerandet blef gruf- 
veligen matt, har jag fedt af fjelfva Rhabarbern, 
faftån i måttelig dofi. Men den lyckan har ock 
NMagit mig felt, at Curen derefter blifvit låttare; ty 
det tyckes fom naturen icke vil. den vågen. 


anfka få complicerades deffa 


> emot nåtterna; och få fnart refven uphörde, och 
blod ej mera vifte fig, underhölls utdunttnin> 
gen flåndigt , och gafs flitigt Malva - Thé, 
hvaraf de fjuke' fnart kommo fig före. inga 
andra Farfoter har jag förmårkt med Drag-fju-. 
kan förena fig, eller tilika med denna på fam- 
oma flålen gå. Jag |Öfver dock mycken akt: 
— på Farfoternas lynnen, fom i deffa trakter, 1 
tynnerhet Höfte-tiden, upkomma, för at an- 
mårka, om de med Drag-fjukan hafva någon 
gemenfkap > i fall det, fom orfakar den fenare, 
flåndigt år qvar; hvilket Månnifko-flågtet få 
grufveligen plågande gift jag önfkar at en up- 
mårkfam framtid måtte fulkomligen kunna ut- 
FÖnG,. hr ARA 


RKO DO CND OAK 
ROSER OF 


As SA sale k 
—— Kalla Bads nytta; > 
' Meddelt af a 
ANDERS SCHÖNEB ERG, 
Riks - Hiftoriographus. ; 


ÅA djunégus Minifterii i Öftra Fernebo Förs 

i famling i Geftrikeland, Herr ALEXANDER 
LiNDERFORS, hade i flera är varit plågad af 
en envis fjuklighet. Af naturen har han haft 

- et ftarkt temperament, och altid ågt god hålfa, 
jutil defsihian dör 12 år fedan,, då hån var Stu- 
+ dent, fjuknat af Froffan. En Kåring hade der- 
nå GON I af | vid 


168 1971, Apr. Maj. jan; 


vid curerat honom med något hetfigt boteme- 
del, fådana obudna ELåkares vanliga Medicine, 
Derigenom hade Froffan återvåndr, men den 
fjuke blottftålts för alla de bedråfveliga följder, 
fom flyta at en i kroppen inftångd Feber-mar- 


teria. » Ifrån den tiden kände Han fin hålla för-. 


lorad. Då jag år 1762 kom til. denna orten, 
var han redan mycket fjuklig , med gulölek 
hy och flere yttre kånnemårken af en förlorad 
'halfa. En mindre matluft utmårkte en fkåmd 
mage. Utan at någonfin hafva klemat med fig, 
tålve han föga at viftas uti kölden. Oftare på- 
kommande hetta i bloden utvifade någon im= 
vårtes orfåk til en hemlig Feber, och defs 
fvaghet var i denna delen få ftor, at et enda-glas 
Vin kunde ofta upvåcka Feber-rörelfer. Mo- 
tion felades honom icke , den han ock med 
flit fökte, men defs fjuklighet ville icke der- 
af förlfvinna. - Det: goda Mineral - vatnet vid 
byen Baftfallet hår i Fernebo Socken, fom ic- 
ke eftergifver Såtra Bruns-vatnet, och gjort 
många goda Curer, nyttjades alla Somrar, och 
hölt utan tvifvel långe tilbaka de håftigare ut- 
brott af denna fjuklighet. Han rönte altid Lifa der- 
af i början, men åter emot Vinter-tiderne in- 
funno fig de förra plågor.  Låkare rådfrågades 
derföfe; men då Befknifningar på en fjukdom 
fållan åro nog tilråckelige om en: frånvarande 
Patient, gifflade man, at antingen det onda hår-. 
rörde af invärtes obftruftioner, eller at någon 
okånd fkada vore uti någon af de vigtigare: in= 
värtes delar. Uplöfande och afförande Låke= 
medel brukades derföre, men utan nytta, och 
de fednare fkadade mera, då han altid An 

eras 


LR 
öd 
pa 


1771: Apr. Maj. Jun, 169 


deras nyttiande fant fig fvagare. Omfider vid 
början af år 1769 tiltog defs fjukdom. til ;den 


— grad, at lifvets flut fyntes fnart tilftunda. Den 


rut lindrigt brukade Rhabarber kunde då 'ic- 


ke mera bibehålla magen i någorlunda brukbart 


<> tilftånd, fom tilförene.. En hemlig Feber, var 


nåftan beftåndig, Hufvudet angreps, fansnin- 
gen blef ftundom fvag , minnet förlorades, och 
krafterna aftogo fynbart. Jag gaf honom Stål- 
eurer och China, dels i pulver, dels på flera 
fått beredd, och åfven förenad med den nu be- 
römde /Ethiops Martialis Parifienfis , men det . 


var alt otilråckeligt, > Han kunde icke mera 


göra tjänft, och liknade mera en död ån en 
lefvande månnifka. I detta tilftånd brukade , 
han: dock förenåmnde Mineral-vatten, fom åter 
litet lindrade defs plågor, utan at håfva dem. 
Omfider började man giffa, at den inftångda 
Feber-materien fördårfvat Nerv-fyftemet. . Vär 
Provincial - Medicus Herr Doétor NoOrRrRDBLAD 
fånde honom då Herr Profeflor BerGu Tal om 
Kalla Bad. Han började emot Höåften 1769, 
at gå ned på låg-grunda ftållen i Dal-ålfven, 


hålft dår vattnet flrömmade "något , och lita 


-— 


det flera gånger rinna öfver fig. Strax kånde 
han lifa. Han fortfor hela Vintern förledet är, 


at nyttja kalla Bad, på det fått, at han fatte et 


Kar i fin Kammare, och dageligen badade i 
kallt vatten y förft något ljummare , och fedan 
nåftan. is- kallt; dock fördröjde han aldrig lån- 
gtre ån några få minuter i det kalla vatnet, få 
at kroppen derigenom icke hant blifva förkyld, 
Knapt hade han brukat denna Medicine några 
månader ; utan något annat Låkemedel , förr 
Nr ON än 


170. 1771: Apr. Maj. Jun. 

ån magen botades, mat-luften återftåltes, kraf- 

terna öktes, och den ftrångafte köld blef hoö- 
nom icke belvårlig. Efterhand uphörde alla 


Feber-rörelfer, kroppen återvann fullkomlig ftyr- 


ka, anfigtet fick Iiflig och frifk fårg, och de 
toma benen blefvo omgifne med kött. Vid början 


afår 1770 kunde ban åter gjöra tjäntft , och kla-. 


gar nu mera icke öfver någon fjuklighet. Ha- 
de icke Kalla Badens gytta varit bekant ige- 
nom nyfsnåmnde lårda Tal inför Kongl. Veten- 
fkaps Academien, få fkaulle man: anfedt denna 
. håndelfe för et underverk. | 

oc Det år naturligt, at den, fom fålunda blif- 
vit fraålfad få godt fom ifrån Dödens kåftar, 
förordnar denna Curen ät många andra. Kalla 
Bad hafva fåledes: blfvit en allmånnare Cour i 
denna orten. Hos några har den gjort god 


verkan, i fynnerbet i alla de fjukdomar, hvil- 
kas botande antingen beror af en återftåld ftyr- 


ka i de fafta delar, eller derigenom mårkeligen 


kan befordras. . Hos en Socken-Skråddare hår, 


har jag i fynnerhet fedt denna Curen medföra 
ganfka nyttig verkan för en gammal fjuklighet, 
af den art fom Gernings-karlar åro. underka- 
flade på Landet, då de ftåndigt fitta fbilla i 
varma rum, och tillika förplågas med Flåfk 
och annan hårdfmålt mat. Då jag får rådrum 
at infaml!a och ftåda flera härmed gjorda förfök, 
fkall jag framdeles hafva åran lemna en. mera 
fyftematifk underråttelfe om den nyttiga: ver- 
kan, fom Kalla Bads curen i denna orten med- 
fört. Så mycket kan jag likvål nu redan af 
gjorda förlök dömma, at deffa Bad mera flagit 
in til förbåttring hos Manfolk, ån hos det. på 

| j ÖN nde ra 


- 1771. Apr. Maj. Jun. 171 
4 dra Könet; och ehuru deffas Hy fterifka plågor 


tyckas hatva nåra flammanhang med andra Nerv- 
fjukor, få låra de dock hafva få många andra 
— fammantftötande orfaker, at denna Curen icke 
velat lyckas hos en enda af dem, fom: hår i 
orten förfökt den, hvarken når deffa Hyfteri- 
fka plågor varit en fölgd af någon håftig för- 
— fkråckelfe, eller. då dén upkommit efter Barn-= 

fångar, a 


ECEEGEC berett 


Et i flere år med påfyftad verkan förfökt 

fått ("), at förekomma och utrota Sot-- 

SEEN El (Opilago) 4 Blveter. > ss 

a hab ocångifven af ste RAdör 
PETER WAÄSSTRÖM. 


Fer Landt-hushållare och Jord-brukare fin- 
I nes, fom icke vet, huru mycken fkada dens 
na fjukdom på Hvetet gör å de flåfte orter, få 
inom fom utom vårt kåra Fådernesland. - Mitt 
 åmne år vål icke nu, at gifva någon: utförlig 
befkrifning om defs art och befkaffenhet, famt 
huru den alftras och fortplantas. Tiden harom= . 
fider uptåckt, at fmå lefvande Infetter troligaft 
förorfaka denna fvårta, derigenom, at de fubti- 
le Ägg, fom de utlagt, följa Sotet. åt uti bor- 
ften på Hvete-kornen, genereras och årligen frå- 
ta på ny råkning, til defs de af något mägtigt 
botemedel kunna dödas, Uti en under Herr 
(") K. Acad: önfkar, ati defom vidare förföka detta 
medel, ville meddela underråttelfe, huru det utflagit, 


, 


172 1771. ; Apr. Maj. Jun. 


Archiatern och Riddaren von Linnés Prskdie, 
är 1767 af Herr Roos: Upfala ventilerad Dis- 
utation, de Munde invifibili, år denna mening 
offenteligen förfvarad. Det botemedel > jag nu 
har den åran at meddela, lyrker på et betydan- 
de fått den tankan, at Sotet måtte leda fitt ur- 
fprung från dnfeéter., >. fock 


"Af en Bönde, icke långt hårifrån viftade, 
har jag fatt låra detta. medel. Hans råd verk? 
fålre jag ftrax; och det lyckades aldeles efter 
önfkan. Curén måfte vara fimple och enfaldig, 
når en Jord-brukare af Allmogen gillat den. 
Deras våne år el; jeft, at i hushållningen blindvis 
följa deras Förfåders efterdömen, utan at låna 
Örat til nya förfök > och om de någon gång (ko- 
la våga något af denna fednare' arten, blir de- 
ras förfla fråga gerna den, om det kan aflöpa 
utan koltnad. : 


hj 


nt Af fådan befkaffenhet är blek verkeligen 
detta Botemedel, fom :beftår endaft deruti, ät 
man om Hötten, Vintern eller Våren, tager 
fa skrider tröfkadt och kafradt Hvee , tom 
man nätta Höft tånker utfå, lågger det på 
loftet celler andra bottnen i Spanncimäls-boden, 
och jämnar det ut til höett en tvår-hands högd. 
Så fart Safven börjar. komma i Granen, fkår 
man af toppar på Gran-qvitftar til et qvarters 
långd, och fticker dem, ju ståtdre defs, bärtrej 
öfveralt uti det utbredda Hvetet >» famrt. låter 
det ligga orårdt öfver Sommaren, tis Sånings- 
tiden infaller, di Gran-topparne råffas bort, och 
Hvetet på vanligt fått ucl äs, | 


| s z 
grill = 
I | i a O. 

? 


TZ, 0 Apr. Maj Jun, 173 
PN Å det frållet dår förföket fkedde, fick man 


förut , oaktadt mycken möda användes med 
 Kalks och Salts inbl AN ne &c., bikvål hvart 
|” år ej annat ån Sot-fullt Hvete; men alt fedan 
öhar man öfver rr; års tid icke bhfvit nägotien- 
iida Sot-ax dår i Hvetet varfe: Det kan vål 
möjelgen: hånda , at grannens åker å nyo kan 
fmitta >» men bärs jag öfvertygad, at famma mot- 
medel, 3 nyo brukadt, vifar en altid lika Vers: 
kan. | | 


Herr Barcn och Hauptmannen MiuncH- 
HAUSEN, fom i ofvanberörde pe LA Cite- 
ras, och varit den förtle fom uptåckt, at den= 
mm fjukdom på Hvetet hårrörer från Infecter, 
har eljeft upgifvit, at de genom Kok-falt (Muria 
valgaris) uplött 1 vatten ; kunna utor Hvetet 
fördrifvas: Han fåger åfven, at de förgås; om 
det Hvete man årnar utfå, ganfka ftarkt tor- 
tkas, emedan deffe Inofetter, lika med Svamp i 
hus, den väålbemålte Herre utrönt likaledes haf- 
va fitt urfprung från Anfecter, hämta deras för 
da af fuktighet, och diår denna deras. nåring 
tryter, måtte defle Djur vantr ifvas famt omfi> 
der "aldeles då ut. 


OA 20 
don a ot 
FÖR SK 
kro ka 

| - 


FÖR- 


FÖRTEKNING 


På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals 
0 > Handlingar; 


im Grånfen iznellan Sverige och Norrige ä 
RS d af Nirs MARELIUS - - 9” 
2,  BerKvera Anmärkningar vid Svård-Fi ifkens 
WNatural-Hifloria,at ALEXANDER BERNH. 
KÖLPINS 0 ond a - 4 [15 
13 Under [ökning om Fluf; - - Spat och defs Syra; 
af CARL WILHELM SCHEELE + - 120 
4. Anmärkning , emot Herr D' ALEMBERT, 072 
Ljus-firdlars Spring af ERKDR, MaL- 


LET ; - en 138 
5 Ritning och: kort Befkrifning på Fi fen Rua j 
occaf PEHR ÖSBECKAYL I I I 152 


6. Afhandling om den i Småland gängbara Pa, 
fjakan; Senare Stycket > at ANDERS M. 


WaHLIN , - = INR 153 
+". Prof af Kalla PE nytta; af ABDERS SCHÖN- 
BERG - - . 167 


3, Et i flere är med pålyftad RE förfökte fått 
cat förekomma och utrota Sot-aåx ( Uflilago) 
i Hvete, af PET. WässTRÖM = 71 


Bö = TTT . [ 
| NN 
NE RN 


- 


ETT JÄNSEES HASH ED RUE HEM EEN Bb UL) 845) HATb 


EN 


DUVÄDIDERNALTASTONERTROKTENICEENLTIDA TTT TTT 


SKR VLT 
| 


Ta TORA stin 


0 


NN I id 


NN In å 
hull IN Om li 


(UTAN rssnn 


a mös 


Ne 


MRS BR 


RNA SAP BER ERAN ERA RR VR 


ÅNe SAD 1 RE vp. 


Än ieRdgaar A 4 SNI de ton 


Tv 


s 150; KR Ra 


As 


SPL 


I i 


HN 


np 
1 


IN 
i 


SM 


AR 


TIL 
RNA 
AR TN h 
AN Mu 


Md SR 


iu 
CM ml 


AE 
ES 
SES 


il 


uf 


ärva 


RE ENS qr SER Ö SKEDE ; Sa 
e RARE een ENE ERE EES - 
SAR - pA ” 
fr? Br + > AT A rön 
s a Ä + c a 
d v Fe AA d > ES Tag 
KA - Få FY ere gg v - - - 
LET 3 
SS 
2 - 
K Ä 
3 E 4 É 
- 
- a 
dl EE s t > 
r I A 
- —— - S Fn AASE "SSE > = 
ra i er SSR KT y E 
|) AR —vrn Än öra L SE ES > 
set $ EA - så artär ROAT NR er F otal ed Resa ESS ERE 
rt 5 ER YE Er ” ” M N 
$5 TE 3 s b a 


| RN 2 
TT ON i 


tll 


HN ML 


FT 


BER 


8 
4 


ST Konen. VETENSKAPS 
ACADEMIENS 


HANDLIN 


FÖR MånNADERNE oc 
Jurivs, AUGUSTUS, SEPTEMBER, 
I RAD ALAT Te 
EVER ISEN 
Herr SAMU EL SANDEL, 


Bergs-Råd, Riddare af Kongl. Nordftjerne Örden. 


-” 


Fort fåttning om Land-och Fjåll-ryggarne 
fämt Grånfen imellan Sverige och 
Norrige. 


Y 


kt 


edansLand- -ryggen tråffat 'både Fj jäll-ryggen 


och Riks --Grånfen uti Rutefjället , "(Se 


4 Chartan, Tab, VI. ), fortfå ÅLtes det ftråck- 
cl AM ning 


176 1771. Jul. Aug, Sept. ' 


ning öfver Haftorflöten åt Skarsfjållen , He- 
lagsfjållen och Sylarne eller Storfola. Han går 
vidare öfver Rumslijvåla åt ftora Glucken, lil- 
la Glucken, Storlijn och öfter om Skurdals- 
Sjön åt Hallfjöruen , Kendalsfjållen , Käålaho- 
gen, Kåla-Akrarne, Suhlfjållet, Finvåla, Wits- 
-ruerne, Öftra Scheckerfjållen ; Björkvatnsfjål- 
let, Weftra Sheckerfjållen , och få imellan 
-Sjöarne Ismaningen och Renfjön åt Nåbrefjåll, 
”Durrinjack , Fuldenvardo , Öxkjårnklumpen , 
Lijfjövålen , fedan på Öftra och Norra fidan 
omkring Sandfjön , 1å åt Kaäasnilfjållen j Ler- 
baksfjållen til Portfjåller , Glaslijafjåll och vi- 
dare imellan Sjön Limmingen och Dunfjön åt 
Joma fjäll; Urfjållet och - Norfvellsfjållen til 
Gruxtfjållet , fom år den förfta ftören af Börje- 
fjäll, få öfver Sibbmåcksfjållet, Jadnems klum- | 
pen , Saxoifjållet, Reinsfjållet til Fremsjocks- 
Röfet , hvareft Börjefjåll åndas 3; fedan til Stert- 
klumpen, Waldanjaurenas , Murritsfkytsfki-Rö- 
fet , Ardofjällen, dåreft Land-ryggen viker af i. 
öfter åt Likjallanjack, Ackian Gillack, Qvarts- 
fjället til Garvofjåll, där våndningen fker igen 
åt våfter til -Arefjållen och Are-Röfet. 

Uppå öftra fidan om Land-ryggen för det- 
ta flycket, flyta de vatnen, fom åro föder om 
'Helagsfjållen, åt Ljusne-Älfven : vid Helags- 
fjällens öftra fida begynnes Ljungan ; men dår 
Nordan före alt til Lijfjövalen flyta alla vatnen 
åt Indals Alfven, fom ftraxt vid Fjåihls Gift- 
gifvare-Gård faller i Öfterfjön. Ifrån Lijfjö- 
'vålen alt til Garvofjäll rinna alla ifrån Land- 
ryggen kommande vatten åt Angermanna-Åen ys 
men dår Nordan före falla de åt Kemer. 

2 


vr 


| | 771 Jul. Arg, Sept. 177 


oc På våftra fidan af Harvofjäll begynnes Wiåf- 
"fens-eller Wapft-Älfven; fom rinner åt Norris 
ge, famt råknas för fkilnad imellan Afelé = och 
ERE UPIAT RER As omg. 
00 Ifrån Are-Röfet; hvilket ftår imellan Wor- 
— ko-Tråfk ; fom rinner åt Norrige, och Are- 
Tråfk, fom rinner åt Sverige, går Land-ryg- 
gen åfver Grönfjållet, Farbfjället, Bruxtfjäl- 
et; Gripfjällen, JoEfjäll, Brackfjäll, Ohlfjäll, 
' Ardofjåll ; Gerdosfjåll ; Gråfkevardo; Skaut- 
"Vari, Bojusmock, Sepetetjack, Mjölkfjällen , 
- Kidibojvi, Brandsfjållen ; Aurefjåll, Durra- 
tiack ; Gofetiack ; Ardiketiack ; Marmor-Rö- 
fet ; Rösnigelis til Bonnes-Röfet , fom får i- 
mellan de två Bonnzes-Kårnen. Ifrån det ena 
af dem vinner vatnet åt Ranfårings-Älfven och 
> Norrige, ifrån det andra åt Windel-Afven, fom 
faller i Uhme-Älfven, Alla vatnen; fom kom- 
"ma ifrån detta tycket af Land-ryggen , famla 
fig til Uhme = Älfven ; fom bar fin förnåmfta 
början från Uhme-vatnet vid Skautvari, 
> Pithe Lappmark begynnes i Bonnies= Rö- 
fet, och går Land-högden dårifrån öfver Bon- 
påsfjäll, Aurenaisfjäll; Tiaulenieune, Gargäfoi- 
vi til Nafa-fjäll ; hvareft ftraxt under Gruf- 
'bårget en Båck begynner åt rinna, hvilken fe- 
'dan delar fig ; få at den ena grenen rinner åt 
Lais-Älfven och Sverige , men det andra åt 
Silbojaure > Gobdisjock och Norrige, Så åt 
'öftra Svangskjärnet, hvarifrån vatnet rinner bås 
de öfter ut åt Lais-Alfven och Sverige famt 
våfter ut åt våftra Svangs-kjärnet och Norrige: 
Vidare öfver Svangsfjållet; Streitestjack ; Ga- 
Vacketiack ; Kradatfetiack ; Sielbma ; Rachis 
é NR Må Wae 


v. 


178 1771. Jul, Aug, Sept. ; 


Warach, Matoivi, Bjergnatiack , Joxetjock , 
Skarjahaggori, Norr-Saulo, Rototiack, Wafa- 
tiack, Stendals-Röfer, fom ftår imellan Piefka- 
jaure och Lomi-vatnet , få åt Lairofjåll , Sö- 
dra och Norra Sulitielma, hvaråft Pithe Lapp- 
mark åndas. ; i el 
Vatnen, fom komma ifrån detta ftycket 
af Land-ryggen föder om Svangsfjållet , rinna 
åt Uhme-äÄlfven; men dår nordan före til Skar- 


> jehaggori flyta de åt Skellefte-Älfven : och :i- 


från Norr Saulo til vattenfkilnaden midt för nor- 
ra Sulitielma, rinna de åt Pithe-äÄlfven. 

För Lule-Lappmark går Land-ryggen 1- 
från norra Sulitielma öfver Oimajallojikna , 
Tulpajåkna, Gautilis, Hurri, Tiockolis, Sau- 
tas, Heudni, Tjorro, Katamurri, Låtnavardo, 
Pertnitiack , Getfietjack, Pauro, Pauki,, ftora 
Rida eller Ridatjock, Mockolis , Mårfas, Ve- 
ftra och Öftra Jovatiorro, Hukhemsfjållen, Ro- 
tojvi, Surritiock, Kirkojvi, Jokatis Morka, 
hvaråft vatnet ur Nialla-jaure flyter åt Norri- 
ge, men Båckarne dår ftraxt nordan före rin- 
na igenom Allisvapni-dalen och vidare åt Tor- 
ne Alf. Hår åndas jåmvål Lule Lappmark.' 

Ifrån Norra Sulitielma til Pertnitiack gå 


alla ifrån Land-ryggen kommande vatten åt fto= = 


ra Lule-Älfven: vatnen dår nordan före til Jo- 
vatjorro flyta åt Töfa-Älfven, fom fedan fam- 
manfogar fig med Lule-Älfven; men vatnen til 
lilla Lule-Älfven komma ifrån öftra fidan at den 
Fjållgrenen, fom från Jåknafo går öfver Kir- 
kivari och Alafjållen åt Rartofjållen. . Straxt 
öftan för Hukbems-fjållen tager Calix-Älfven 
fin början, 2 

Land- 


1771; Jul, Aug, Sept. 179 


+ Land:ryggen för Torne Lappmark går i- 
från Jokatis Morka öfver Poinatjack , Kalam- 
vari, Allagais, Roupfok , Schangli, Torris Oi- 
vis Tofadem » Lutnarevari, frora Kaderoivi , 
hvarifrån ej år fylleft en mil til en fjord-botten 
af Weftterhafvet, få åt Solatjefvels-fjällen, fto- 
ra Reuri , Stockivari, Wojdas-vari , Wuokiat- 
fa, Keudno och Nunnisfjållen til Poino-Rö- 
fet, fom ftår imellan Poino- Tråfken , hvaraf 
det ena rinner genom Audjevaggi ar Wefler- 
hafvet, och det andra åt Torne-Träfk och O- - 
fterfjön. 
i idare öfver Kalmakulpa, Skadojvi til” 
Hjerta på Dördrichs-fjäll ,' Kiauri-Lacho , i- 
- mellan Kojvojaure och Aurokjaure åt ”Tomas- 
vari, Wackivari, Sielbmitjock , Sappesvari, 
Kjärro ,. Kojvarak ; Wuofkonmodka  imellan- 
Lönnis Jaure och Wuofkonjaure, Jovavara, 
Tiojavara, Kepanvara, Tarfelvara , Tjaudiva> 
ra, Haukivuosma, Raudikjolma , Gerbeltjock, 
Beljevari til Rofto-fund. Så åt Mofkonmodka, 
Moftkovara, Tjorrokaifa , Gapovari, Kockin-. 
modka, Kalkogob , lilla: och ftora Jåcka, Lu- 
balvarach, Marfelkvara, Tjalmavara , Jollam-' 
Ojvi, Schuppuvari, Tollihupuk , Poätjug, Kjä- 
doivi til Fjällryggs - Röfet , fom flår imellan 
Låffijaurel, hvilket flyter til Sverige , och et 
kjärn fom flyter åt Tidnojaure och Norrige, 
Sedan öfver Ortas Ojvi och Kaudas-Kais ma- 
da til: Haldefjållen, TR 
> För denna delen af Land-ryggen flyta de 
ifrån Jokatis Morka och Pojnarepi kommande' 
"vatten genom Allisvapni-dalen och Rautosjaure, 
falla fedan genom en ftor Alf in i Torne-Alf-' 
| MI ven , 


. 


180 1771. Jul Aug, Sept, 


ven, 2 mil ofvan för Juchasjårvi Kyrka, Vat- 
nen ifrån Allagais och Schangli Fjällen med al- 
la de öfriga in til Wuofkon-Modka, flyta alla 
i Torne-Trålk, hvarutur Torne-Älfven kom- 
mer. RA 

> Ifrån Kepanjaure faller en å, hvilken fam- 
manfogad med den fom kommer från Rotto- 
fund, utgör Lajnio-Älfven, fom faller i Tor- 
ne-Älfven nedan om Tornefors Masugn, 13 
fjerdingsvåg från Jonusvando By. Vid denna 
Alf ligga de 2 Sopperu Nybyggen. Vatnen 
fom komma ifrån Gobnijaure vid Mofkon-mod- 
ka och vidare ifran Land-ryggen altintil Mar- 
feikvara, utgöra Kångåmå Alf, fom rinner åt 
Enontåkis. Vatnen nordan Marfelkvara til Flal- 
defjållen Ayta alla genom Lettas Ena, fom vid 
Enontåkis fammanftöter med Kångåmå Alf. 


Vatten, fom dela fig åt båda fidor, 
—$r:o. Under Grutbårget på Nafa- fjäll i 
Pithe-Lappmark begynnes en Båck, fom ne-. 
danföre delar fig, få at den ena grenen går åt 
Silbojaure och Norrige, men den andra åt Lais- 
AÄlfven och Sverige, = RR 
'2:0, Öftra Svangskjårnet gifver få vål litet 
vatten åt veftra Svangskjäårnet och Norrige, 
fom det måfta åt Lais-Älfven och Sverige, 
32:0. Ifrån Suggirepi uti Allagais-fjållen 
kommer en Båck , fom delar fitt vatten både 
åt Tjonojaure och Tjono-äAlfven til Norrige , 
fom ock åt Roupfoksjaure, fom genom Roup- 
foks-dalen rinner til Torne-Tråfk och Sverige. 
4:0. Rofto-Sund, fom fammanbinder öftra 
och veftra Roftojaure , ligger få midt i Land- 


ry&: 


1771. Jul Aug. Sept. 181 


ryggen , at vatnet från det veftra Roftojaure. 
Er åt Norrige, men ifrån det öftra, åt Sve- 
rige. Vid lugnt våder tftår vatnet i funder ftil- 
1a, men vid blåft frrömmar det dit åt, fom vå-. 
dret förer det. = 
f:o. Vatnet ifrån Låffijaure vid Fjåällryggs-. 
Röfet flyter vål åt Ortas-dalen och Sverige , 
men få går dock en liten Båck dårifrån åt. 
Kjårnet , fom rinner til Tidnojaure och Nor-. 
rige. 


6:0. Ifrån Koltajaure år råtta utloppet åt 
Norrige, likvål går vid Kockin-modka ur Kol- 
tajaures åöftra ånda, en liten Båck, fom rinner 
1 Kilpisjaure til Sverige. 


Om Fjåll-ryggen. 

-Såfom Fjäll - ryggen ifrån Rutefjållet til 
Haldefjållen år i följe med Land-ryggen , och 
början af vatnets fallande åt båda fidor åfven 
blifvit tagit til grund för Fjåll-ryggens befkrif- 
vande, få blir defs ftråckning alt den famma 
fom Land-ryggens, och fåledes onödigt den å 
nNyo at uprepa; anmårkes fördenfkul allenaft , 
at ifrån Syl-och Helags-fjållen går en fido- 
Fjåll-rygg i fkilnaden imellan Herjedalen och 
Jemtland öfver Oviksfjållen til Klöffjö-fjållen. 

> Ifrån Naåbre-fjäll, Ragnuagais och Jäffjö-. 
hatten går öfver Sofjö-fjållen en fido-fjåll- 
rygg, fom kallas Offerdals-fjällen. Vid Skars- 
fjällen, Sylarne, ftora Glucken och Kjåälahö- 
garne år Fjäll-ryggen nog hög, men Fjåll- 
tracterne vid Norr-Lij låra vara lågre , efter 
dår fans nog fkog vid Sjöarne , få vål fom i- 
mellan famt tått in vid en del Fjäll. Hår lå- 
M 4 rer 


För 1751: mul; Aug, Sept. 


rer dock den högre Fjäll-ftråckningen vara me- 
ra til Vetter, emedan det beråttades, at imellan 
Norr-Lij och Snaafen fkal vara få fvåra Fiåll, 
at de om vintren icke kunna öfverfaras. 

Så fnart man kommer norr om Sjön Lim- 
mingen , begynner Fjäll - ryggen blifva mera 
jämt hög, och intager jämvål ftörre bredd ån 
förut, i fynnerhet ifrån Börje-fjäll och dår nor- 
dan före. Wiäffens-elter Wapft-Älfven begyn- 
nes i Garvo-fjäll emot öftra fidan af Fjäll-ryg- 
gen; dåremot ftråcker fig Uhme-vatnet eller 
Flen YO förnåmfta början til veftra fidan 

åraf. s 

I Pithe Lappmark åro Fjällen nog fteniga 
och fkarpa, i fynnerhet vid Nafa. IfråniSuli- 
tieima och fedan genom hela Lule-Lappmarks 
Grånts, åro vål de fvårafte Fjällen, emedan en 
flor del af dem, fåfom Sulitjelma , Ojmajallo- 
jekna, Getfjetjack , Pertnitjack , Pauro och 
R:datjock med flera, hyfa ftårdige Is och Snö; 
på åtfkilliga ftållen imellan deffa Fjäll finnas 
Kjärn, hvaraf fomlige fållan och fomlige aldrig 
blifva "te" fran sk: na 
Ifrån Sulitjelma går öfver Gaifiget Fjäll, 
Jåknafo, Jollis, Kirkivari, Alafjållen , Matoj- 
vi, Laudochi och Kefuris til Rartofjällen ; en 
fido-fjäll-rygg , fom innefluter Sjöarne Skaf- - 
taftaddak-och Sorjosjaure , Wirejaure > Wafti- 
jaure, Numir-Slupir-och Salo-jaure, Råttjaure 
och Kofejaure, hvilka alla vid Rartofjällen fal- 
la i Lule-vatnet och ftora Lule-Alfven. 

> Vid Ifvarften och Luttuvari fånker fig 
Fjäll-ryggen något, men höjer fig ftraxt, få 
at Pojnatiock vid Pojnarepi med cen del af 
q K rt 
N 


1771. Jul. Aug. Sept. 103 


lagais-fjällen åro med Is och Snö ftåndigt be- 
tåckte : nåftan famma högd varar måft öfver 
Schangli, Kaderojvi, ftora Reuri och Wojdas- 
vari. Vid Wuokjatfa låg ånnu et Kärn med Is 
ralt öfver. vid var dårvaro i flutet af. Augufti 
månad 1763. Men vid veftra åndan af Torne- 
Trålk lårer Fjäll-ryggen vara något lågre , e- 
medan fkog af Björk fans få vål vid Strander- 
ne af famma Tråfk , fom förbi Polno-Tråfken 
och hela Audjedalen igenom, alt neder til We- 
fterhafvet. Han höjer fig dock ftraxt på nor- 
ra fidan af Torne-Tråfk alt til Wuofkon-mod- 
ka, dår den år något låigre, åfven få vid Kol- 
tajaure och Kockin-modka, hvarifrån med nå- 
» gorlunda beqvåmlighet kan faras ned til We- 
-fterhafvet: likaledes förbi Marfelkvara til E- 
nontåkis.. Defs imellan år Fjåll-ryggen ibland 
högre , ibland lågre. 


> Weftterhafvets fjordar gå på fomliga  ftål- 
len nog nåra intil fjelfva Fjill-ryggen 3 fåfom 
ifrån Tjorro-fjäll icke fkal vara långt ned til 
-Tyff-fjorden, eller den i gamla Handlingar be- 
kante Titis-fjord. Ifrån Kader-Ojvi år ej fyl- 
left en mil til Hafs-fjorden, vatnet fyntes ock 
til Fjället ; men tid och lågenhet. feltes ofs at 
få råtta diftaneen: Dåremot år på Svenfka fi- 
dan Öfterfjön långre ifrån, och landet mera lång- 
fNuttakde; = KR FA Ta 
— Lapparne indela Fjällen i Stenfjåll, Grås- 
fjäll, Måst-fjåll och Isfjäll; fjelfva orden gifva 
vid haäandén befkaffenheten och indelningens 
grund,  Sköglöfa åro de, dock finnes på fom- 
Jiga den; krypande Fjäll-björken eller Fjållra- 
pan (Betala nana). Dår fkog finnes i Dalarne i- 
kö od Mf  mel- 


ac RANN 


184 1771. Jul, Aug. Sept. 


mellan och nårmaft in til Fjällen, år det Björk, 


hvilken fomligftådes år blandad med Fjåll- 
björken. Dårnåft följer långre ifrån Fjällen 


förit Gran-fkog, och fit Tall-fkog i de födre 


Lappmarker 5; men i Torne Lappmark följer 
Tall-fkogen nårmaft in til Björk-fkogen och 
fift Gran>[kog. En och annan af de nårmatt 
boende ville påftå, at fkogen i förra tider ftråkt 


fig nårmare up i Fjällen: någon liknelfe at en 


fådan mening ågde grund , tycktes kunna fås 


dåraf, at på åtfkilliga ftållen fans nårmaft mot 


Fjällen ibland Björk-fkogen idel gamla och tor- 
ra Granar, men inga unga, fåfom i Backen ö- 
fier om norra Enbogen , i Stugudals lien och 
flerettådes: på några andra ftållen funnos up imel- 
lan Fjällen gamla 3 å f alnars höga Björkar, 


men inga unga eller Telningar : det förra, an- 


gående Granarne, kunde förklaras genom öfver- 


gången fkogseld, men til det fenare lårer ej 


vara få lått at finna orfak. 


Om Riks-Grånfen, 


Grånfe-linien för Herjedalen mot Norrige 


kommer från Wonfjögutften och råkar få vål 


Land-ryggen, fom Fjällryggen uti Rutefjållet 


och följer dem fedan til Haftorftöten , går få 
ifrån dem til Skarfdören , fom varit gammalt 


Rå-mårke, få vål mot Norrige fom Jemtland> 


dårifrån til Sylarne, dår Land-ryggen åter rå- 
kas, fom ock fedan mått följes öfver ftora Gluc- 
ken, Skurdals -porten , Hallfjöruen , Storfjö- 
Sundet , Finvåla, Skårvatnet, Strådals-Forfflen 
ul Högfåtet, då afvikande fker ifrån Land-ryg- 
gen åt åftra fidan til Holdershatten, Jåffjöhat- 

Hå ; RN sö ten 3 


N 
VING 


SR BE 


1771. Jul. Aug. Sept. 185 


ten, Jutehatten, Kingfjö-Röfet, Penninge-Kej- 
ferne , Murelfs-Röfet , Murfjö-Röfet, Quedli- 
fjö-Röfet til Portfjållet i Land-ryggen ; men 
dårifrån åt Linnebotten få öfver Norrfvells- 
Röfet til Jadnems-Röfet , fom i det nårmatfte 
år tillika fkilnad imellan Jemtlands och Afele 
Lappmarker. 

At Fjåäll-ryggen hår ibland följes , ibland 
frångås, hårrörer vål af den håfd , fom varit 
nyttjad, då deffe Landfkaper hörde under Nor- 

origes;s ty ehuru de ligga på öftra fidan om 
Land-och: Fjåäll-ryggen, få Fal dock Jemtland 
fått fitt namn af Kerril Femte, den Norfka Ö- 
opand Jarls fon af Sparabo, fom farit öfver Kö- 
len och dår upprögdt Landet, hvilket ån mera 
blef upbrukadt, då ganfka månge Norfke Mån 

- flycktade dit, under den förfta Envålds Konun- 
gen HARALD HirrfaAGres Regering. Defle 
lefde då någon tid fåfom fine egne Herrar, til 
defs de under HåKAN Adalfens-foftres milda Re- 
gering gåfvo fig under Norrige ("). Men ef- 
ter defs: död låra Jemtlånningarne under Eric 
— Blodöxes Söners bullerfama Regering gifvit fig 
til Sverige, emedan Jemtland icke upråknas 1- 
bland de delar af Norrige , fom 1 följe af den 
vid Svolderån gjorde delningen, tilföllo Oror 
+ Skötkonung (EF) » når det dock af OLor Ha- 
— raldfons Hiftoria år klart, 'at Jemtland i hans 
tid hörde til Sverige ("+X). Sedan har Nor- 
fka Konungen ÖSTEN Magnulfon , Sigurd Forfa- 
flafarares Broder, öfvertalt Jemtlånningarne, at 
+) Heims. Kringla, Tom 1 pag. 636. ("") Heims 
kringla, Tora I, pag. AA (er) 2, ER 


(3 


och O54. 


186 1771. : Jul. Aug, 'Septe , 


de fvoro honom trohets Ed och gåfvo fig fri. 


villigt under Norrige ("). Om Jemtland uns 
der Svenfka Konungen Eric Jedvardffons tid å- 
ter kommit under Sverige (""), få finnes det 
dock uti MAGNI Ericffoms tid varit råknadt un- 
der Upfala Archi-Bifkop i andeliga mål, men 
1 verldfliga mål under Norrige, och fåledes för- 
blef det under Unions-tiden (""+), hvarefter 


det fedan i alt tilhörde Norrige in til Brömfe- 


broifka freden år 1645 , då det åter kom til 
Sverige. AN AN 

Samma omfkiften, fom håndt Jemtland, låra 
utan tvifvel öfvergådt Herjedalen, fom likale- 
des fkal begynt at bebyggas af Norrfka Man- 
nen Herjalfr Hornbriotir , hvilken varit Kong 
HALFDAN Svartes Mårkis-man och rymt til 
Konungen i Sverige, famt fedan flycktat dåri- 


från til ödemarken föder för Jemtland, dår af- 
hugget fkogen, bygdt hus och upbrukat mar- 


ken (T), fom torde varit vid Herje-åen, hvil- 
ken faller i Ljusne-Alfven , och hvaraf fedan 
hela den vid Ljusnan bebygde dalen blifvit kal- 
. kd Herjedalen, få framt icke "det ”allmånna 
namnet af Hårdalar, hvarmed beteknades flere 
Boftållen tilfammans i Dalar (TT) til denna 
Dalen i fynnerhet' blifvit” lämpadt. "ere va 

oo Grånfens afvikande från Fjäll-ryggen imel- 
Jan Björkvattens-fjället och Portfjället 'år för 
Lije-Socknarne fkul, hvilka ifrån Norfka Pa- 


EN fro- 


() Heims Kr. Tom. 2 p. 249. it. Dalins 8. R. HH. 


Tom. 2 Cap. 2 $. 13. ("") Dalin Tom. 2 Cap. 

fö PNY ibid Capyi2 > Tan & Cap vs. 
6. 3. ($) Peder Clawffon” Norriges Befkr: Cap. 30: 
Gt) Hesms Kr. Tom. 1 pag. 381. 4 a 


4771. Jul. Aug. Sept; 187 


ftoratet Snmaafen blifvit bebygde , altid hördt 
Norrige til, och ingen "gemenfkap haft med 
Jemtland. Är fåledes hela Sörlij-Socken, men 
af Norr-Lij allenaft gården Qued-Lij, belågen 
på öftra fidan om Land-ryggen. 


För Åfele eller Ångermanlands Lappmark 
följer Grånfen Fjäll-ryggen åt ifrån Jadnems- 
Röfet til Fremsjocks-och Murritsfkytfki-Röfen, 
famt dårifrån tvårt öfver Wapft-Älfven til Are- 
Röfet, emedan det höls onödigt i en få onyttig : 
mark, at Grånfe-linien fkulle ifrån Murrikxsfkyt- 
fki-Röfet gå öfver 5 mil i öfter-til Garvofjället 
och Wapit-Älfvens början famt fedan ftraxt 
tilbakas i vefter til Are-Röfet. Ifrån detta Rö- 
fet går Grånfen för Uhme-Lappmark, fom be- 
gynnes 1 Wapft-Älfven , öfver Bruxtfjålls , 
— Brackfjälls, Skautvari-och Jaures-Jaure- Röfen 
til Bonnås-Röfet, dår Uhme Lappmark åndas. 
-Grånfen följer altfå hår Fjäll-ryggen åt, få 
nåra fom fke kunnat, hvilket vål år det tjenli- 
gafte, efter vatnens rinnnande åt ömfåé fidor få 
för af hvar och en, fom kommer på ftållet , 
finnas kan. Ifrån Jadnems Klumpen på Börje- 
fjäll blifver ock Fjällens vidd mera utftråkt på 
fidorna, och gå, fårdeles på Svenfka fidan, in- 
ga dålder få nåra in til eller imellan fjällen, at 
de kunna tjena til Boplatfer för folk, fom me- 
delft jordens upbrukande föka at vinna fin fö- 
da och lifs uppehålle , och fåledes kan håfd at 
upbrukadt Land hår icke åga rum. Fjällen, 
fådane fom Naturen lemnat dem , kunna altfå 
endaft tjena til uppehåll och Bete för Renar- 
ne, hvilka Lapparne om fommaren föra dit; 
; ål men 


rn 
RAR 


188 1771. Jul Aug, Sept. 


men når vintren kommer, måfte ock de taga fin 
tilflykt til fkogslanden. Ta SR 
Deffe Fjäll-marker åro på Svenfka fidan in- 


delte i viffla Lappmarker och Socknar, deffe å- 
ter i Byar eller "mindre Samhällen. Med By 


förftås dock hår ej någon famling af flera hus- 


båll, fom hafva fina hus eller bonings-platfer 
nåra in til hvarandra, utan Lapp-By år en fam» 
ling af flera hushåll, fom hafva någon vifs , i- 
bland nog vidlöftig, Fjäll-Tra&t; at om fomma- 
ren beta fina Renar på, emot Lappfkatt eller 
en vifs afgift til Kronan, Uti Konung CARL 
XI:s tid bief denna Lappfkatt för hvar Soc- 
ken eller Lapp-By faftfråld; fom efter Lapp- 
månnens antal och förmögenhet delas dem i- 
mellan. ye | Sj fr å . i Ta 

På Norrfka fidan gå Hafs-fjordarne på fle- 
re ftållen nog nåra in til Fjäll-ryggen ; få at 
dår icke finnes fårdeles tilpång pa vVinterföda 
för Renarne; hvarföre de Norfke Lapparne må- 
fte antingen fjelfve til vinterviftande flytta öf- 
ver på Svenfka fidan med fina Renar, eler 
lemna de dem åt Svenfka Lappar; fom taga 
dem med fig , och i Svenfka fkogarne hafva 
vårdnad om dem 4 tillika med fina egna, om 
vintren, Dåremot hafva de Svenfke Lapparne, 
under fitt fommar = viftande i Fjällen och vid 
de tiåra belågna Nöorfka Hafs-fjordarne ; båttre 
lågenhet ; ät af folket dårftådes få köpa eller 
tilbyta fig det de behöfva af Salt, Tobak 4 


NEjöl a Boc ORT DT ER EEE DR | 
Såfom förut hår i fjelfva Fjällen ingen vifs 
Gråns varit, ehuru Fjäll-ryggen dårföre blif- 
vit å båda fidor anfedd, få ätva många irrins 


gar 


1771. Jul Aug. Sept. 189. 


gar dåraf hårflutit om ågande råtten til det el- 
ler det Fjållet; hvilka irringar mycket blifvit 
— förökte af de Böxel-Sedlar (") fom dels Nor- 
fka Fogdar, dels de, fom arrenderat Norfka 
Lappfkatten ; gifvit år Lapparne uppå Fjäll, 
om hvilkas belågenhet de icke varit nog kun- 
nige , och tråffades detta aldramåft i Uhme 
Lappmark , hvaråft Norfka Böxel-Sedlar blefvo 
upvifte på Fjäll, fom lågo nog lingt in på 
'Svenfka fidan. Sådane tvifter åro nu förekomne 
genom den faftftålde Grånfe-linien , fom efter 
Vvatnets fallande blifvit inråttad, 

Ifrån Bonnås-Röfet går Grånfen för Pithe 
Lappmark til veftra Nafa Fjäll, fom år det hög- 
ofta, få at Grufberget blifver liggande på Sven- 
fka fidan, fedan til Svangskårns - Röfet , fom 
flår imellan båda Svangskårnen, få åt Strejtes- 
tjack, Joxetjock , Skariahaggori, Norr-Saulo, 
Stendals-Röfet, Norra Sulitjelma, hvarått Rö- 
fet icke ftår på det högfta med Snö och Is be- 
tåckte Flållet, utan på en lågre Fjäll-högd , 
fom vid Pretenfions upmåtningen blifvit anta- 
gen. Hår midtföre på Sverilka fidan år Gaj- 
figet - fjället hvaråft vatnen i dålden tkilja fig, 
få at de födre flyta åt Pjefka-jaure eller Pithe- 
vatnet och Pithe-Älfven, och de norre åt Lu- 
lesÄlfven. Sedan går Grånfen för Lule Lapp- 
mark ifrån norra Sulitjelma öfver Fjällen Oj- 
majallojåkne ; Tulpajåkna , Gautiis, Haurri, 
Sautas, Tjorro, Låtnavardo, Pauki, Ridatjock; 
Mårfas ; Weftra Jovatiorro til Ifvarften och 

; få 

» (") Böxel-Sedel; (af bygga eller Byggfel =sSedel ) på 

— oe Fjäll, år ett Uplåtelfe-bref på ågande och nyttjan- 
de rätten af Fjållet, emot en vifs årlig afgift. 


190 1771. Jul, Aug. Sept. 
få til Kajnavaggs-och Kalamjocks-Röfet. I- 
mellan Ifvarften och Kajnavaggs- Röfet år på 
Svenfka fidan Joka.is - Morka, hvaråft vatnen 
dela fig, få at de fom åro öftan och Sunnan 
töre , rinna åt Calix Alfven och Lule Lappmark, 
men de nordre åt Torne Älfven. Dår räknas 
fåledes början för Torne Lappmarks Grånts,» 
fom går öfver Kajnavaggs til Kalamjocks-Rö- 
fet, få åt Allagais-Röfet, Kaderojvi, ftora Reu- 
rr, Wuokiatfa, Keudno-Röfet, Polno-Röfet , 
Hjerta på Dördrichs-tjäll, Kojvarach , Wuo-' 
fkon-modka, Kepanvara , Tarfelvara , Tiaudi- 
vara , Haukivuosma, Raudikjolma, Roftofund, 
hvaråft fkilnaden råknas imellan Juckasjårvi och 
Enontåkis Socknar. Så åt Mofkon- modka, 
Tjorrokajfa, Kockin-modka, Kalkogob, Mar- 
felkvara, Tollihupuk, Poåtjugs-Röferne, Fjäll- 
ryggs-Röfet, Ortas-Ojvi, Kaudaskais-Röfet til 
Halde-Röfet; få at Riks-Gråntfen alt hit til 
för defie Lappmarker 'fölgt Land-och Fjåll- 
ryggen åt, få noga fom fke kunnat. 
Under Rörlåggnings förråttningen blefvo på 
följande ftållen Pol-högder tagne, 

e Orter, fom "blifvit Obferverade åren 
1758, 1759 och 1760 finnas införde i Kongl. 
Vet, Acad. Handl, för år 1763 pag, 306. 
| å Grad. Min. 
1761. Gåftgifvare - Gården Abhfen, & | 

mil föder om Hemmardals 

Kyrka i Jemtland - = - 63: 3$f 

Nybygget vid Nordveftra ån- | 

dan af Tåfjön, vid Grånfen i- 

mellan Angermanland och A- 

fele Lappmark =» = » + &4: 25: 
Vi 


; 


Ha Älg Aug, Sopt 


76. Vid såta Bada af skam 


vid Murritsfkytiki- -, > 65: 


i 
Uhme gåmla SE va Uhme 
virer RE - +. 66: 
Efter en Obfervation SA 1: mus” 
Sat: d. 30 Aug: 1761, blifver 
diff. merid. imellan Upfala och. 
Ubme Capell 11 min. i Tid. : 
eller: 2; gr. 45 minuter, = =. 
Sorfele Lapp-Kyrka. 49 4 ÖS 
1762. Lycktele Lapp-KRyrka: += 64: 
Gilles-nåöle Capell vid ivdye- 
fra ändan af Windelfjön = 65: 
Vid Smuellejock, i öfter från 7 


Streitestiack => js :ose = 266: 


Vid nordöftra ändan af Riots 


jaute sr Gå 


Vid fammanloppet ål Albin dd 
ur Salosoch Wafti- Sjöarne: = 67: 
Purkia Mg ra LÄR Folmeni 


Purkiw Trålk. 6 Slang 


1763, Killingfuando Nybygge och. 
Lapp-Capell nd RE 
Litet föder om Ötverfarten Öf- 
ver Töfa-Älfven nedan om Si- 
tasjaufe vas gg FÖREN a 
Vid  veitra åndan ar Torne- 


- Trålk EL ord Ge Ra 68: i 


. Juckasjärvi Lapp-Kyrka = - 67: 
1764. En fjerdedels mil norr em Ro- 
frofund i Dalen 5, Ö'! från 
Luspawara: - usla 


Gr, 


192 1771. Jul. Aug. Sept. 


Vid Kilpisjaures 'veftra ånda, 
öfter från Kockin-modka = 66: 3: 


Compaffens mifsvisning fans. 


1758 d. 9. Aug. vid norra | 

Hå = = = tok gr. til Vefter 
1759 d. 11 Augs vid Goun- 

Alfven- - = = så 
d. 2 Septembr. vid A- 
révatnet + = = 121 
d. 13 Sept. vid Norfka 
; Gården Skaal - = 12å 
1760 d. 4 öch f Aug, vid «> 

Quedlij = = > + 123 

Men i fjelfva Fjällryg- 

gen fans den i Sept. 

vid Gruxtfjållet alle- 
naft «= - = - - I1IC1 
1761 d, 25 Julii vid Murrits- 

fkytsfki = = + - 1034 

in fagtriöbr. vid Uhme : 
; Capell åfven - = - 103 
1762 'd. 19 och 22 Anp. vid fo 
| Piefkajaure = = « 103 
1763 in Julio i Mårfas dalen 9 
1764 d. 26 och 27 Aug. vid + 

Kilpisjaure » « = 93 


NILS MARELIUS. 
Er 


v 


1771. Jul. Aug. Sept. 193 


Et ån ytterligare förfökt fått, at torka 


allahanda Spanumäl och rök-fritt 
Malt vid Masugnar; 
ERA vn 
PET. WÄSSTRÖM, 
Camererare: 
du fåker förtröftan, at Kongl. Vetenfkaps 
”Academien icke ledsnar vid mine flere 
uti lika åmne ingifne förfök , vågar jag ån yt- 
terligare| framlågga-det förfök jag , til Spannmåls 


3 


torkning åfven vid Masugnar , federmera an- 


ftäldt. ; NN 
Långe har det af mig varit påtånkt, at 

hettan fom innehålles i det flagg, hvilket til 

myckenhet vid Masugnarne under deras gång 


 utflås, kunde och borde til flere hushålls be- 


hof, och dåribland åfven til Sådes-torkning nyt- 
tjas; men i brift af tid och tilfålle, har dårvid 
ingen ting kunnat blifva tilgjordt, törrån i nåft- 
ledne fommar, då jag, under viftandet vid Dan- 
nemora Grufvor, fick Herr Diret&teuren GRILLs 
tilftånd, at vid Öfterby Bruk, dår Masugnar- 


«ne då voro j gång , anftålla förföket , hvilket 


ock då, få där, fom federmera flereftådes i 
Roflagen >; i fynnerhet vid min 'Herres och 
Principals Herr Hofmarfkalken och Riddaren 
DE GEERs Masugnar , få aldeles efter önfkan 
lyckats, at under det Masugnarne åro i gång , 
8 9 å 10 tunnor Råg eller Korn, och hålften 


dåremot Malt, hvarie dygn, få en fullkomlig 


och aldeles rök-fri torka, och det med mintta 
AN nt bes 


194 1771. Jöl, Abg. Sept 


-befvår, famt utan at en' enda fkogs-pinne be- 
höfver därtil anvåndas , utan har faft.mer All- 
mogen nu i vinter aflemnat 2 lafs raft-ved om 
dygnet til Masugnarne, i betalning för det den, 
på famma Ugn fått tilfålle at torka fin Span- 
i; mal; | 4 
Det år hogfamt bekant, huru mycken tid 
och fkog upgår endaft til Spannmåls torkningen, 
1 fynnerhet vid Bruks-verken , dår torkningen 
fker hvarje månad. Ofta hånder ; at en Bad- 
”flufva måtte eldas, endaft för 1 å 2 fjerdingar 
Spfhnmål; ja, flere dagar upgå til at få I å 2, 
högft 4 fjerdingar Malt torre,; dock til flörre 
delen rökt och bärtfkåmt ; dåremot hår vid 
Masugns-torkningen få mycken Spannmål och 
Malt, font ofvan berördt år , dygnet öfver be- 
gvåtriig'eh dä torkas to CCFORanT mel 
Jag får fåltedes för Kongl. Vetenfkaps A= 
cademien afgifva, jämte en fullkomlig Befkrifa 
ning på denna Torkugns frructur, hosföljande 
ritning Tab. VII. famt' Modell, och fedan med 
få ord omfiåmna koftnaden på en dylik Ugns 
byggnad, få til Materialier fom dagsverken, 
Vid Öfterby Bruk tillåt fjelfva utflags-rummet 
eller Hyttan inom fina våggar (utan minfta binder 
aftrångfel) rum och plats för Ugnen, fom anlades ” 
emot väggen eller muren (Lit. A): och1om et vat- 
tu- 1og märktes framkomrma invid famma mur; 
få gjordes förft en trumma af det til mångfal- 
digt bruk och behof nyttige flagg-teglet, genom 
hvilken vattnet afleddes, få at platfen eller bottnen 
under Ugnen blef aldeles fri från fuktighet ("): 
Jå : | & Hår- 
(6) Skulle få hända, at Hyttan icke kan rymma dens 
na Ugnen inom fig, få kan fjelfva tork > plåter 


1771. Jul. Aug. Sept. 195 


«oo cHårvid får jag beråtta, hvad fom håndt på. 
et annat ftålle, dår en Tork-Ugn förledne höft. 


blef upbygd, och nu år i fullt nyttjande både 


för Bruks-tfolk och Allmoge, nåmligen, at når. 
Ugnen anlades, åfven dår förfpordes et vattu- 


fog ,. hvarpå ingen reflexion gjordes. Ugnen 
byggdes fårdig, utan at blifva förfedd med nå» 
gon trumma, til: hinder för vattu-foget at dra» 
ga fig under Ugnen, hvaraf hånde, at med tork- 
ningen helt och hållet mifslyckades, få at, e- 


huru flagg-hettan fördubblades, blef Såden, fom 


låg på Ugnen, åndock mera fuktig ån torr, 
emedan ångan ifrån vattu-foget, uplöft af het- 
tan; fleg iråndigt genom plåten up uti Såden. 
Håröfver  gåfvo vederbörande fitt bekymmer 
tilkånna, > Trumman - ordinerades genaft., faft 
med mera befvår nu, ån om den ifrån början 
varit påtänkt, hvarefter Såden torkades få vål 
och fort dår fom annorftådes. Håraf finner 
man, huru en ringa omftåndighet, få framt ic- 
ke olågenheterne 1 tid förekommas , -kan göra 
hinder. i verkan af de båfta tilftållningar. 
Vidare lades någon gråften til fot och 
grund tör ide yttre murårne famt. under hvalf- 
oven såt Eld-Ugnarne.. : Bottnen utjämnades med 
tegelften , på flatan lagd. Lång-och gafvel-mu- 
GUNNEL TM rar- 
fåttås utom Hyttan med fitt eget tak och gra 
ning af'korfsverke och bråder. Om Ugnen kom- 
"> mer at få i högd ifrån Hyttgolfvet til 3, 4, 5 ä 6 
alnar ,. få fkadar det icke; men för vigheten fkull 
med flagget, år nådigt, av Eld-Ugnarne placeras på 
Hyttegolfvet, då ifran dem går et rör eller en fkor- 
flens-pipa up i Galten under tork-plåten, och fyneg 


eroligt, at effe&ten då ; för mera drags fkull, blif: 


«a ver flörre. 


196 1771. Jul. Aug. Sept. 


rarne upfördes med en half alns tjock tegelftens 
mur, de förre 7 alnar och de fenare 4 alnar 
långa > bak-långmuren 12 aln hög, och fram- 


muren 1 aln, få at fluttningen framåt blef en 


half aln. Med framgafvel-murens hvålfdes til- 
Jika tvånne Eld-Ugnar (B), 2 alnar långa , I 
aln 4 tum breda, och i aln 6 tum höga under 
hvalfyen, med hvar fin dörr-öpning til 21 tum 
bred och 18 tum hög , med jårndörrar före , i 
form af kakelugns-dörrar , hvilka Ugnar nyt- 


tjas på det fättet, at den ene eldas medan flag= 


get 1 den andra fvalnar och uttages, få at tork- 
plåten altid njuter en jämn varma. På bak: 
gåafveln af deffa Ugnar, gjordes öpningar (Ch 
12 tum höge och : tum brede, hvilka tråffa- 
des vid Galtens början (DD), hvilken Galt mu- 
rades med lika högd och bredd, fom nåmnde 
Öpningar, alt fram til bakgafveln, på det fåttet, 
at tegelftenarne ftlåldes på ånda och betåcktes 
med tegelften på flatan, vål i bruk lagd, få at 
fytåckningen 'blet helt tät och "A900: 
Imellan hvarje af de til Galtens fidor refte 
tegélftenar, lemnades öpninvar fåledes ; at den 
förfta öpningen blef en tum, och alle de öfri- 
ge öÖpningarne imellan hvarje ften  öktes' til 
Fs'deis tum. - Halfva öpningarne tiltåptes of- 
vantil med en tegelftens bit i bruk, få at öp- 
ningarne på Galten blefvo endaft 6 tum höge 
ifrån bottnen, och det för den orfak , at damb 
och fras vid flaggets inlåggande och uttagande 
måtte förekommas. Tre fierdedels tum tjoc- 
ka fyrkantige järnflånger lades, til 10 tums af- 
stånd från hvarandra, tvårt öfver Ugnen, i vin- 
kel bögde: efter Ugnens: fluttning ofvan, til 
: , 


an« 


1771. Jul Aug. Sept. 197: 


ankare för bakmuren , och klufne å andra ån=: 
dan, famt bögde ned och upåt: den förre bög-> 
ningen til ankare, och den fenare til ftyrka för; 
trå-kranfen af 6 tums högd, fom lades ofvan i 
yttre kanten öfver hela Ugnen, til mothåll för 
- Såden under torkningen, hvarp2 en öpning om: 
10 tum, med järn-ftrut nedanföre, tilt beqvåm= 
lighet för Sådens afhåmtande från Ugnen, åfven 
gjordes. — Sjelfva plåten af holade' jårnplåtar 
hopnaglades åfven vid. Klenfmedjan , famt lades 
öfver Ugnen och faftfpikades vid trå-kranfens 
På fram-långfidan: gjordes åfyen en dörr på :li- 
ka fått, fom vid mine: förr befkrefne Ugnar. 
Detta arbetet börjades Tordags morgonen den 
10:de Maji förledet år, och var aldeles fårdigt 
dagen derpå, och Spannmål til torkning innan 
afronen: pålagd, det flere då nårvarande Herrar, 
och dåribland åfven Ledamöter af Kongl. Ve: 
ten!kaps Academien, veta intyga. Tre Bruks: 
karlar och 3 pigor voro på deffe 2:ne dagar 
fyflofatte med detta arbete. dl ag 

Til murning » upgingo ettufende: ftycken 
mur-tegel och tio. tunnor: Gottlands Kalk, famt 
42 flycken jårnplåtrar, få at når råkningen hår: 
öfver ifrån Bruket upgjordes , fteg:-hela koft- 
naden, omfkrankning af bråder, dörrar, lås och 
vinds-kappan inberåknade, til ff5o Dal. 20 öre 
Koppr:mt. Huru ttor fkilnad på prifet år hår 
imellan och en badftufvu - byggnad, det lårer 
en hvar finna; men mer ån betydelig ttor blif- 
ver den uti effegten, fkogs-befparing och dagsr 
verken, utom det, at denne byggnads materiar 
lier til: flörfta delen åro at anfe , fom et rent 
Bruks:Inventarium , och varar man trån man 3 


198: 1270: Juk Avub, Sept 


"famt år inger eldsvåda underkaftad ; eter ortak: 
dårtil: dåremot badftufvor årosuibland byggnader 
vid en: Gård seller Bergs-Bruk de hus , fom: å- 
ro förft. förruttnelfe. undérkaftade , och :dårnåft 
ofta orfaken til de ftörfta eldsvådor. Det vore 
därföre ganfka nådigt och et:ibland de anger 
Jågnafte hushälls-mål , at spåtånka något annat 
fått til Sådes torkning för: hela Landeti gemen, 
ån det hittil$ vanliga, fom föröder, få til bygg- 

nad: fom brånfel, få mycken fkog , och åv:defs- 

utan vid Ståder, Bruk och: Byar ej något få 
farligt hus, fom badftufvor åro, ha ht 

Detonir allmänt brukeliga torknings-fått i 
badftufvor , år ock ftridande emot fjelfva vår. 
mans art-och-egenfkap , i det vårman eller het» 
tan gör fin båtta : och fulla” effe&t , då den far: 
uplöfa deg Såden varande våra. partiklar, och 
obehindrad: drifva. dem med fig  bårt: upats 
men i badftufvor fkal hettan; fom förfty: enligt 
fin natur; fliger up under taket, brytas och 
agera nedåt, och då rummet tiltåppesy för! at 
hålla vhettan qvary tiltåppes det medsdet fåmma 
för rök oehall fuktighet, fom: dropprals fam- 
las: uppe: under taket och" faller fedan ned på 

Såden ; fom torkas fkalj hvadan ock kommer, 
at med torkningen uti badftufvor få lingfamt 
ia På detifåttet har jag anvåndt någradediga 
ftunder och tankar, 'fårmodeligen til Fåderneslan- 
dets gagn; Jag fkattar mig lycklig, om åfven det- 
ta: förföket , få vål fom mine förr ingifne, Vin- 
ner Kongk Academiens gillande och: fåmedelft 
banar fig våg til det Allmånnas förtroende, hvats 
tjenft jag genom dem egenteligen Pörng Ö N 


1771. Jul, Aug. Sept: 199 
RÖN och BENA TTELSE 


Om" en Filmbr: Ovaris finiftri hos en ang 
Piga, hvaraf hela underlifvet til 
otrolig flortek utvuxit; 


Ingifven” af 


ROLAND MARTIN, 


M. D. Anat. & Chirurg. Profeffor och Affeffor nej. 
KRO frige da Med. 


: Joder m mitt - viftande i"Gefle åfvet ia 
/ ref sår 1769, blef jag kallad tiken: Piga, 
vid namn Greta Carls: Doeter > 1 en Bonde-gård 
bredevid: Staden, 

Hon: var född: af: SY Förål dä g Kakdkn 
N. N. diårftådes ; "och defs Huftra » fom lef= 
va ännu. Pigan soåfrenvijelfiförutaltiddfrif; 
hade fyllt 22 år; men MER belågenhet ychvarfös 
re: jagohu, blifvit kallad 5 var ömkansswiåtdu Defs 
underlif hade en oformlig .utvåxt 3 fom" emot 
"den öfriger kroppen var få updrifvens svar i den 
högfta groffeffe aldrig dylikt: förmodas! oncvl 

Uphöjningen hade börjav fynas Pödrsbilen 
1768 , och tiltagit nederifrån, fåfom hos ren, 
fom sblifvit.- håfdad medi barn. Härvid håde va- 
rit befynnerligt, at Pigan aldrig haft: Slag 
innan uphöjningen ”hörjat märkas icke-elle 
federmeray . | 
nebsl fon: ville: nu, Sam hade långe fake Bål, 
at någon Låkare gåfves, fom kundé befria hån- 
ne ifrån/denna höga mage, hvilken, når jag kal- 
per a i: Junii månad 1769; var i omtalte: tilftånd. 


N; ST 


200 yt Jul. Aug, Sept. 


Sedan jag noga underfåkt befkaffenheten , 
fants til Pigans råddning få mycket mindre ni. 
gon utvåg, fom defs buk, jämte befkrefne ftor- 
 Jek, fants få hård, at den ofelbart mårktes in- 
nehålla någon faft klimp, och liknade mera et 
med utfpånd lhif-moder af fofter bördigt under- 
Bf, ån någon fådan utfpånning, fom med Trois- 
cart plågar kunna minikas. Jag ftyrktes få 
mycket mera i denna tanka, fom dåärtil upgafs. 
AN fjelf och defs Moder följande beråt- 
telie ; | | 
En vifs Bonde-drång, fom tjent i granfka- 
pet, fkulle år 1767 flere refor med Pigan haft 
oloflig beblandelfe, och ehuru han nu dårtil in 
för Pråfterna, fom dårom fått underrättelfe, ens 
fråndigt nekar, vore han dock verkeligen få 
mycket mera fkyldig, fom han det för Pigan 
i enrum tilftår, och fåger fig blott tör påfölg- 
den fkull och fin dårvid bifogade vålfård, det 
inför sändrarnödgasdanekas fact srose ao 
Defs upförande vid de tilfållen, fom han 
med Pigan haft umgånge, hade han för hånne 
altid bemantlat med gifne förfåkringar, at af 
denne fammangång ej något barn fkulle blifva, 
emedan han vilste koniten, at ej lämna fruk- 
ten hos hånne qvar. cs os SES TR | 
Hvad fom nuci-min tanka kunde hindra , 
at ej fullkomligt hålla Pigan för hafvande, var 
följande : OR SRA NR ORG 
1:o Hade hon, fedan den tid hon med kar=- : 
len börjat olofligen omgås , alt intil förleden 
Påfketid, haft ordenteligen fin rening, - 
2:0 Aldrig haft annan plåga, matleda eller: 
ero, utan: endaft någon vårk i högra. Sir 
; TR 2:0 IC” 


1771. Jul. Aug. Sept; 201 


0 2roö Icke vid den tiden, då efter utråkning, 
förlofsningen bordt fig infinna, kåndt någon an- 
ledning ul vårkar. | | 
4:0 Vid underfökningen af Barnmorfkan, 
hade moder-munnen ej förhållit fig, fom vid 
flikt tilfålle. | 


Emot alt detta var likvål den fjuka fjelf, 
defs moder och åfven Barnmorfkan Madame 
SCHIER i Gefle, af den tanka, at perfonen va- 
nit: häfdade, & | 

+ > At för mig, på en annan fida, taga denne 
oformlighet för vattufot, hindrade följande om- 
flåndigheter: 1:0 Tiltagandet hade, fom berät- 
tades, varit nederifrån fuccesfivt upåt. 2:o Faft- 
heten och hårdnaden i fvullnaden , fom utom defs 
mera haftigt äkommit och ökt fig, ån vid vat- 
tufot vanligt år. 3:o Friheten ifran ”all ande- 
tåppa, famt defs tåmmeligen jämna ro och fömn 
om nåtterna, 4:0 At benen aldrig fvullnat. f:o 
Svårighet för vatnet hade aldrig varit märkt, 
utan urinen altid jämnt afgått fåfom förut. &6:0o 
Ingen fårdeles törft hade oroat hånne. 

Alt detta oaktadt, var fvullnaden i den högd 
når jag ditkom, fom redan omförmåldt år; och 
dårvid den befymnerlighet af fpånningen infun- 
nit fig, at når hon ftod , kunde vatnet ifrån 
det fpånda moderlifvet mårkas rinna dropptals 
ned på golfvet > och når hon låg i fin fång , 
blef lakaniet under hånne aldeles vått. 
| Dåraf gjorde jag vål den flutfats ; at vat- 
net nog ömnigt vore med i fvullnaden ; men 
"dårunder "vore ock nödvåndigt hufvudfakligen 
en annan Hård fvultt, antingen af fofter i fin ut- 
fpånda LJif-moder, eller någon fkirras, eller ock 
en 


4 


207 type. jul Aug. Sept. 


en mela uteri , eller annan fvulft i nåra belåg- 
ne. delar. Skirren kunde , efter min tanka ; 
minit fruktas, i anledning af våxtens haftiga 
filvåRten ngt ad 

Hvilketdera. af deffe olågenheter hår ock 
verkeligen befunnes, gjorde jag likvål för mig 
den flutfats, at i anfeende til de förmårkte hård- 
heter öch ”ofakerlieten "man vore tur, om 
icke uterus eller dets appenfa kunde vara dår- 
uti engagerad, det blefve et mifstag, om jag 
hårgil på beégåran applicerade något Inftrument 
at aftappa vatnet, eller i få mårto ville föka 
at minika fvullften, - | 
Jag måfte fåledes lata bero. vid, at tröfta 
denne ufling få godt jag kunde, förordna hån- 
ne en stjenlig: diet : men i öfrigt lämna hånne 
utan vidare hjelp, få vida för mig var omöje- 

ligt något uträtta; ER snar LA 
> Vid pafs. en månad bårefter, nåmligen om 
aftonen den 23 Julhis hade bud varit inne ifrån 
Hemlinge By, med beråttelfe om den fjuka Pi- 
gans död , hvilken timat: famma eftermiddag. 
Defs .Slågtingar hade. af eget beråd, för håndel- 
fens betynneriighet fkull, -beflutit anmoda mig 
ar komma,.och öpna Liket famt efterfe befkaf- 
sfenbhobonsasmv oc baren a a. 
Jag låv fraxt! til. nåfta morgon den; 24 
Julii, tilkalla Stadens Ordinaire- Practici , Herr 
Doctoren och Stads-Phyficus HeEGARDT famt 
Stads-Chivrurgus, Herr ScHiveERr , fom jämte fi- 
na Gefäller, rilkom med: Inftrumenter. - Lika- 
ledes infant fig Barnmorfkan Madame SCHIER 
och »£i3 nand Å. noga nakidtasbon tt RR 
> > Ef- 


207 url Jul. Aug. Sept. 203 


” I Efter ankomften til Byn, togs fört em 
sdöds- -förloppet följande beråttelle:? 


i ” Barnmorfkan ScHIER hade blifvit efterfkic- 
kad:d, 22, och anmodades at underfökaden fju- 
ka, famt decidera, om defs pligo rnu vore vår 
kar. Hon hadé med möda kur 0 nå moder- 
knappen. (Os tincx), hvilken ock fans rilfluten, 
at: hon fåledes inter kunde utråtta. Den fjukas 
plågor. hade då beftått måft i upkaftning, oro 
och törft. Hon kunde ej eller nu ligga fom 
förut... utan ville hålt flå på knä. 


Nu mera kade hon &j eller hatt någon 
fömn , utan tiltog upkaftningen mot natten , 
fom. fedan mör Köl ut, hela d. 23, med oli 
delig törft, faftån hon fåndigt drack Av at. 
Ackelen ftiltog, men uran verkan til upkaftning: 
få at hörn ofta malte Ticka Kneorer i halten. 
Det bullrade ofta i magen, och delle plågor til> 
togo, til defs lion om "aftonen under Nägon mc-+ 
ra ftillhet afled. 


Af denne döds-håndelfe gjordes Mr nägra 
flutfatfer om den fjukas dinförmålte plågor och 
fjukdom , hvilka vivalle föranlå 1t083 ät icke tas 
ga för vår kar eller Brors emedan 1:ö, Moder- 
Knappen icke var nedfunken, 2: o en ens Öp> 
pen, dår han med fingret kehäe nås. 3:0 Bukens 
högd hade nu mera icke det ur ÖMåA fom mot 
förlofsnings = tiden. 4:0 Förloppet af tid. ifrån 
defs oiofliga umgånge, var redan långre, ån at 
en förlofsning kunde äga rum. $:o Icke eiler 
kunde ånnu af röta några delar otal bag fkilja fig 
i jN fofter varit. 

, SEN 


203  irr7ri. aJul NA vgiBept. 


Således hade Barnmorfkan i vår tanka haft 


rått, at i få befkaffadt 'mål fig med den fjuka - 


ej vidare befatta, - | 
> För min del tycktes jag lått kunna fatta 
några flål til anförde omflåndigheter, med föl- 
jande uttydningar, faft hjelpen varit omöjelig. 
1:o Upkaitningen, plågorne och den ftore 
oro» fom Patienten haft , kunde tilfkrifvas de 
intryck af våld och fpånning, hvaraf i fynnerhet 
nerverne i magen och underlifvet haft del. Def- 
fe; fåfom hårftammande af de vidlöftigaft til def- 
fe: delar fig fpridande hufvud-rerver, det 8:de,; 
och par intercofale ; hafva nådvåndigt matt reta 
hela mulkel-hinnorne i mage och tarmar , fom 
ftraX communicerat fitt lidande til nervernes ur- 
fprung i bjärnan > fom åter verkat ny rörelfe 
på flera utipridningar af nerver ifrån famma ur- 
fprung, nåmligen, til Diaphragma och hjärtat ; 
hvarat all upkaftning och oro, fom härvid före 
mårkts, blifver tydelig at fatta, 


2:9 At förut ingen fådan communication 


af nerver haft rum, tynes hårrördt dåraf, at o- 
onaturliga tilvåxten fig efterhand få ökat , at 
ovanligheten för kånflan icke blifvit mårkelig 4 
utan naturen efterhand därmed inöfvad. Men 


fom den nu fluteligen var i fin måtta möjeliga 


högd, och våtfkorne fattes i den början af cor- 
ruption, fom blef för naturen olidelig ; få mår 
fte kånningarne dåraf utbryta. TR 

3:o At den fjuka nu mera icke kunde gå; 


utan hålft ville krypa på knåna, uttydes för- 


modeligen af den båftiga utfpånning, fom mufcu- 
li abdominis nu merå ledo, då flatus expanfionis 
blef rupturé forsam proximas , hvilken fpånning 

nöd- 


A771. Jul. Aug. Sept. 205 


;våndigt fkulle något mera eftergifva , når den 
"lidande låg på fina knån, och fåledes lutan- 
des gaf efter åt mufcali rei och obliqus abdo- 
MinPis, | ; TARO TRA 

4:0 At fjelfva upkaftningen fluteligen ftan- 
nade i blotta åckel och fådane m»ifus vomendi 
fom föåranlåt den fjuka, at ofta iticka fingret i 
halfen, utvifade ej annat, ån at nu mera Natur 
rens lidande hade ftörre orfak, ån fom blott låg 
i magen och defs vätfkor; och fom tåledes ej 
med de redan århållne evacuationer kunde ftåm- 

$:o Törften årkånner hår famma orfak, fom 
i vattufot och invårtes röta. = 

Efter deffe Reflexioner ; återftod för mig 
och de nårvarande Låkare, at nu, efter Patien- 
tens död, få fe, hvaruti denne oformlighet be- 
fått, fom följande utvifar: 

> Innan öpning fkedde ; måttes hela vidden 
af underlifvet med et fegelgarn,; fom blef lika 
med qvinnans långd, af vid pafs 10 och £ qvar- 
ter. Man nödgades göra början af obduétionen 
genom Troiscartens applicerande, då ftrax i full 
ftrång vatten aftappades, och för något fortare 
aflopp håraf, flere infördes, få at t en haft en 
fjerdings-få vatten låtteligen afrann och utbars, 
Detta vatten lhiktade icke ; var tåmmeligen 
klart ; dock något fegt gelée-artadt dåribland. 

Når runda utfpånningen något aftagit och 
ej mera ån vida knölar kåndes på underlifvet , 
fkedde incifionen med Scalpel, fäfom i ordinair 
Öpning , långft linea alba abdominis , då åter, ej 
långt ifrån få mycket vatten fom förut, dels ha- 
figt utflår, dels efterhand uphåmtades. | 
l nn 


206 -Axyfngfbl, Alp. Sept. 


Så foart integumenta: voro "igenomfkurne 
-med:' mufclarne , vitte ig: inom peritonzcum 
en utipånd fåckförmig. rundlek > fom jag var 
på vågen at taga år en uterus expanfus 16 
medan jag dårinom tycktes tydeligt kånna' en 
rund klimp på en trängre hals- ifrån en rea 
mindre rund, men långre kropp; men: rått fom 
jag fom” (naraft fattat. denne ranka, kom jag at 
nederifran lyfta på fåcken och blifva varfe:un- 
der och bakom honom ateras, fålom. in flatu 
natarali virginum, nämligen , outfpånd och platt 
påron-formig, i lilla båckenet. Under denna un= 
derfökning bl ef jag vidare varfe fåcken på flc- 
ra frållen med peritoneo få fammanhångande 
och i:ettycke , atoimandärfrådesvickeée vifst 
kundé& fkilja , om periton& rg vore utgörande 
fåckens ytterfta hinna ; eller den vore a part. 
Når jag ville Joffa denna bd hinna',; huru 
shåpnade vi icke når ny ömnighet vatten kan- 
netals ur flere. innanföre öpnade caviteter och 
blåfor utrann, och når det var alty funnos nya 
tumeurer, fora fom fmå barnhufvudet, dels 
bredevid foöpade , dels verkeligen inom hvaran- 
dra flutne. Hökr Uvur då därhel fkars ; valtid 
tytt datten utrann, och få vidare ifrån fåck til 
ic ka | i 
Samma vatten blandades nu hår innanföre', 
dels med flåfkliktv fett och pelé-artadt genom- 
fk inligt flem > dell pic av. -formige "klålär och 


ven härdare lewåkås 4 Per ojämne tlak bn REN 

At, nu: få betrakta, hvarifrån denn oform- 
liga våxr-famlingent: SJ sida få. mycket 
SE min- 


I 


1771, > Jöl.. Aug, Sept. 207 


Mindre finnas, at Peritonxum vore urfprunget, 
fom, ehuru detpå flere ftållen var contiguum 
med fvullnaden ; dock ej fans dåruti förbytt, 
"”Tarmarne och öfrige abdominis viscera vöro alle, 
ej allenaft frifke , utan ock frie från denna 
fvullt, faftån fmå-tarmarne voro mycket ur fitt 
fålle tvungne åt fidorne, famt bakom fvullften. 
I fjelfva lilla bäckenet hade ock fvullften ifrån 
lif-modern all ledighet, hvad defs kropp»; fan 
dus och cervix vidkom, ja åfven fans ledigt o> 
varium dextram och tuba med fiabriis på famma 
fida Men det motfvarande ovarium 4 eller 
det på vånftra fidan, var ingenftådes. at finna. 
Til tuba finiffra fans vid lif-modern tecken ; men 
til fin extremitas abdominalis blef den uu våxs 
tens fubftance införlifvad. För denne orfak- 
var ock lif-modren mera dragen åt denna fidan 
och likfom något fneddad ditåt. 
FESDEt blef altlå nu mera icke fvart at fins 
na, hvarifrån all denna fvullft härrördt > ehuru 
förundrans vårdt både fjelfva fåttet til defs 
formerafide kan förefalla, och åmnet til få myc- 
ken fubftance och få mycket vatten uti en få 
oformlig fåck, at vidden däraf med en hel famn 
matte inneflutas, och dåraf den fjukas tnder-lif 
blifvit lika med "hela öfriga långden,” då likvål 
en naturlig ågg-ftock icke år ftörre ån et halft 
ägg eller en Caftanie. yt 
Man underlåt icke at fråga anhörige , om 
någon ITkada eller våldfam anftör håndt den dö- 
da i lifstiden, innan denne oformlighet börjat 3 
men dårtil hade ej varit minfla tecken. Sub- 
jectets ålder och altid förut ågde helfa, hade ej 
|» eller gifvit minfta anledning at mifstånka hår- 
| O | > vid 
| 


208 1771. Jul. Aug, Sept. 


vidantingen fcorbutifke eller fchirreufe famlingar, 
icke eller hade, vid 1å onaturlige tilvåxter, nä- 
gon art vattu-fot kunnat vara hufvud-fjukdo- 
men, utan fyntes tydeligt, at vatnet efter åt af 
den genom få många tiltåpte fug-rörs och va- 
forum lymphaticorum obfiructiones tilkommit, ' 

Under förundran öfver naturens befynner- 
liga afvågar, då han börjar mifsfkapa fig, ftan- 
nar hårmed min vidare flutkonft och mitt om- 
dåöme hårom, dock lemnas til högre eftertanka 
följande frågor: 

Hvad verkan en coitas fruftraneus , fom hos 
qvinnan medgifves fke med fullkomlig retel- 
fe och lufta, fkal hafva på inre conceptions 
delarne ? SÅN 

Om altid den afluxus lymphaticus, fom dår- 
vid fker, förmår få ordentligt hinna reforberas, 
-at dåraf en lika kringdelning åter fkal årnås til 
blodet och kroppens delar tilbaka? Eller mon-. 
ne et få haftigt tillopp förmår, genom den fuc- 
ceffiva återhåmtningen efteråt , få fnart hinna 
tilbaka, at icke imedlertid dåraf någon eellectio 
börjar circa partes internas generationis? 

Når man ville hålla denne colle&tion eller 
-famling möjeligare någon gng, ån återbåmtnin- 
gocn; hvaruti fkulle den vål håldre yttra fig; 
ån i en vegeterande tumeur vid fsube fallopiane 
och ovaria, hvilka fenare 1 fynnerhet målt re- 
tas af firsbriis, och i coita röras , efter antagne 
grunder? EN 

Huru fkal terminus af en fådan vegetation 
kunna ftanna vid en fådan, fom förefaller för en 
vanlig graviditas, då fvullften hår får hela se 

OO” 


771. Jul, Aug. Sept. 209 


- dominis cavitet til fina grånfor, och ej in- 
fkrånkes, fåfom naturligen, af uteri parieribus 2? 
j När ock våtfkernas famlings-ftålle » eller , 
at jag det få må kalla, recipient, icke blifver 
infkrånkt inom et riktigt radimentum foetas > u- 
tan et blott relacheradt och i otid rördt Cor- 
pufculum eller veficula i ovario, hvad grad 
af tilvåxt fkal ieke en fådan bullula förmå at 
taga, om hon fupponeras af en fådan irriro af- 
fluxu kunna åfven reta flere veficulas, dem up- 
drifva likaledes , famt, jämte hela ovarium, med 
fig fammangyttra, genom de då i mera ömnig- 
het tilfkjutande våtfkor, dem naturen til en få- 
dan falfk conception lika troget affkiljer , fom 
til en ordentelig , och det få mycket öfverflå= 
digare , fom flere veficule röras och mindre 
motftånd blifver i den våxande delen, ån i en 
vanlig foetus? SN 
Må man icke af tidens långd, fom behöfs 
at fylla et helt abdomen, kan öfvertyvga fig, 
huru förrådet til vegetationen kan råcka til och 
med nya våtfkor underhållas af en jämt dårtil 
bidragande vi vite, likfom på mångfaldigt kår- 
tare tid, en fåp-blåddra ifrån et blås-rör , af 
barn, fom vi fe leka, hinner updrifvas til en 
undransvård ftorlek 2 - | 
> Monne icke flik obehörig våxt i deffe de-. 
lar kunnat någon gång blifva en flags pPoena 
naturalis för de qvinnor , fom förluftat fig af 
oordentelig och eljeft fruktlåös kåttja? 

Eller, i fall början fkedt af andre fjuklige 
orfaker til famma onaturliga tilvåxter , monne 
icke fölgden uti retelfes upvåckande kan anfes 
ofelsar, och deffe omftåndigheter fåledes i färs 

RR 022 fkild-" 


4 


210. 1771. Jul. Aug, Sept, 


fkildte tilfållen olika, blifva eu cauffe , nu 

effectus. af Lu 
Jag har trodt min fkyldighet vara, at up- 
ifva denna obfervation, för defs befynnerligbhet 
kul Ehuru flere Aué&orer förut anmärkt ftore 
tumores abdominis ex ovariis inpfaréiis aut hjdropicis, 
få var dock den våxt jag på dennne qvinnan 
Omtalt, i anfeende til fafte delarne, mårkeligare, 
och graden af Aorlek bögre, ån jag eller når- 
varande Låkare fedt befkrifvas eller nånfin för- 
modat få fe. SCHENK talar om et ftort o- 
varium, på famma fida fom denne. Herr HAEN 
i defs Ratio medenåi, om en af 24 librer. WEP- 
FER, om cen af 30. BiDLoo i Philofopb, Transaå. 
Öm en. af. 40.  PEYER ; OM cn at dr. I 5 
dinburgi/ke Societetens Iandlingar nåmnes vål ock 
et ovarium, fom intagit hela abdomen. I Com- 
mersio Norinbergenfi finnes et med lympha fyldt 
ovarium vara taget för en flatus gravidus. Jay 
WiLListus, WEPFER, PEYER och MorsGaA- 
enNi hafva åfven funnit fvullfter i ovario öfver 
100 och 120 librer, famt HOFFMAN ånnu dår- 
öfver, efter Herr von HALLERS vittnesbörd i 
defs Phbyfiol. lib, XXVII , -de utero, Dock hafva 
deffes ftorlekar ej fpifat emot hvad hår blifvit 

omförmålt. ER AG 
Hvarföre jag defsutan hårmed trodt mig ej 
böra underlåta, at förfe Kongl, Vet, Academiens 
Handlingar , år 1 fynnerhet den Hifleria morbi 
jag dårvid kunnat famla och det fammanhang 
denne cafus åger med anförde beråttelfe af den 
fjuka och de nårvarande. Jag lemnar dårhån, 
huruvida omdömet om denne växtens generation 
kan ftadgas med någre åtmintftone (RE IDER 
STEN 


1771. Jul. Aug. Sept. 2 


fkål, i et årende , dår apodi&ifke icke gerna 
blifva möjelige at årnå, för hvilken orfak jag in» 
tet med vifshet vågat i Epicrifi afgöra , utan alt 
frågovis framffålla. LG 


, 


(ETT Sluteligen har jag ock varit mon , at he= 
la denne fjukdoms, lämningar, til fina hinnor 
och fafte delar, 1 Spiritu vini förvara, och kan 
dem nu tör Kongl. Vet. Academien hår upvifa. 
FAIVIFTUILAUIUAVAUD RAVIN VIACAIVIENENIVA 


(ANLEDNINGAR, 


| ar 

” Tilverka varaktigt Tegel: 
TORBERN BERGMAN. 
2 > Chem, Prof. i Upfala, 


Am Tegels råtta tilredning, har jag lån« 

NF ge hyft andra begrep , ån de fom vid 
utåföingen vanligen följas. At härvid ytterli- 
gare lågga handen, fick jag för några år fedan 
tilfålle, då Confiftorium Academicum i Upfa- 
la anmodade mig, at underföka ler-arterne vid 
et til Academien hörande Tegel-Bruk. De an- 
ftåldte förfök bekråftade mina tankar, och vå- 


SJ jag dårföre nu få mycket håldre framgifva 


em, fom theorien om Tegel-tilverkning , få 
Mycket mig veterligt år, blifvit föga vidrörd, 
ehuru denna handtering år ibland de angelåg- 


nare, 


. 2. Ovaraktigheten af våra tiders Tegel har 
gjort, at mången tror Fårfådernes konft vara 
förlorad. Jag har ock fedt murar, fom, fedan 
de några år ftårt örappade, fönderfallit fom 
ina RE 0 N | -målk, 


212 1771. adul Aug. Sept. 


måfk, då dåremot andre af I å 200 års ålder, åga 
fullkomlig flyrka: men det år icke mur-ften, 
fom jag nu i fynnerhet påfyftar , emedan den, 
fom icke år alt för brifttåilig , kan i mångfal- 
diga år uthårda, når den med dugligt bruk 
blifver Sfverdragen, hvarom jag befpar åtfkilli- 
ge anmärkningar til annat tilfålle. Tilfkorfte- 
nar och andra behof, fom fordra utvaldare åm- 
nen, kan defsutom, efter famma grunder, fom 
nedanföre anföras, tjenligt Tegel ärhållas. Vå- 
ra tak, fom böra förvara byggnaderne och hvad 
dår inom år , förtjena i fynnerhet en alfvarlig 
omtanka. Spån och Bråder öda fkog, famt åro 
för eldsvådor farlige : Torf medtager jordfkor- 
pan, målfte liggas på Nåfver, och denne åter 
fpikas på Bråder, om betåckningen fkal blifva 
varaktig och tåt: Metall-plåtar fordra åfven un- 
derlag af Bråder, åro i allmänhet alt förft koft- 
fame och ej fåkre vid eldsvådor: Tak-fkifer 
år hos ofs icke i bruk, eburu därtil på fomli- 
ge orter kunde vara tilgång. Godt Tak-Tegel 
ar faledes af en, flor; nödvändighet. 4 0 fa 

; 3. Betydeligafte felet .på vanligt Tak-Te- 
gel beftår uti en lås och frvamplik fammanfått- 
ning, Jag har fjelf fedt Tak -pannor ifrån et 
af de berömdafte Bruk i Riket, hvilka, lagde . 
til 30 graders ftupning emot horizonten, flåppte 
vatten igenom fig ; fom fil ftenar, Hårurtaf kan 
icke annat hånda, ån at infupet vatten vintéer- 
tiden fryfer , famt genom ifens utfpånnande 
kraft på mångfaldigt fått bråcker ftenarne och 
inom kärt tid aldeles förftörer dem, At hin- 
dra et flikt vattens intrångande, brukas utom- 
lands at glafera Tegel; men I ådang;bliryia nog 
| Iyre. 


+ 
Xx 


1771. Jul, Aug. Sept. = 213 


dyre. Genom hopfvefsning af partklarne uti 

=> flenarnes yta, eller en vifs grad af fmåltning , 
hoppas jag en fådan tåthet kunna vinnas, fom 
icke inflåpper få mycket vatten, at något af 
froft kan befaras; men innan hårom vidare tar 
las, bör något nåmnas både om rena och våra 
allmånna lerors befkaffenhet, 

4. Aldeles ren lera fmålter icke för fig fjelf 
genom. någon hittils bekant eldgrad; om icke 
til åfventyrs för brånn-fpegel. Doftor D”ARCET 
har, uti en Ugn för åkta Porcellins- brånning, 
1 detta affeende funnit den oförånderlig. För 
öfrigt hårdnar den i eld, få at emot Stål dår- 
med kan fås ymniga gniftror , hvilket torde 
komma af tåthetens förökning; ty maffan krym- 

er tillika anfenligen och ånda- til hälften i al- 
la dimenfGoner. s 

Ren lera och kalk tilhopa, fmålta i ingen 
proportion , enligt Herr MaAcoQvers förfök 3 
men om aldrig få litet. kifel-årane inblandas, får 
maffan ftraxt dårtil benågenhet , hvilken med: 
ftörre tilfåttning ökas, och blifver flörft, då til: 

en del lera kommer en. del kalk och 2 til.3 de- 
Jar kifel:. Med ttörre kifel-mångd blifver maf- 
fan mer och mer trögfmålt , famt bringas nåp- 
ligen dårtil, når $ delar brukas. Om kalk och 
lera blandas, krymper den fenare naturligt vis 
defs mindre, ju ftörre tilfars år af den förra; 
och når den blifver $ til 6 gånger få ftor fom 
lerans, förhåller fig blanningen nåftan fom kalk. 
Med qvarts enfam, fmålter ej lera, men vål med 
fluls-arter, fom Herr Profefflor Pott beriåttar. 
Feltfpat fmålter ofta för fig allena, och förmår 
äfven at bringa lera dårhån. Den råtta Petun- 
FY | a sr "18, 


- 


ke vidare: med fyror kunna uptåckas. = = sys 


214 1777. oJul, Aug. Sepe.' ; 

fe, kvilken Chineferne bruka vid åkta / Por- 
cellins-tilverkning , år af detta flågte och tje- 
nar at bringa hufvud-åmnet til en half vitrif- 
CatioNs je oh Ti 


f. På jordfkorpan finnes vål mer eller min- 


dre ren lera; men nåppligen någonftådes alde- 
les fri från blanning , atminftone häller all den, 
fom -hittils blifvit underfökt kilelartad fand i 
myckenhet, ofta til och öfver "70 proCent, fom 


genom  flamning kan afikiljas, och icke defs 


mindre år det finafte pulfret qvar, hvilket ic- 
ke, utan genom lerans uplöfning, århålles. Hår- 


af finnes lått orfaken, hvarföre kalkblandad le- 


ra eller Mårgel få lått fmålter, hvilket gemen- 
ligen tilfkrifves: kalken allena, utan at hafva af- 
feende på kifelrämnets nådvåndighet ($. 4:23. 

Våra gemena leror, hafva dock nog benås 
genhet at [målta utan kalk> livartil orfaken ic- 


ke ånnu tydeligen blifvit utredd. Man fkjutet 


vål fkulden” på någon järbhalt; men Hr) RInz 
MAN har funinit idem, fom hålla måft järn, va-' 
ra långt ftrång-fmiltare'; ån: endel andre , fore 
icke vifa något fpor på järn. Förmodeligerr 


bidrager 'hårtil fandblanningens! befkaffenhet , 


fom ofta beftär af feltfpar (5.74). "Vid nor 
gare. underfökning af fanden, torde den ock 
frundom ”befinnas flufsartig , åfven ibland "af 
gips-lynne. "Det vet man åtmintftone, at lera 


förefaller ofta och kanfke” altid: behåftad : med 


I 


vitriols-fyra', hvadan ock vid Tegel-brånningar- 


merendels kånnes ftark lukt af Spiritus Sulphu- 
ris. ' Vore kalk dår åfven tilftådes, fkulle den 
naturligt vis neutraliferas, och i mon därefter ic- 

ö När 


/ 


N 


Fe Når Järn med vittiols-fyra år tilltides, 
fkönjes den gemenligen af fårgen efter brån- 
fingen: "Vid lindrig eld blitver den gulaktig, 
Vid ftärkare rod, vid ännu ftarkare ora > famt 
födan alt mer och mer mörk , ofta helt fvart 
eller fvartblå. Fårgornes ftyrka beror til en 
vifs grad af myckenheten, Då vitriols-fyran i 
brånningen icke tilråckeligen utdrifves , fuper 
den fedan fuktighet och utvittrar ofta til alun. 

6: Tegel år i allmänhet at ante fom en 
fammanfåttning af lera och kifel-fand, Den 
förras egenfkaper bidraga, at ftenarne vigligen 
kunna efter behof tilfkapas och fedan vinna et 
nödig hårdhet... Men leran blifver i och för fig 
felFej allenaft härdare i eld, utan krymper åt- 
ven anfenligen, hvaraf rämnor och fprickor ups 
komma. Ar hindra fådant, tjenar fand, dels ge- 
tiom någon utvidgning i hetta, dels och förnåmli- 
gaft fåfom inom famma rymd (en ftens volum) 
minfkande lerans mångd och följakteligen maffans 
Höpdragning, Sadant får dock icke gå öfver 
viffla grånfor; ty då fandeén blifver alt för ym- 
nig, minfkas faftheten och fammanhanget. = — 

Mera fand bör icke brukas , ån av fpric- 
kor under varfam torkning och brånning' kun» 
ha undvikas, 1 fall icke beiynnerlige omftåndig- 
heter infinna "fig, fom nedanföre omtalas, Na- 
turen ”"lemnar 'ofs ej fållan en fådan ”blanning, 
öch bör'ingen ting då vidare tilfåttas, hålft ge- 
nom" konft en lika jämn fördelning knapt ärhål- 
les, ätminftone fker det icke efter den allmänt 
vedertagna methoden : och en ojämn hopfitt- 
ning: kan icke annat, ån af lika åverkan olika 
förändras, hvaraf åter fammanhanget måtte lida 
77 AR O f och 


: j 


216 1771. Jul, Aug. Sept. 


och förfvagas. Når mera fand nådvåndigt be- : 
höfves , bår jordfri och finare våljas framför 
den, fom år grof och af- olika ftorlek, famt på 
det görligafte vål inmångas och kringdelas, 
Vid bränningen bör hettan drifvas dårhån, 
at frenarne i ytan börja fmålta; dårigenom vin- 
nes en fådan rcåthet , at vatten icke infupes 
uti nagon fkadelig mångd, Starkare hetta får 
man ej bruka, emedan då vid ftora brånningar 
en aofenlig hop iftenar, i fynnerhet underft och 
midt uti Ugnen, antingen aldeles nedfmålta eller 
åtminftone få faftna tilftammans, at de icke u- 
tan fkapnadens förlorande kunna fkiljas ifran 
hvarandra. | i ggr 
7. Vanligen törkaftas de få kallade kärta 
eller magra lerorne, (hvilka hålla fand, mo el- 
ler kalk uti ftor proportion), fåfom mindre 
tjenlige.  Ärfarenheten har ock vifat , at. öm- 
keligt Tegel århällits, dår fådane varit anvånde; 
men felet bör icke altid fökas i åmnet, utan i 
defs handterande. Vid bränningen plågar ic- 
ke mer utråttas , ån at den inmångda kalken 
blifver oflåckt, hvilken fedan drager fuktighet 
åt fig, mjölas och lemnar gropar eller hålighe- 
ter för vatten; men, då kalken genom wveder- 
börlig eldgrad kommit uti en glasartig före- 
ning med ler-och fand-partiklarne, år icke faå- 
dant at befara. På detta fått blifver kalkens 
inblanning ej allenaft intet fkadelig , utan åf- 
ven gagnelig ; ty ehuru våra gemena och kalk- 
fria leror åfven kunna fmålta , få befordras det 
dock mårkeligen genom kalk. Hvareft fåle- 
"des vid Tegel-Bruk tilgång år på mårgel, bör 
den framför andra arter förfökas. Härvid kun- 


ET För Jul JAmg. Sept. sar 


na icke defs mindre omftåndigheter förefalla , 
fom göra mårgeln mindre tjenlig, fåfom i fyn- 
 nerhet alt för ftor mångd at kalk, hvilket lik- 
vål , medelft tilfats af annan lera, kan hjelpas, 
Det fkulle ock kunna hånda, at den genom 
tjenlig åmnenas proportion och befkaffenhet 
- blefve alt för låttfmålt G$. 4. 5), hvilket åf- 
ven har fina olågenheter >; men de häfvas lått » 
om mera, hålft gqvartcfig fand, inblandas, til defs 
'mafflan får en åftundad fmåltbarhet : och detta 
år den andra omftåndigheten, efter hvilken fand- 
mångden bör råttas ($. 6.). Utom vederbörlig 
mångd af kalk; fördras ock at den år fin famt 
jämnt blandad; ty i bitar eller flycken gör den 
aldrig godt, ' VN 
; 3. Enligt de nu anförda grunder, har jag 
gjordt atfkilliga förfök med en kalkfri lera och 
två flags mårglar, tagne ej långt ifrån Upfala. 
Jag har af dem låtit lå Tegel, både utan och 
med oiika tilfats af fand, ifrån & til 3, råknadt 
eftet rymd. De fom; ej författes med- fand., 
fprucko dock icke under torkningen , och åg- 
de fåtedes törut i detta affeende tilråckligt. Af 
de vål torkade ftenarne bletvo fomlige brånde 
til rådhet, andre genom: ftarkare eld, til defs 
de fingo gulgrå fårg och en mycket tåt yta, 
hvilket likvål endaft kunde årnås med dem , 
fom ej fått. öfver 3 tilfats. De fom utfattes 
för ån ftrångare hetta, upfvålde , förlorade for- 
men och antogo likhet af en fvart fkroflig 
lagg. Alla de brånde Teglen kaftades i vat- 
ten, fedan de vål kallnat, och då de infupit til. 
måttning , utlades i ftrång köld, famt hafva fe- 
dan under 3 år varit blottftåldte för alla ör 
My i kret« 


(J 


218 1771. "Jul. Aug, Sept. 


kretfens förändringar. Under denna tid åro ko de; | 
fom minft bråndes, ganfka illa medfarne och - 
nåftan aldeles förftörde. De fom mera brändes, 
hafva föga lidit, och i fynnerhet åro de HlgCles 
ofåråndrade, fom flogos af lerorne oblandade, och 
utfattes för fådan eld, 'at partiklarne i ytan bör- 
jade fammanfrveffa. 
9. Genom dylika förfölk i fmått, kan man 

tammeligen låra kånna hvad leror, fom behagas, 
i affeende på deras duglighet vid' Tegel-Bruk. 
Ju mera de under torkningen krympa, defs me- 
ra fand m nål te tilblandas >» at förekomma NR 
De arter, fom utan tilfats bibehålla fig hele , 
förrjena i vänster upmårkfamhet. Man fpar 
med dem en del arbete, och har tillika hopp 
om bälee Tegel. "Efter bränningen röjes ge- 
menligen Te om färgen , om något järnaktigt 
år tilltåde Åtfkillige grader at hetta utvila 
blanriivare s förhållande i eld, och gifva an- 
ledning "til de mårken , fom kunna 1 ftort gif- 
va tillkänna den fullkomligatte brånningen 3; ty 
deffe åra fkiljaktige efter åmnenas olika be- 
fkaffenhet och Åbo or Man klagar i. all- 
månhet öfver Tegels alt för ringa bränning 3 
men utan at veta ”hvafförer eller at utftaka de 
Ffåtta gråtilorna, oaktådt det kan brånnas både 
för mycket och för litet. ' Den fom råkar på 
”eldfaft' lera , hvilket dock icke ofta hånder, 
kan aldrig bringa den til förglafning i i ytan ge- 
nom brätthidg allena; men det år ock nåftan o- 
nådigt, emedan ftrång hetta bibringar en an- 
fenlig tåthet. Vil? man för mera” fåkerhet ås 
fradkomma en ytterlig fmåltning , kant fådant 
vigalt ock med minfta STORE fke; om när 

got 


1771. Jul; Aug, Sept. 219 
got kok-falt i Ugnen inkaftas , juft då eldnin- 
gen uphöret och Ugnen fluteligen igentåppes. : 

erkan af detta medel år otvitfvelaktig > men 
mångden bör genom förfök i ftort utftakas , och 
då dat fkedt, har man en utvåg , fom förmode- 
ligen af alla år den vigafte och båfte, at brin- 
ga Fegel til glafering i ytan. = 
> 10. Åt veta lerornes fammanfåttning och 
åmnenas proportion, gifver goda anledningar vid 
tilverknings proceffens inråttande, Jag vil nåm- 
na huru det någorlunda kan vinnas ; utan be- 
fyårlige anftalter. Genom pådrupit Skedvatten 
föjes kalk, i fall den icke redan genom vitriols- 
fyra år måttad och iklådt fig gips-natur. All 
lera, föm brufar med den nårmnda fyran före brån- 
ningen, men icke fedan , år mårgel och ofta 
fått tjenlig til Tegel, Et afvågdt ftycke upblö- 
tet väl I Vätten , .omröres , och det tunna af- 
hålles i annat kårl, få fnart det tyngtta fatt lig. 
Mera vätten flås på famma maffa och fortfares 
på lika fått, til defs det omröårda vatnet inom 
några ögnablick klarnar, hvilket gifver tilkån- 
nm, at alt leraktigt år affkildt och bara fand 
oqvar. Det fom fåtter fig i andra kärlet ; kan 
flammas å nyo och lemnar en finare fand. At 
från leran vidare afföndra kalken, gjutes dårpå 
Skedvatten , några finger högt, och omröres. 
Når brusningen faktat fig , afhålles det klara 
på fanden , fom ock gerna år fmittad med en 
hop kalk. Annat Skedvatten flås på leran och 
fortfares fom förut, til defs ingen brusning fpåör- 
jes mera; då få vål leran fom fanden rtvårttas 
med varmt vatten. Man brukar 'ej förut hetra 
eller kokning, på det ingen mårkelig del afle- 

; SG ran 


220 1771. Jul Aug. Sept. 


ran tillika må uplöfas. At fkilja kalken ifrån 
Skedvatnet, tilfläås fmåningom Stink-fpiritus, få 
långe uplåsningen dåraf grumlas och något fål- 
les. Man häller up litet imellan, för at låra 
upvållningen afftanna, Når alt vil fatt fig, af- 
hålles det klara och nederflaget fkåöljes med hett 
vatten. Sluteligen, fedan alt ölifvit torkadt un- 
gefårligen til den grad , fom afvågda frycket 
var, våges det qvarblifna ler-åmnet, kalken och 
fanden hvar för fig, hvarigenom deras inbör=: 
des proportion i blanningen utrönes. Med til- 
hjelp af et litet fyn-glas, kan fanden betraktas, 
då man med någon mineralifk kunfkap lått ur- 
fkiljer, om den år qvartfg, feltfpats-artig, m. ms. 
| tr. Når man på deffa fått utrönt lerans 
fammanfåttning och förhållande (6. 10. 9), kan, 
enligt hvad tilförne anfördt år ($. 4. f.), lått 
urfkiljas, om mera fand behöfves, af hvad art 
och i hvad proportion den bör tilfåttas ($. 6... 
7), famt åndteligen de fåkrafte mårken til en 
fullkomlig brånning ($. 9). OT 
VLETLLEPELA LIDAS RR SER KI 
UTRAKNING, 
- | öfver 
Solens Parallaxis , 1 anledning af Obfer- 
vationer , fom blifvit gjorde öfver Ve- 
neris gång genom Solen, Ar 1769. 


Af 
AND. JÖH,; LEXELE, 
Aftron. Prof. och Ledamot af Kejferl. Acad. i Petersb. 
b'edan de af framledne Abbé CHAPPE anilål- 
de Obfervationer öfver Veneris gån ö bee 
| nom 


4771. Jul Aug. Sept. 221 


nom Solen, d. 3 Jun. 1769» nyligen blifvit all- 
'månheten meddelte , har deras beråknande blif- 
vit af få mycket ftörre vigt, fom deffa Ob- 
”Yervationers jåmförelfe med de vid Hudfons 
Bay, i Cajaneburg , Wardhus och Kola an- 

frålde , gifver det fåkrafte utflag öfver den be- 
kanta frågan, om råtta ftorleken af Solens Pa- 
rallaxis. De flutfatfer ; fom jag, af en fådan 
jämförelfe , haft anledning at leda, utbeder jag 
- mig, at för Kongl. Svenfka Vetenfkaps Acade- 
mien nu kårteligen få upgifva. & 

$. 1. Til defto ftörre uplysning i detta 

åmne , år förft nådigt ; at i kärthet föreftålla 
Methoden , fom jag vid deffa Obfervationers 
beråknande , mig utvalt at följa — Låt altfå 


Fig. 1. Tab, VIL ZMP föreftålla Veneris or- 
bita, & Solens ftålle, hvilket hår kan anfes fom 
orörligt, då man endaft har affeende på Vene- 
ris relativa rörelfe i orbitan; OM mintta afftån-' 
det imellan Solens och Veneris medel-punétter; 
4 Veneris flålle i defs orbita, då en antingen 
yttre eller inre contactus, vid defs intråde i So- 
len, ifrån jordens centrum betraktad, fynes fke, 
famt 8 et dylikt ftålle för defs uttråde utur 
Solen. För de yttre contattus finnes altfå OA 
eller ÖB lika med fumman af Solens och Ve- 
neris halfva Diametrar ; men för de inre år OA 
eller OB lika med fkillnaden imellan famma. 
halfva Diametrar. Om nu Solens halfva Dia- 
meter antages vara 947 fec. och Veneris halfva 
Diameter 29 fec. få år för de yttre conta&us 
-— O4 eller OB=976 fec. men för de inre=918, 
lamt om vidare Veneris Geocentrifka Är 
N . e : 


20p MR Jul. Mie. Sept. 


de fåttes=1o min, 13,4 fecs och dål ledes medel- 
PEOFISRS minfta afftånd 606, 7 fec. få finnes 
råraf få väl halfva chordan AM, och tiden 
on Venus anvånder at genomlöpa den [ammas 
fom vinkeln 43M, nämligen för de yttre con-' 
tactuis är AM—764> fa dec. tiden tör då—=;3 
tim. tr min. 8 fec. vinkelen AOM=51 gr. 33 
min. f$f6 fec.; men för de inre contaftus fin- 
nes AM =588 ; 94. fec. tiden för AM =2 tim. 
Fan mn. 14. fec. och vink. AM = 48. gr. 
37 unil. $4.1CC, 
$: '2. Om, nu yttermera & cm 7 betyder 
Veneris ftålle i dets orbita, då ifrån något ftål- 
fe "på Jördklotet . <M antingen yttre ellér inre 
contactus vid in-eller utgången blifvit obferve- 
rad; få år tydeligt, at om QO2 och Ob affåttas 


lika med Q4 och OB, mafte Za och V4 före 
ftålla Parallax-ver kningarne för den ort uti lini- 


ernas 7 och lo Direöbiotty hvilka, då de blif- 
va fundnes det endatt kommer an på, at föka 
de motfvarande effecter i fjelfva orbitans dire- 


&ion, nimligen VA och ZB. Vil man hårvid 
nöja fig med et approximeradt vårde, få kan i 
Ju nårmatfte antagas VA=PJa. Cofec. AOM , 

men för at få et "med fanningen nårmare in- 
fåmmande vårde, kan uti exprellionen på Pa- 
rallax-effeé&ten Pa, Solens Parallax få åttas 8 I fec. 
öch utaf det värde fom då finnes på V=Z0A 
+Va, vinkelen TÖM I ökas; hvarigenom vinkelen 
Vas determineras , få vål fom alla vinklarna 


uti triang oeln VaÅ, hvaraf. finnes va=Va, Sin, VaÅå 


Sin. VAA 
för hvilken expreflion man ock utan mårkeligt 
fela 


4771. Jul. Aug. Sept. 222 


fel, kan nyttja denna, VA =7a. Cofec. VAa, e- 
medan vinkeln Za4, i alla håndelfer, öga fkiljer 
ifrån en rått. Skulle Parallaxen antapas en halt 
fecund ftörre eller mindre, få undergår vinkeln 
VAa dåraf föga föråndring , och fåledes blifver 
åfven den åndring, fom uti vårdet på VA dår- 
af åftadkommes , aldeles omårkelig. 
$. 3. Som det hårtils blifvit antaget , at 

de upgifne vården på 04 eller OB åga fin ful- 
oda rikvghet, få år ock nådigt at underföka, - 
hvad förändring linien ZM fkulie lida af de fmå 
råttelfer , fom torde behöfvas, få vål vid O4 
föm QOM. "Til den åndan, låt i Fig. 2. förft 
O7 blifva oförånderlig, men OM få en liten 
tilökning 3; om då ur 7 fåfom medelpunét be- 
fxrifves en-cirkel-boge CS, och Sm drages paral- 
lelt med OM, få at Sm år lika med det råtta 
-minfta afttåndet imellan Solens och VWVeneris 
centra , famt, då Op drages parallel med VM, 
Sp den lilla tilåkning fom OM betarfvar, få år 
i triangeln SOp, pO = Mm = Sp. Tang. OPM, 
hvilket altfå utmärker förminfkningen på VM. 
Om vidare OM antages oförånderlig , men PO 


N ; / ERA 
fupponeras undfå en förökning Sp, få år, då S me 
drages parallel med OM, och OS fammanbindas , 
/ , hood | 

Mm = QOS =p s. Sec. OVM; altfå når bågge def- 
fa correttioner tilbopa tagas, finnes föråndrin= 
da hood h v - 

. Ben på VM —psS. Sec. OVM—pS. Tang. OVM, 
$. 4. Då nu Solens horizontal Parallax kal- 
Jas Te, och Parallax-effe&en efter linien OF 
fåttes—w. Te, famt vidare poneras Sp=p, och; 
Pp når 


224 17710 Jul Aug. Sept. 


or 

når de yttre contaétus betraktas, 5 pe, men för 
de inre Sp=E», få upkomma håraf på VM föl- 
jande vården. , För de yttre conta&russ :ZM 
2=764,f2 ta Te. Sin. Vad, Cofec. VAa—y. Tang. 
OP M+ pu. Sec. OFM. För deinre conta&tus: FM 
=688,94+-0 Te. Sin. Va4. Cofec. VAa —y. Tang. 
OPM-+». Sec. OPM, Om nu åndteligen tiden, 
fom Venus använder at befkvifva 7 M, kallas I, 
få fr för de yttte contattus 7—3 Til. 11 m, 
8 fec. + 15 & Te. Sin. Vad. Cofec. Va —15. y. 
Tang OPVM-+15.p, Sec. OPM. Och för de inre 
TI=.2 Tim, 52 min. 14 fec. +— 15.02 Ice, Sin, 
Pad. Cofec. VAa — 15. y. Tang. OPM+1f.". 
dec, OVM. 

.f; På de nu anförde "grunder, har jag 
utråknat Obfervationerne för Hudfons Bay» 
Californien, Cajaneburg, Wardhus och Kola, 
famt dårigenom funnit nedanftående vården på 
T', hvilka, för förre iredighet (kul, få blifvit 
beteknade >; at. T fvarar emöt tiden etter: Fa 
för en yttre contactus vid Veneris intråde i .$o=. 
len, T' emöt en dylik tid för den inre contaétus 
vid. inträdet, , 77 emot tiden för sen nrec con> 
taftus vid uttrådet , famt åndteligen T” emot | 
tiden för den yttre och fifta contattus. 


För Prinfens af Wallis Fåfte vid Hudfons Bay. 
TOMTE 

T —3.11. 8—-26;574.Tc—115673.y+195007. (4 

TJ —2.$2.14-+—29,f51.1c—12,896.y+19,780. v 

TT =2f214— 4.831. Te—13,261.y+20,020:» 


/ fre I Jr 6.076, IC -——1 1,976.y+19, ko 
Ör 


771 Jul. "Aug. Sept. 225 


För Fåttet 5. Jofeph i Californien, 
FESIOPE OM, "5, 
TV —=2.$52. 14 1,f82.7e—133186.y-+19,971. 9 


TR. 52.24—34,017. Perret y+r20,239. 


fa För Cajaneburg. 

T! =2.$52.14--475574.Te—12,711. Yy+19,662. v 

TY =3.11. 84320184.1c—11,626: Hale jo 
För Wardhus. 

T: =12.52.14+46,006.Te—12,727. Pujiötg ö 


IT" —=2.$2.14-+31,803.1Tc—12,871.y+19,765. Vv 
lg e II. $—+29,839$,1 c—11>646. Yyb18,990.fa 


För Kola. 
T FER 90 -12,746:y ETSI a 
TT” 2.$52.14—+325890.Te—12,862. y+19,758. y 

6. 6. Då de nu fundne vården på I til 
hvarandra adderas, böra de dåraf upkommande 
fummor fåttas lika med tids-fkilnaderne imellan 
Obfervationerne , hvaraf säljande 2equationer 


Fergyna, 


RARE AH — 


För Hudfons Bay. & 
1. 4 = 205498. Te — 23.649. y + 385201, få 
II. s6 = 24,720. Te — 26,if5'7.y + 39, BOO. » 
IL. 26 =21,743. Te — 247934. Y + 193007. fo 
"ag 20,020, » 
IV. 34 =23,475. Te — 24,872. Yy + 19194. j 
+ 197780. V | 
Pa För 


sj (+) För Hudfons Bay har jag rdadt nyttjat de af 


Re: RS AEA 


Herr DUMOND obferverade momenter. 


226 1771. Jul Aug. Sept. 


För Californien. 
V.—42f=—32,43f. Te—26,774. y+40210. y 
För Caj janeburg. | 
VI.+500=79,758.7e—24,337:y+18,978. je 
-+19,662. » 
oo NEKÖr VW ardbus.. : 
a VIL2S37A77800. Te—255598. y + 39,437- v 
VIII 491 = 755901. Ie— 243373. KERO på 
+ 195572. y 
För Kola. 
IX. f£26 =79,093. Te— 5,5 58. y + 39,429. » 
6 >. Häraf finnas-följande vården på y. 
I. Y—— 0,170-+0,868.Te+1,617.4 
IL. Y=— 2,141-+03594f.Tc+-1,521:" 
III. Y=—— 15;043-+0,872:Tc+0,763-ff-+0,803.8 
IV.r=— 14367 +0,944.Te-+0,772.M+037952 
V.Y= +1f,874—1,271.Te+ 13498: 
VI. Y= —20,545—+3>277.Te-+0,779 K--0,808.7 
VIT. Y=—20,978+3,040.Te-+1,541.v 
VIII. r=—20,14f+35! I 4. Te +0,779. p+0,807. p | 
IX. Y——20,f$6-+3.091.Te—+1,541. » | 
S. 8. Då deffa vården fig imellan Jåämfö- | 
ras, finnas dåraf de vården på Ice, hvilka jag i / 
följande Tabell innefattat.; Af jåmförelfe i- | 
mellan 4 
I. och V. 7e=7,715 —05749(k—”)—0,026(M-+V) | 
TLS =8,356 0300 1(u—v)—0,00 1(p-+r) ; 
IL V. —8,121--0,3f0(p—r)—0,016(u+) | 
EVS VV, 029007 098500 AO 
1. te YT p 


1771. Jul. Aug. Sept. fa 
I.och VI, Tr=8,458-0,341(1—r)+0;806(jt+y) 


I. VI. =7,892—0,320(p—-»v)—03014(p-+v), 
HI, VI, =8,109—0,002(p—- r)--0,005(pty) 
IV. VI, -=8,220+9,002(p—r)—0s005(p+v) 
V: VI. =8,115—90,164(p—v)—0 009041) 
1: VIL: =9,580+05726(p--1) 4-0, 1704 +) 
II, VII. — =8,991 +0360f (f—r)—95005(p-v)' 
III, VII. =92,195-40)346(ft--v) +0;006(u-+v) 
IV. VII:  —=9,356+0,3620(p —2)4+20,0060 pt) 
V. VII —=8,669+90,005(e—)—0,cos(u+r) 


VILL 


II. VIII 


II. VIII 
IV. VIIL: 
Viska 


1=8,894+0,366(p —r)+0,008(p +v) 


=—8,301 —0;344(p—V)—0,91 slut), 
=835 20—03500 3(H—r)--0,005(u+v). 


=8,653+05001(pu—r)—0,0c4(p+r). 


=8,328—0,170(p—1)—05010(utr)) 


I och IX, =9,17049,736!p—")40,018(pv) 
I. IX, =8:S81+0,00f(u—v)—0,005 (ur). 
TII, "IX. =85794-+05338(f—?)-+0,006(p+r). 
IV: IX, =8,938+0;3530(p—v)+-0,006(u+r) 
Vin IX: —=8,468-+90500f(p—vr)—05005 (pv) 


&. 9. Då af deffa vården et medium tages, 


Bblifver Te — 8,559-+0,048(p—v)—c,003(p-v)' 
och emedan i denna &quation Coefficienterne 
tör (p—v) och p+r åro få ganfka fmå, och 
man med fåkerhet vet, at qvantiteten p—>» ej 
kan gå öfver en fecund ; få kan utan mårke- 
ligt fel antagas Te=8,f5o fecunder. Likvål, för 
at blifva ån viffare, kunna, af equationerne för 
Hudfons Bay, vården pi p—> och pr» fökas,. 
AE SEAN BEVIS MAFA PSTN UR DATERA AG 


P3 fr 4Y 


228. 1771. Jul. Avg, Sept... 


fry = — I5f12-— 1.150: Te FIAT a I 
pv =—1>300 -H0,084. Te—0,038.P = vs 
Om altfå deffa vården infåttas i xequationen för. 
Fe, blifver Tc—8,492 -+0,008. Tc—0>;006, p, el- 
ler Te=8,y60—0,006. >, hvareft , om man fåt- 
tér y=5, finnes 7e=—=83>$2 fec. ' hvilket vårde åt- 
minitohe ej mer, än en femtedels fecund, lårer 
kunna fkilja ifrån fanningen. ;.c fer — dT 
fr SA Jo. Tal at ou föpa Kuuekni rea lärs 
ofs förft addera defs fyra fifta vården ,,$.: 73 
och däraf taga et medium, hvarigenom upkom= 
mer p > — 20.556 + 3,131, Ich o,78r (pr) 
0.392 2), och om 1 denna Xxquation det 
nyfs fundne vårdet för 7e fubftitueras, )=6,120 
4+5,781 (p+)-—0,202(p—v). = Bmedan altfå 
fp —0,$63-—0,038.y sfinnesy=6,43$+0,792. 
(+). Utaf equarioneh för fåfter S:t Jofeph 
erhålies y==6,149 +2,77 (pv) och åndteligen 
genom et medium taget af xguationerne för 
Hudfons Bay, )=5,$404-05784 (pe 42). Således 
om et medium tages af alla deffa tre. determi- 
nationer, blifver 256,37 5 +05782 (p+r)3 eme= 
dan nu (utr)—=— 853f 101276.) 3 kunna deffa 
equationer i, det nårmafte upfyllas, darder får 
tes Urbino och po 63 fec., hvaraf finnes p—2, 
=-—0,50 och fåledes pzIz— 0,40, låmt III4 0340, 
Håraf år nu tydeligt, at om man antager, det 
Solens diameter ingen råttelfe behåfver, mins 
fta afftåndet imellan Solens och Veneris cen-= 
tra bör ökas med 6 I fec. hvilket altfå blifver 
613,1 fec. famt at Veneris diameter. bör mins 
fkas på + fec. och fäledes antagas $73 Ad 
. vil 


"MM 


1771, Jul. Aug. Sept, 229 


hvilket vårde nog tyckes inftåmma med Mi- 
erometer Obfervationerna öfver famma Diame- 
ters mått. | 

0 6. 11. Sedan få vål Solens Parallax , fom 
Solens och Veneris Diametrar famt minfta af: 
Atändet imellan deras medelpunéter blifvit faft- 
ftåldte , år lått at finna tiden, då för Prinfens 
af Wallis Fåfte famt Fåftet S:t Jofeph, Venus 
var vid fitt minfta afftånd från Solen ; af hvil-- 
ken tid, då den jämföres med dylika för några 
bekanta orter, den råtta Geographiflka Lon- 
gituden för ofvannåmnde Fåtften kan utrönas. 
För den förra orten finnes genom et medium 
af alla Obfervationernes flut, denna tid intråf- 
ma 10 mm, 32 fec. men för Fåfltet S:t, 
Farnon. El: Sömn. 43 fec.' AT Herr Ma? 
SKELYNES Obfervation öfver den inre contattus, 
finnes famma tid i Greenwich infallit kl. 10. 
27 min. 24 fec. och af Herr WARGENTINS 
Obfervation på famma inre contaft, vifas, at 
denna tidi Stockholm intråffat kl. 10. 36 min, 
45 fec. hvaraf finnes Meridian = fkilnaden imel- 
Jan Greennich och Prins Wallis Fåfte, 6 tim. 16 
min. f2 fec. famt imellan Greenwich och Få- 
ftet S:t Jofeph, 7 tim. 18 min, 41 fec. Lika= 
ledes blifver Meridian-fkilnaden imellan Stock- 
holm och Prins Wallis-fort, 7 tim, 29. min, 
12 fec. och Fåftet S:t Jofeph, 8 tim. 31 min, 
I fec.. Om altfå Meridian-fkilnaden imellan 
Greenwich och Paris antages, fom vanligt år, 
men imellan Paris och Stockbolm fättes vara 
I tim. 2. min. 56 fec. få blifver genom et 
medium, långden för Prins Wallis Fåtte från 
Paris , 6 tim, 26 min, 12 fec. och för S:t Jo- 
a feph 


230 1771. Jul. Aug. Sept, | 


feph, 7 tim. 28. min...1: fec... Ändteligen. fkön=- 
jes ock håraf, at tiden då Venus var 1 fin råt- 
ta conjundtion med Solen, intråffat i Paris kl. 
10.13 min. 48. fec. och at fåledes råttelfen 
fom Veneris Longitude behöfver, ftiger til vid 

pals 16 fecunder. RN 
$. 2. Til flut vil jag. hår bifoga nägra 
anmärkningar , hvilka torde blifva tjenlige at 
uplyfa det föregåerde, famt urfkilja, med hvad 
trygghet man kan bygga på de fundne flutfatfer. 
Hvad altfå 1:o angår det fundne vårdet på 5o= 
lens Parallaxis, lår det famma kunna anfes för 
få mycket. piliteligare, fom det, af Latitudens 
correttion, föga någon föråndring lider, få at, 
om man ock ville antaga.y=o0, blefve Paral- 
laxen 8,56 dec. och faledes 3 fec. förre ån 
jag hår frammanföre tunnit. . Det år åtminfto- 
ne wvifst, at i fall något tvifvelsmål ötver råt- 
ta vårdet på Parallaxen, än öfrigt blifver, det 
aldeles icke kan upkomma af något fel eller af 
.opälitelighet i, Methoden fom blifvit. nyttjad ;. 
utan endaft af. den ofåkerhet , fom åttöljer fjelf- 
va Obfervationerna, hvilka kunna vara mer el- 
ler mindre ' felaktiga. At jag, jämte dei Ward- 
hus. och Cajaneburg anftålde Obfervationer , 
nyttjat dem Herr Prof... RuMmovsky i Kola 
gjordt; då likvål han fjelf mått vidgå, at han: 
ej om de obferveride Momenter varit nog få- 
ker, går det fundne vårdet på Parallaxen alde- 
les icke tvifvelaktigt; ty om ock deffa Obfer- 
Vationer uteflutas, befinnes , da man af de éfrige 
1 $8. fundne vården på Te tager et medium , 
et fådant vårde på Parallaxen, hvars fkillnadi- 
från det fört fundne år aldeles. omårkelig. - SR 
; Ca- 


yi. oJull Aäg. Sept: 231 
i Cajaneburg och Wardhus anftälde Obferva- 


tionerne gifva vål på Parallaxen mycket ff iljak- 
tiga vården ; men det lår dock blifva fvårt at 
fåga, hvilka förtjena det måtta förtroendet. I 
hvilket affeende Herr DE LA LANDE tyckes 
för mycket gynnat Wardhufer Obfervationer- 
na, då han trodt fig mera kunna lita på den 
Parallax han, af deffas jämförelte med de vid 
Hudfons Bay och Californien anftålda, hånledt , 
ån på den, fom af de Cajaneburgilka fkulle föl- 
ja. För öfrigt år för mig obegripeligt , buru 
han af jåmförelfe imellan Wardhufer : Obferva- 
tionerna och de i Fåftet S:t Jofeph anftålde, 
kunnat finna Parallaxen :8,9> då likvål i & 8. 
jåmförelferna imellan 7 och ZII, famt imellan 
Vv och VIII, tydeligen: vifa , at Parallaxen i för- 
ra fallet finnes allenaft 8.67 fec. och i det fe- 
nåre, 3,46 fre. | ut 
er i Sår Det värde: på Solens Parallax, fom 
jag hår ofvanföre utrönt, tyckes vål altfå, om 
ej aldeles. med fanningen inftåmma , dock ej 
- mer ån högft 2 eller 3 tiondedels fecunder dåri- 
"från kunna fkilja, få at mancofelbart lär få an- 
taga, at Parallaxen innehålles inom deffa grånt- 
for, 8,3 och 8,7 fecunder. För at i detta åmne 
förfkaffa fig förre och noggrannare vifshet , 
böra de vid Hudfons: Bay och i Californien 
gjorde Obfervationer , jämföras med de öfriga 
i Europa på, fådana orter anftålda, hvareft man 
allenaft kunnat obfervera WVeneris in-eller ut- 
gång ur Solen, men icke bågge delarne, hvil- 
ken jåmförelfe nu med få mycket ftörre trygg- 
het kan företagas , fom de fundne Longituder 


för Priofens af Wallis Fåfte och Fåftet S:t 
. Ps Jo- 


van fVL Jul. Aug. Sept. 


Jofeph, icke komma at undergå mårkelig ån» 
dring , om ock Parallaxen litet borde åndras. 
Mitt ändamål år nu icke, at anftålla en fådan 
jämförelfe ,. hvilken jag til en annan lågenhet 
torde tå fpara: jag bör allenaft nåmna, at den 
af Abbe CHArPrPE gjorda Obfervation på den 
inre contattus vid Veneris Emerfion , jämförd 
med den fom Prof. Lowits i Gurjef öfver 
famma contact anftält, gifver Solens Parallax 
=8,f4 fec., då nåmligen antages, at Meridian= 
fkilnaden imellan Gurjef och Paris år 3 tim. 
18 min. 40 fec, Emedan nu i den Xquation, 
hvarigenom Tec determineras ; defs eoefficient 
år 79, borde, i fall: Parallaxen verkeligen vo- 
re 9 fec. alla felen, fom få vål i bågge Obler« 
vationerna , fom i Meridian-fkilnadeniblifvit be- 
gangne, ftiga til 36 fec, hvilket föga fynes 
troligt, om: man ock ville medgifva, at alla 
deffa fel fkulle fammanftråmma, at minfka Pa- 
rallaxen. Likaledes, då förenåmde Abbé CuHaAP- 
pPEs Obfervation jåmföres med den Prof. Lo=- 
wiTs anftålt öfver den yttre contattus , finnes 
parallaxen 8,39 fec. och borde altfå, då den 
antages 9 fec. felen fliga til 45 fec. hvilket år 
än mindre troligt ; emedan i min tanka denna 
fenare Prof. Lowrrts: Obfervation fynes pålite- 
ligare ån den förre, och af honom fjelf dårföre 
blitvit erkånd. j 

0 6: 14. Den mårkeliga fkilnad, fom fig vid 
Obfervationerne företer, gifver nog tydeligen 
vid handen, at föga hopp lår vara, at få noga, 
fom HALLEY förmodade , kunna utfåtta råtta 
vårdet på Solens Parallax. : Det högfta vifshe- 
ten i detta mål iårer kunna bringas, år, at Oe 


CAG SM Jul. Aug. Sept: 233 


föra et +tilråckeligt antal. Europeifke :Obferva- 
tioner: med de otta nåmde Americanfke., och 
'af.de fundne vården på Parallaxen-taga et mer 
dium,. .då förmodeligen ovilsheten ej torde kun- 
na öfverftiga en tiondedels fecund, hvilken nog- 
oranhet, för. Aftronomifka och Geographifka be- 
of fynes göra ulfylleft. : an 
0 S.A 1f.: 11:0. Hvad vårdet på Latitudens 
correction betråtfar , få fkönjes af $ 9, at det 
famma ej. kan faftftållas ,' utan art förut noga 
hafva funnit vårdet på Solens diameter. I fall 
altfå famma diameter om några fecunder min- 
fkas. borde ; blefve ock Latitudens correstion 
dårigenom mindre , hvilket nårmare fkulle in- 
fåmma med de vården man funnit på Solens 
och Veneris medelpuntters minfta afftänd, af o- 
medelbarligen dåröfver anftålde Obfervationer, 
om hvilka dock 3 andra fidan torde få påmin- 
nas, at de årminftone ej mer ån på 2 eller 32 
fec, kunna anfes för aldeles fåkra, Det år altfå 
mådan vårdt, at efterfe, hvad åndring Latitu- 
dens correétion undergår af föråndringen på So- 
lens diameter: och emedan man funnit »z=6437f 
+0,782 (u+?) , få år klart, at om ”förft anta- 
ges ur =5; blifver ;—6 3 fec. vid pafs, men 
om federmera fåttes y=0, finnes ut+r——8 fec. 
ungefärligen, hvilken minfkning på Solens dia- 
meter fyhnes nåftan för ftor; altfå lår utan mår- 
keligt fel kunna fåttas y—=3 fec., hvilket gif- 
ver p41=—4,282, lamt p-15—0,677, 
Fa 18. 1I1t:0. Så vål af de xqvationer, fom 
i $ 8 förekomma , fom af Obfervationer, kan 
inhåmtas, at Veneris diameter lårer vara något 
IST min: 


mindre ån $8 fec, eller idet nårmatte 574 fec. 
Ty at bringa de ofvan anförde equationer til mera 
öfverensftåmmelfe fins imellan , år otvifvelakti-' 
gen nådigt, at vårdet på p—» blifver nekadt. 
Drögsmålet imellan Vehéeris yttre och inre con- 
tact år ock mirkeligen mindre obferveradt, ån 
det borde vara, i tall Veneris diameter vore 
$8 fec, och om det för afgjordt bör anfes , at 
Solens Diameter verkeligen tol någon minfk- 
ning, borde detta drögsmål af famma grund ån- 
nu blifva något ftörre. ; NN 


FoKoRoKoKK Ko Ko RT 
FÖRSÖKT SA Tiken 


; at 1 Od sn 
Bygga Hus af Koppar: Slagg, 
j <> Upgifvetraf able 
CARL HALLDIN, 500 | 
Vice Notarius i Kongl. Bergs-Collegio. ant | 


Er at befpara fkogarne ; fom vid 
Bergsrörelfen gifva Riket en fåker af- 
komft , har: bragt flere, at för Allmänheten 
upgifva medel, huru omkoftnaderne vid: Sten- 
hus-Byggnader kunna lindras , få vål igenom 
åmnens beredande för godt köp, fom igenom 
utvidgande af konften , at med möjeligafte 
fparfamhet vinna åndamålet. Jag hoppas, at 
det byggnads-fått jag nu vill befkrifva , fkal 
a Bergslags Orter, dår fådane åmnen åro at 
tilgå, kunna verk ftållas med minfta koftnaden, 
och at fådana Hus, jämte alla de "SY fom 

| ; ten» 


1771. Jul, Avg. Sept. 235” 


Stenhus i :allmånhet åga, fkola vara mera frie 
för fuktighet, och -fåledes häålfofammare. Den 
vid Sulu-bruk fallande: Slagg kan nyttjas til 
Hus-byggnad. Ju gamlare den kan fås, defto 
tåtare och båttre år den, hvilket hårrörer dir- 
af; at den. gemenligen innehåller mera järnbin- 
da, hvarigenom han ej år få fpråd och glafig, 
fom den Slagg , hvilken, vid en i fenare tider 
förbåttrad fmåltnings proceff , faller. : Slaggen 
nyttjas på tre fått til Hus-byggnad. 

——1:0; Då dåraf flöpas Hus, fom fker fålun- 
da : fedan man imellan upitåldte Bråder , fom 
determinera Murens tjocklek , fyllt- med Kalk- 
bruk, lågges Slaggen, fönderftött til Klaper- 
flens ftorlek ; dåruti, och ftampas hårdt famman 
uti bruket. Når det år torkadt , tagas Bri- 
derne ifrån, och då år Muren fårdig at rap- 
Past fa, dena. fått är ,. af. framledne :Herr 
Bergs-Rådet och Riddaren von SwaB, en Vakt- 
fluga upförd vid ftora Kopparberget, fålom för- 
fök , famt defs befkrifning dårom til K. Veten- 
fkaps Academien af honom ingifven, år 1761. 

2:0. At på vanlig Gråftens fot, fom nyttjas 
til Stenhus, med grofva Slagg-koffor, fom låg- 
gas i bruk, draga up Mur efter fnöre, då den 

ena fidan af koffan putfas , få at Muren må 
i råt linea updragas. Man lagar , få mycket 
Mja år, at få hvar flen med förband bun- 
dens famt tilfer , av Kalk-bruket vål upfyller 
de fkrofligheter, fom kofforne å fin yta öfver 
alt åga, . Sedan de ftörre kofforne åro lagde få 
tått in til hvarandra» fom fig göra låter , på 
det de med fina taggar kunna fåfta hvarannan, 
brukas mindre Slagg at tticka imellan, eller 
at 


i 
( 


238 1771. "Jul, Aug. Sepe 


at fkåla med, fom man fåger, på det hvarje kof- 
fa må ligga faft och ftadigt : kan man få kof- 
for af den ftorlek, at de gå tvårt igenom en 
Mur, få blir förbindhingen ftarkaft, til flyrka 

för "MUtelE 00 | SÅ 
> AF Herr Markfeheidern GEiszea är i Fahlu 
Stad förfta förföket gjordt med et Hus af det 
Nageét, en våning högt: och fedan man erfarit 5 
med hvad lindrig koltnäd detta byggnads-fått 
kunde verk ftållas , har jag efterfinnåt; om man 
icke tnedelft någon förbåttring fkulle ån mera 
kunna förfåkra lig om murade Slagg-Hus bygg- 
naders flyrka och beftånd, med mera> fom for- 
dras til tjenlige "Våningserum, i hvilken affigt 
jag förfökt at mura Hus -med Koppar- flagg 
och en liten del Mur-Tebel ; hvilket är det 
tredje fåttet at nyttja Slaggen til Stenhus, 
"Det fker fålunda: fedan god grundval år 
lagd, och Gråttens fot öfver jorden updragen, 
tager man godt och vålbråndt Mur-Téegel, dår= 
ined man beklåder yttra fidan af Hufet på: det 
fått, at enår man börjat å frenfoten ftålla två 
å tre Tegelftebar på kant, låter iman den tred- 
je eller fjerde ligga långs in, eller til Kela fin 
långd , fom år i aln, in uti Muren. : När Teg- 
let nu år efter fnöret upftåldt; et Hvarf om- 
kring Hufet, och la; dt uti bruk, muras dåris 
mellan med Slagg åt inra fidan ;' til en alns 
tjocklek, eller få bredt man åftundar, på fått, 
fom förr år fagdt, då man allenaft behöfver på 
den inra fidan järmnka Slaggen , få at Muren 
kan hållas jämn : vidare fortfares med beklåd- 
ning af Tegel utan til, hvarftals, och man tas 
ger i akt, at igenom förband både bege mög 
” Slag- 


-putfas. 


1771. Jul Aug, Sept. 237 


Slaggen vål inmuras. Af vanligt Tegel åtgå 


hårtil allenaft ellofva ftenar på en qvadrat-aln. 
Dörr-och Fenfter-karmar infåttas på fine 


fåillen, och förfes med Tegel - hvalf, emedan 


Slaggen icke utan för mycken möda kan bru- 
kas til hvalf: : 
För 3 år fedan började jag» at på detta 
fått i Fahlu Stad bygga et Hus, en våning 
högt, och når jag fann förhållandet gynna för- 
föket , murade jag, året därpå, et Hus om två 
våningar, och tviflar jag icke, det man ju kan 


håraf bygga Hus til flera våningars högd, om 


få tarfvas. 


”Igerom fådan Hufets beklådning med 
Mur-Tegel, vinnes låtthet i fjelfva arbetet, bes 
flående dätuti, ar en Murare fortare kan drifa 
va arbetet, då ban får med Tegel belågga es 
na fidan af Muren; och har fåledes endaft en 
fida, hvarpå han beböfver putfa ock inlågga 
kofforne efter fnöre och lod. Hvad koftnaden 
angår, i jämförelie emot obeklåidda Slagg-Hus, : 
få kan man ej mycket råkna på den lilla Te- 
gel åtgång, fom fordras til beklådningen; eme- 
dan den kan anfes vara betalt med hvad fom 


"Bbefpares dårigenorå , at til den beklådda Mu- 


rens rappning utantil, ej tarfvas tner ån vanlig 
Tegelhbus-rappning. Dåremot bara Slaggen dras 


ger mera och nåftan dubbelt få mycket bruk 5 


til ät; vid Hufets afrappande, igenfylla alla 
de ojämnheter , fom på en fådan Mur förekom- 


ma. Defsutom kunde, då man åger vål godt 


"Tegel, all rappning utantil befparas, och i ftål- 


let. Muren endaft firykas i fogorna jämn och 


In: 


238 1771. Jul. Aug. Sept. 


Innantil äter, dår man ej fruktar, at Mu- 
ren at vatten fkall fkadas, kan man til rappning 
nyttja en god del bla-lera ; ': om . man vill hus- 
hålla med Kalken , hvilket, tillika med den för- 
mon, at kunna. drifva arbetet fort, ej kan an- 
nat ån anfenligen- lindra Byggnads - koftnaden 
för Hus-Agaren, ; 

Slaggen förenar och binder fig ganfka hårdt 
med Kalken , få at, vid anftåldt prof, fvåraré 
varit at hugga en öpning på en fådan Mur, ån 
på Tegel- Mur. 

Vid förekommande eldsvåda, tror jag , at 
Slagg-Hus fkola åga förmon för Tegel-Hus , ! 
anfeende dårtil, ar Slaggenv, fom år. en urbrånd 
Materia, ej tager til fig, få hettan; tom "Feps 
let :: man bör fåledes ej befara, at btaf hetrans 
verkningar, Slaggen fkal utvidga fig och Mu-: 
ren dårigenom råmna. Slagg-Hufen åga ock 
- den förmon, at de ej, fom Tegel-Hus, behöf- 
va lång tid at torka, innan någon vågar fig 
flytta in, utan få fnart Kalk-bruket hinner tors 
"ka, år Muren torr, och da kan Hufet, ätmins 
ftone når det et år ftått, utan fara för fuk- 
tighet eller imme af våggarne, bebos; ty Slag- 
gen fuger ej til fig fuktighet, fåfom Teglet ; 
hvilket ofta behåller fuktigheten i flere år, får- 
deles, om Teglet år tilverkadt med Saltfjö vat- 
ten. OR ; 

Den olågenhet man befarat af Slagg, nyt= 

tjad til Vånings-rum, nåmligen , at vid förån= 

dringar af våderlek , Slaggen, fom år en glas- 

artig Materia, ej fkulle kunna hindra luftens 

verkningar inne i rummen , medelft fuktighet 

Lod Oo i (0) 

på Murarne , fåtom man fer på Fenfter-glas 3; 

i Vl«= 


1771. Jol, Aug, Sept. 239 


vilar; fig ej heller på Slagg-Hus : åtminftone har 
jag, fom förft bebodt fådana Slagg-Hus i 3 år, 
icke förmårkt om viatertiden någon froft eller 
rim på Murarne, fom man på Tegelftens-Mu- 
rar nog får erfara. fa 
Til: Mur - bruket nyttjas Kalk och grof 
Sand, och bör ingen Lera tagas, dår man åger 
nog tilgång på Kalk, men eljeft kan, i fynner- 
het til Uthus-byggnader, en god del Lera ock 
"brukas, hålft blå-lera, emedan Teglet utantil 
friar Muren från vatten, Lö 
Til grund kan Slagg med mycken fördel 
nyttjas , emedan han har den egenfkap, at han 
fammmanpackad fjelf hvålfver fig , fom man 
skan fe i gamla Slagg-varp, dår man kan alde- 
des gråfva fig gångar under tak, Det verkftål- 
les fålunda : fedan grafven til bufets grund år 
jöpnad 2 å 3 alnar, eller få djupt, at kålen ej . 
kan rubba jordmonen , fyvlles grafven nåftan 
full -med mindre flagg, fom år jämnt fönderftött, 
hvarundet den med Jåärn-knofter vål famman- 
packas , och federmera muras derå gråftens- 
sfoten, 
At i möjeligåfte måtto göra fig Slaggen 
til nytta, och derigenom fpara Teglet , kan 
åtven, vid Tak-liftens murande, Slaggen nyttjas 
innantil, då man allenaft betjenar fig af Tegel 
et hvarf ytterft på liften. Vid Köks-och Brygg- 
hus Murars famt Spilars murande, kan man til 
fror och betydande del åfven nyttja Slagg. 
Hvad hår om Koppar-Slaggs nyttjande til 
Stenhus-byggnad år anfördt, måfte ock kunna 
-låmpas til andra Slagger, faft ånnu ej få fåkre 
+ön derpå låra vara gjorde. Nära 
Le d vd Ne 


2490 | 1771. Jul. Aug, Sept. 


Önfkeligt vore, om i flere Bergslager de 


. ville gripa fig få an med Slagghus-byggnader, 
fom i Fahlun på tvånne år nu fkedt, där man Ä 


redan fer upfårde öfver fexton fådane Hus. Man 
gör fig nog hopp, at hädanefter ingen af nyfs- 
'nåmnde Stads Invånare, fom om denne Bygg- 


nads förmoner år uplyft, lårer dår anlågga nå- ' 


gon Tråhus-byggnad, ehuru Kalk och Sand på 
den orten falla dyre. i 
At, fålom med Masugns Slagger år brukeligt; 
gjuta Koppar-Slagg . Tegel-form , har jag på 
årfkilligt fått förlökt, både i fand-och järnmått, 
"men det har aldrig lyckats , utan har Slaggen 
under afkylningen uti flere delar fönderfpruc- 


kit. Det år ock, efter min tanka, onådigt, at. 


vilja tvinga honom inom någon vifs fkapnad , 
når han med mindre koftnad kan tagas ur Slagg- 
varpen, och på få många fått til Hus-byggnad 
göra fullkomligt gagn. ÄR 


AAA VALAVIALA UAAVAVALALAIAAU? 
ANMÄRKNING 
Vid föregående Afhandling, 
: FEET a EE 
SAMUEL SANDEL, 


Kongl. Acad. nu varande Prefes. 


HON Herr Bergs - Rådet och Riddaren 


von SwABS, år 1760 vid ftora Kopparbergs 
«O3rufva anflålda förfök med Slagghus - byggna- 
der, fom befkrifvas i Kongl. Academiens Hand- 
lingar för år 1761» hafva haft den goda - 

Så can 


a fr 
LL övA Jul. Aug; Sept. 241 


"kan och framgång, at fedan den tiden flere få- 
-dane Hus blifvit byggde i Fahlun ;, få vål fom 
"ock i en del andra Bergslags - Orter, hvarvid 
förmårkts en berömlig omtanka, at utröna bä- 
fta fördelarne , i afifeende til Byggnads-fåttet. . 
Slagg-Hus kofta mindre at bygga , ån Husaf 
Tegelftens-murar : taga förr torka til fig, vila 
mindre tecken af omfkiften i våderlek, och års- 
tider :: måfte, efter alla anledningar at döma, 
blifva åfven få varaktiga; befordra Skogs-befpå--> 
ring för den del af Skog, fom åtgår ul Tegel. 
brånning : bidraga til förminfkning af våra fto- 
ra Slagg-varp, fom eljeft icke nyttjas til annat, 
ån fyllningar på vågar. | p, 
Sålunda förtjena Slagghus - byggnader all 
upmuntran, och Herr HALLDINS Athandling 
om de dervid nyttjade fårfkildte Byggnads-fått 
kommer dem vål til pafs, fom vilja föreraga få-/ 
dane Byggnader, fårdeles i de Orter; hvaråft 
Slagg-Hus ånnu icke kommit i bruk. 
| Om fördelarne och olågenheterne vid hvarje 
Byggnads -Tått har jag gjort mig underråttad. 
Hérr Markfcheidern GEIszLER 5; fom i Fahlun : 
för egen råkning dåtit upföra ett Slagg-Hus af 
en våning, 33 alnar längt , och,19 alnar bredt, 
muradt af Slagg-koffor ,: båddade i Mur-bruk 
efter fnåöre och uti vanlig förbindning, har ny- 
ligen anttålt 'förfök , at utröna förhållandet af 
' åtgången på Materialier och dagsverken, få vål 
vid vanliga Stenhus - byggnader af Mur-tegel, 
fom ock Slagg-Hus , både ftöpte "och murade, 
famt de fiftnåmnde både med och utan Tegel- 
ftens beklådning : och han har meddelat mig 
nedanftående utråkning » hvad en cubic-aln at 
oo 2 ' hvar- 


I 


242 12771. Jul/ Aug, Sept. 


pvarje flags Mur, efter den Ortens Material- 

prifer och arbets-löner, koftar; hvarvid mårkes, 

at til alla deffa förfök blifvit nyttjadt Mur-bruk 
4 RR 


utan Ler-blandning. 


1 Cubic aln vanlig Tegelftens - Mur. 


Dal. Öre | 
ll | Kopp.mt 
Tegel, något förre, ån vanligt, å 8fr Dal? 
; 16003 5ö Sten - = - KE 
"Kalk, hvit, å-8 öre fjerdingen, ftlruket 
mål » 2 fjerdingar = z kn 


Dito, til rappning, kliftring och hvitlim- 
oo oming på 2 qvadrat alnar, + Dito «= > 
"Sand, a 1 & Dal. laffet y eller 1 Dal. tun- 

nan, går 4 öre fjerdingen flruket mal, - 

3 & Dito r Fi bod NAT ERA 
Dito, til rappning och kliftring $ Dito =- 24 
Arbets döny Vid. murning och rappning 

med mera, famt handtlangning > 2 - 


ag 77-28: 
i Cubicaln Mur af Slagg genom fiöpning. 
rTegel. På förre Byggnader, fom ftöpas af 
1. Slagg, kan man icke undgå ”Tegelpe- 
3 lare”i hörnen : och den koftnaden, ut- 
Zirråknad och fördelad: på Cubic-alven af 
en medelmåttig Byggnad, utföres til "=" "6 


ta] 


KÖ 


WKalky nen RR SE fjerdingar + "282 
Diro, til rappning och hvitlimning + Dito = 3 - 
Sandy mora STEG ANS TN VAN 
Dio, til fappåing "EC få z Dito = 2. 
Slagg » ä 10 til i2 öre laffet 1 lafs + II 


Transp: (2:14 
> Stdll- 


dd | Jul. Aug, Sept. 243 


för sa TN 21014 
Stdllning » utom den vanliga, med verke 7 
voch dagsverken, til köpning sk en vå 


iings hus je = - 10 
Arbets-lön , - - - AE 
. fö 
1 Cubic-aln, murad af Slagg. 
Tegel I hörnen af murade Slagg-Hus utan 
”Tegelftens beklådning fordras 8 Tegel 
på I alns håögd , fom , utråknade och för- 
-delte :på en medelmåttig byggnad, öka ' 
koftnaden & i Cubic- aln allenaft 
| med ; | -. = 
Kök, of - är fjerdingar - 173 
Diro, til rappning med mera, 13 Dito + 12.7 
Sand > - > - 37 Dito - 153 
Dito, til rappning med mera, 14 Dito = 7" 
Slagg > > - AVE INR BAR 
Arbets-lön, frå - 7 SA 
4: 24. 


1 Cubic-ala, murad af Slagg ck på yttra 
; AN dan beklåad med Tegel, 


Tegel. Es beklådningen nyttjas 7 ftycken 
 Fegel långs efter våggen och fyra ftyc- 
ken in i muren, alla på kant, och gö- 
ofa Ir frycken på qvadrat alnen, rnåmli- = 
bn Han ida derafi "25 riten ge 
Kalk, =) 21 fjerdingar = 17 
Dito, til sppniog med meral, Fr ING sn ER 


pA Re ni Transp. I 23 
TN | 2 ; Sand, | 


244 I rp Då Jul, Aug. Sept, 


Är. or KR AG 23 
Sand > IV es norlaer 08 DID RS 
Dito, til rappning, med mera, 135 Dito - of 
Slagg , rg - - > 2 lås = 9 
År bets-lön »> ”- a "rr AR 

fån 8 


Som man icke vid något af deffa fårfkildte 
Byggnads-fått gerna kan undgå, at mura hvalf- 
ven öfver Dörrar och Fönfter-lufter, famt fmö- 
jen omkring de fenare af Tegel, och den koft- 
naden fåledes blifver i det nårmafte lika vid 
den ena och. andra flags Byggnaden, få år i. 
föregående calcul ingen: beräkning derå gjord, 
icke eller på grundläggning och vanliga ftåll- 
ningar, med mera : Och : ehuru man af de an- 
"ftåldte förföken icke kan med fullkomlig fåker- 
het igenfinna åtgången af Materialier i ftort , 
hvarvid arbetets. vidd förorfakat mera fpillning, 
och rappningen i fynnerhet fordras ftarkare, få 
utvifa de dock ett tåmeligen fåkert förhållan-' 
de imellan hvarje af berörde murnings-fått, och | 
at , då man öfvervågar, hvad den på en cubic- 
aln utrönta fkillnaden 1 omkoftnad vil betyda; | 
når det gåller ftörre Hus-byggnader, Slagcghus 
kofta nog mindre, ån Hus af Tegelftens-mu- 
"rar, famt at af Slagg-Hus de åro mintt koft- 
fame, fom muras af Slagg-koffor, och rappas | 
utan och innantil, faftån ett i andra Orter olika | 
förhållande, af. Material. prifer något kan åndra | 
den upgifne utråkningen öfver penninge-utgif- | 
TEL ; ” : | a | 

-— Når jag åter, utan affeende på Byggnings- | 
koftnaden » fkall yttra mina tankar, hvilketdera | 
dag, RE. må 


1771. : Jul, Aug. Sept. 245 


må vid Slagghus - byggnader vara bättre, at 
bruka fltöpning , eller murning , få anmårkes , 
hvad det förra af deffa Byggnings- fått angår, 
1:0. at flållningen af Bråder, hvarimellan ftöp- 
ningen fkall fke, och denna ftållningens inrick- 
tande til flere alnars lodråt. högd ,- förorfakar 
nog befvår. 2:0.-torde det icke få aldeles lyc- 
kas, at flåpa Hus af mera, ån en vånings högd: 
atminitone har ånnu ingen vågat det förföket: 
och jag fruktar, at, fom vid ftöpning icke nå- 
gre få kallade förtag kunna göras, til bindning 
med fkiljemurarne, kunde deffa, om iHufet år 
högt, fkilja fig ifrån utanmuren, hålft de icke 
updragas förrån utanmuren fatt fig , och de 
tarfva egen fåttning , fom uplöfer bindningen 
derimellan., vanftyrker Byggnaden och vid hör- 
nen förorfakar drag i rummen. 3:o. kunde va- : 
ra tvifvelaktigt , huruvida ftöpte måga hafva 
famma beftånd, fom murade Slagg-Hus, i hån- 
delfe af eldsvåda; ty ftöpte Slagg-Hufens ftyr- 
ka beftår i ett af Kalk och Sand beredt, famt 
med fmårre eller fönderkroffad Slagg upfyldt 
mur-bruk » fom , ehuru det hårdnar 1i luften , 
likvål torde mindre ftå emot eld, efterfom Kalk- 
bruk vid föga brånning fmular fönder, och för 
den orfaken aldrig brukas i eldftåder. 
För murade Slagg - Hus tyckes man altfå 
böra hafva mera förtroende , då nåmligen til- 
gång är på tjenlig och i ftörre ftycken fallan- 
de Slagg, och mur-arbetet fkötes med behörig 
noggranhet, eller de omftåndigheter dervid i 
akt tagas, hvarom” Herr HALLDIN i fin afhand- 
ling påmint, KopparsSlaggen år vål til mur- 
mng befynnerligen tjenlig; ty han blir, : anz= 
: | feen- 


| 246 1771. Jul. Aug, Sept. 


feende til defs knotriga och håliga yta, aldeles 
fammanhångande med mur-bruket , och lika- 


fom til en kropp, famt Muren: följakteligen 


faft och fradig ; ,men Jårn-Slagg , ehuru något 
mera glatt och glafig , år hkvål ockfå med 
god framgång til Husbyggnad nyttjad. 

I murade Slaggbus-byggnader af flere vå- 
ningar, bör vål i början eller förfta våningen , 
fom bar ftörfta tryckningen, Ler-blandning imur- 
bruket undvikas > men högre up, få vål fom 


1 alla fmårre eller lågre Byggnader, fynes Ler 


(> 


blandning i mur-bruket aldeles icke fkada, hvar. 


medelft koftnaden vid murade Slagghus-bygg- 
nader, emot ftåpte Slagg-Hus, fom icke tillå- 
ta någon Ler-blandning , blir ånnu lindrigare. 
Man har af erfarenheten , at Ut-hus af murad 
Slagg och endaft Ler-bruk , fom ftätt i någre 
år orappade , hafva emot förmodan tåmeligen 
hårdnat 3; hvartil Slagg -koffornes Jårnhalt kan 


vara en orfak , på famma fått, fom den verkar 


1 Terra Pouzzolana. Man finner jämvål , at 
Vånd-och Kallroft-Ugnar af murade Slagg-kol- 
for med moflagning utanpå hafva, efter tio 
års nyttjande, funnits aldeles orubbade och til- 
törliteliga. | 
Det kan altfå icke fela, at ju råtteligen 
murade Slagg-Hus, faftån någon Ler-blandning 


nyttjas i bruket , mätte blifva beftåndiga , når 
. . e i; . | 
man dertilmed genom rappning, fom bör vara fri 


från all Ler-blandning , uteftånger fuktigheten; 
åfvenfom ock deffe Slagg-Hus lära båft uthår- 
da eldens våldfamhet, 19507 ed 
Den af Herr HALLDIN upgifne förbåt- 
tring i fåttet, at upföra murade Sly 
e 


Hö en. cJek Aug. Sept: 347 
delft Tegelftens beklådning på yttra fidan af utan- 


muren, 20 i den 'håndelfe komma til nytta . då Il 
den ort, dår byggnaden fker, år knapp tilgäng och 
dyrt pris på Kalk, emedan deraf, likmätigt of- 
vanftaende utråkning öfver Material'- ätgaängen, 
behöfs för I cubic-aln + fjerdingar mindre, 
ån til murade Slagg-Hus utan Tegelftens be- 
klådning > men icke fynes enna beklådning 
något bufvudfakeligen "bidraga vil” flyrkan" af 
Slagg- murar, fom utomdefs åro fafta: icke el- 
ler til luftens eller fuktighetens uteftångande 
mera, ån rappning på Slagg-muren , ty rapp- 
ningen blir, 1 anfeende til ”Slaggens hålighet ; 
ganfka varaktig, och ofelbart mera beftåndig , j 
ån rappningen p2 Tegelfténar > hynka'yr fåfo 
flållde på kant, torde i mån: af olefare Leg j 
fvårligen behålla rappningen någon långre ”tid, 
hvarföre Herr HALLDIN. jämvål föreflagit 5 at 
beklådda Tegelitens- murar allenaft kunde fog- 
flrykas, då Kalk-befparingen blir ånnu förre. 


EO AD RAT rn RA FA 
BERÄTTELSE 
Bygga EPT 
Hålle-Flundre och Flundre-Fifkeriet utt 
Nordlanden i Norrige, 
Infånd af 


NICLAS CHRISTIAN FRIIS, 
Bitkop Sv Confiftorial Afreffor.. 


Möcrfurt sfråk Danfka rdr 


D?: kunna juft icke råknas för Nordlan- 
dens allmånna och hufvudfakeliga Fifke- 


Qs5 "Iera 


248 177. Jul. Aug. Sept, 


rier, hvaraf någon ftor utförfel kan åftadkommas; 
dack medföra de vackert gagn, dels medelft den 
dageliga fommar - koft de låmna til Invånarnes 
bord öfver hela landet, dels ock med-det de 
verkeligen öka Export-varorne, til icke få litet 
belopp på viffa ftållen, dår deffa Fifkerier med 
befked börjat drifvas och med alfvar idkas nå- 
fran hela året igenom, a Sd 
- Hålle-Flundre (") - Fifkeriet år gångfe om 
Sommar-och Höfte-tiden, hela landet utföre , 
både vid fjökanten och uti några fjärdar; men 
Fifken handteras ej: på annat fått, ån at den 
antingen infaltas, eller göres til Raf och Råk- 
ling , hvarmed tilgår på enahanda. vis; fom i 
Finn - marken (""), Bågge flagen brukas at 
en hvar i hushållningen; den faltade åtes hem- 
ma, fåfom fpicke-mat, 1 ftållet för Sill, och 
hålles före at vara delicatare ; den torkade nyt- 
tjas måft til mat - förråd på deras refor til Fi- 
fkerierna, annars ock til ombyte och vid ans 
dra behof. Deffa Höålle-Flundror falla fig me- 
rendels tåmeligen feta, och fås ftora och fmå 
om hvarandra: fomliga kunna fylla en hel tun- 
na, fomliga en half; ja, de aldraftörfte fylla 
vål 


TVR 


mm sr 


€') Pleuronet&es Hippogloffas Linn. (4) Huru man 

 dår brokar bereda Rakling af det fetare köttet på 
Hå!!e-Flundrorna, fom fkåres i långa flrimlor och 
viadtorka: , famt Laf af Fenorna med det omkring 
dem fittjande feta köttet, fom likafå på ftånger i 
luften to kis, år tilförene korteligen nåmndt i Ve, 
Acad. Handl, 1770. ps 314, 315. Skår -flog 
(Skaar-flog eller SR SE kallas debredare fkur- 
ne flyckea ar det magra köttet, fom likaledes luft« 
torkas, fedan djupa fkuror blifvit deruti riftade. 


1771. Jul, Aug, Sept. 249 


vål 2-tunnor; jag har fjelf flera gånger haft 
fådana til at infalta, fom fyllt 15 tunna. 
oc Hår kan-jag ej obemålt låmna , av Fifkas 
rena undertiden råka på en fållfam fort af def- 
fa Hålle-Flundror , fom tros vara Dblefven ut- 
gammal, emedan en hop fmå Snåckor (") fit- 
tja faft och våxa på defs fkinn, likafom på de 
gamla Hvalffkarne (""), ehuru likvål mycket 
mindre; och kallas denna Fifk -fort af gemene 
man Troed - Qveite, varandes dock ej juft få öf- 
förmartan Jttor, fom fall amera fet, ja få, att 
ftållet tör kött, den fynes beklådd med idel 
fack > hvilket har ftlark tran = fmak ; och kan 
derföre icke vål åtas af Allmogen , men hålles 
dock til godo af de tattige i Finn - marken. 
Når  fådana Fifkar blifva rått gamla och för 
mycket feta, . plåga de uti varmafte årstiden 
viftas i öfverfta vattubrynen, lårandes ej för den 
myckna fetman fkull kunna hålla fig nedre på 
djupet; och har jag fjelf, under en min refa, 
träffat en få befkaffad Hålle-Flundra , hvilken 
Jått vapdt fångad, men kunde af ingen åtas för 
defs obehageliga tran-fmak.  Sådane blifva el- 
jeft ett byte för Rof-foglar, hålft för den fto- 
ora Hafs-Örnen (5), emedan de ej kunna gö- 
ra det motftänd, fom andra ftora Hålle-Flundror, 
38 | | hvil- 


FIRA 


DA a Jag år ovifs, om deffa Snåckor åro juft af ena- 

= handa flag med dem, fom taga fig boning på Hval- 
fifkarnes fkinn. ("") Flera flag Hvalfitkar finnas 
ofta likafom beftrödda med Snåckor, hvilka jag 
"menar vara af Lepadis flågten, fårdeles Lepas Dia- 
> dema Linn. kanfke ock Lepas Balanus L. Herr 
"ti OOTRÖM nPamngifver Balanus balenaris KLEINII 
en Väte Albicillå Lv - REN 


£y0: 1777. Jul, Aug. Sepe 

hvilka ofta nådga Örnen, fom får hårdt flagit 
klorna fast, at följa med fig ned i djupet, e- 
huru ftarkt han med fina utftråckta vingar un- 
der jämmerligt låte ftretar emot. Hå 


Det öfver hela Landet brukeliga fått, at 
fifka Hålle-Flundror, år, at fåtta långa Refvar 
ifrån Landet, hvaruil hår brukas Tåg > i ftållet 
för Snören til Torfk-refvarna,; och 4 gånger 
få frora Krokar, hvarpå til agn fåttes en hel af 


den fmäårre Grå-Sik ( FY, Små - Torfk ( Fx y,' 
3 2 


Lyrblek: ("""),; eller Lyling (äe0er.f 0: 

En fådan Ref, fom icke gärna år: förre, 
ån at den beftar af 100 famnars långd och 30 
Krokar, ftir ett helt dygn ute, hvarefter man. 
den uptager och med ny agn förfer, famt på 
ett annat ftålle ater utfåtter.. Denna kallas 
Gängvad (Gangvad), och gåres dermed en god 
fångft, når detta Fukflaget år vid land i nå- 
gon mångd och der vål vil lyckas, hvaruti det 
ena året år nog olikt det andra. Båft går Fi- 
fket an i de varma Somrar, då Fifken fom mått 
föker grunden inne vid landet ; men i de kal- 
lafte Somrar finner man af denna Fifken alle- 
naft en och annan ute på djupet , dit man då 
med berörde redikap må begifva fig. 

Man brukar åfven ett annat fått til ar 
fånga denna Fifk, hålft vid midfommarstiden 
ty lom- han då plågar gå up på grund, och 
dår på ljufa fand-bottnen ligga och likafom för- 
lufta och förfrifka 6g i Solfkenet, hvilket råc- 

ker 


Y Witt VITNROREK prosa N 


(2) Gadus virens Ta; | (55) Gadus barbatus I. (9) 
Gadus Pollachius L. (1) Gadus Merluccius 1. 


1771. Jul, Aug. Sept. 251 


"ker den tiden få vål natten fom dagen, efter 
Solen då ftåndigt går uppe öfver horizonten; 
fårdeles i Lofoden och Vefterålen>; få ror man 
til fådana ftållen , och paffar få, at man kan 
komma åt at flicka til, eller, fom hår fåges , 
pigga Filken, hvartil brukas en 3 å 4 farmnars 
lång Stång, på hvilkens ånda år fatt en lös jårn- 
pigg med hulling , och dertilmed en ring och 
ett tåg deruti. Når Fifken år tråffad, flyter 
flången up, och man låter då Fifken, når han 
år flor och fvår at få lifvet af, löpa ut med 
tåget och flåpa båten efter fig, intils han blif- 
ver få uttröttad , at han beqvåmligen kan up- 
tagas i båten. Annars brukar man ockfå, i 
ftållet. för frången, ett tungt blylod med lika- 
dan jårn-pigg uti. Med detta måter man förft 
grundet, för at få veta, huru långt tåget, hvar- 
vid det år fåftadt, fkall gå ut, fedan drager 
man det up, häller det midt öfver Fifken, och 
låter det få haftigt falla ned; då piggen löper 
in uti Fifken, och han fåledes fångas. Detiär 
otroligt , huru ftor Fifk man på detta fåttet 
kan fånga och döda, hvilket aldrig ginge an. 
om man - ville genaft bringa honom up i båten, 
utan at förut hafva låtit "honom löpa ftyrkan 
af fig, ty han fkulle då låtteligen kunna flå 
biten omkull. Samma förfigtighet år nödig, 
når man med Gångvad eller Handfnöre råkar at 
fånga af de frora Filkarna, nåmligen, at man 
låter dem vål matta ut fig , innan man drager 
dem up i båten. Sjelfva Fifke-fåttet, fom nu 
omrördt år, kalla vi hår at glörra , det år , at 
med flirrande ögon fe efter Fifken på fjöbott- 
| Jag 


252 1771. Jul, Aug. Sept. 


Jag påt nu I förbigående nåmha , at man 
hår på enahanda fått brukar föka och fånga 
åfven en annan Fifk, fom kallas Stenbitare GÖ 
hvilken. i famma årstid håller fig likaledes på 
ljus fand-botten, men ligger gärna på hela 10 "' 
famnars djup, få at Blylodet år mått låmpeligt 
til. bans piggande, Män har ofta fedt, at då. 
man allenaft kunnat fara honom, har han lupit 
efter lodet , "bitit "hg faft i piggen och fölgt 
med ånda up under båten, då hän. flåpt , gått 
ned igen och lagt fig på famma ftålle, tils han 
a nyo blifvit piggad, och fedan mått följa 

red. En vifs Sö fåger om Hålle-Flun- 
dran, at chon år håmndgirug; mén denne Fifk 
må vilse kallas håmndgirug, hvilket nog vilar 
fig, då han "kommer up 1 båten ; I då biter 
han d ftycken alt det trå han öfver! commer , 
ja, ban biter vål ockfå ftycken utar ften, om 
någon” fins i ba aten, hvarutaf han ock fått fitt 
namn. Fifkarena måtte altfå noga akta fina: föt- 
ter al sty em han kommer at dem, biter han 
dem i kras, derföre förfumma de" ieke at ftrax 
0å honom ihjäl. 


Men at komma tilbaka til vårt årane > (3 
har det råtta Hålle-Flundre-Fifkerict fitt fåte u= 
ti Seniens Fö ögderi,' hvareft viffa Inbyg are drif- 

va det både om vintren , våren. och höften, och 

taga up Fifken med, hand- (möre. Detta. Filke- 

ri kan i fomliga år vara anfeoligt , men i deffa 

fenare tider hafva ett flags Rof-djur inkommit, 

fom kallas lg so eller PER SE ER SN | 
oc 


Nan ars 


SUURNA 


fd 


(") Anarhicas Lupus L. ("") Delphinus Delphis Lil 


1771. Jul. Aug, Sept. 253 


och åro nog lika fmå Springare ("). Deffe 
hugga, med fina ftora tånder , ftycken ut af. 
Hvalfifken (55), ja, de hånga fig hundrade- 
tals med tånderna faft' vid honom ; och jaga 
honom ofta up på land, Äfvenfå hugga de ock 
ibland utur Hålle - Flundrorna ftora ftlycken, 
fom man fer komma up och flyta på Hafvet. 
oc På denna trakten [kåres Fifken up allenaft 
til Raf och Råkling, och hårifrån kommer den 
- delicatafte forten deraf , fom år bekant öfver 
hela ' Europa » och fåndes omkring bara fåfom 
 prefenter från Bergen; dock faller ej af denna 
ypperligafte forten mer, ån på det enda ftåller 
Sandså ; hvareft en liten Kyrke- Socken år,» 
fom egenteligen lågger fig på detta filkandet > 
och år det rått befynnerligt, at ehuru aåtfkil- 
ligt folk från angränfande Socknarne filfka på 
famma Haf med dem , kunna de dock aldrig 
få fin Råkling få god, fom deras, hvartil or- 
faken år fvår at fåga, om man cj får antaga, 
at luft-torkan på Sandsö måtte hafva någon.e- 
gen och fårfkild befkaffenhet emot andra ftål- 
den. Den, fom tillverkas om Våren och Hö- 
ften, blifver gårna feg , och derföre icke få ' 
fynnerligen god at åta; men den omnåmnde 
mycket delicate Råklingen faller om vintren, 
då han fryfer, och blifver derigenom mör och 
låcker. Och efter beloppet: af berörde vara år 
nog litet emot deras myckenhet, fom derefter fi- 
ka, få har den ock fligit til. högt pris, och 
koftar gårna i Bergen 4å 5 R.Dal. vogen (f">), 


Bl 
nam- 


(") Delphinus Orca L. ("”) Balzna L. (+) Hvad 
en Nortk V og år, har. jag förr förklarat I. ct. p, 300. 


254 7 i. Ag. Sö. 


nåmligen af den utfökta Råklingen; ty Rafven 
år mindre både begårlig .och dyr, dl 

«> Flundre (")-Filkeriet år ock gångfe öfver- 
alt vid Sjö-kanten, fåfom ock ute i fjärdarna, 
beftaende-om Sommar-tiden uti det ofvanberör- 
de fått atsglötra, få ofta det få kallade! Haf- 
blick och. lugnt våder med Solfken infaller, 
då Fifken år hålft uppe på fandgrunden, dår man 
kan fe honom ligga och roa fig i Solen:  Fi- 
fkarena bruka då at taga Tran:1 ett kåril med 
fig 1 båten , och flåppa fedan något litet i fån- 
der ut i vatnet , hvaraf det omkring båten blif- 
ver i några minuter flilla. och lugnt, ånfkönt 

dår annarszår något litet /(våderipå fjön. I: 
Detta Fifke år ej hår af vidare belopp, ån 
til behofvet för dageliga bordhållningen i ;or- 
ten, och det endaft når vådret år ftilla;' men 
på viffa ftållen i Lofoden, färdeles i Gimfö och 
Flagftads Socknar, idkas det med ftörre 'drift > 
få at en mångd torra Flundror kunna utföras 
derifrån til Bergen; hvilka förut få anfas, at de 
öfver en natt låggas 1 lake, och fedan knytas 
2 och 2 tilfamman, och uphångas på ftånger, 
at torkas i luften. Deffa taga gårna företrådet 
för de bekanta Sundmörs Flundror, hvilka min- 

'dre, tid, hålla 62, innan: de härfkna. é 
På deffa tftållen faller Fifken Gig mycket fet, 
och fångas dels medeltt ofvanfkrifna piggande, 
dels med Laång-ref ute på djupet , hvarjämte åf- 
ven brukas Hand-fnöre , at draga up Flundror- 
ne med från djupet , och den forten dår van: 
kar, år gårna den fetafte och båtta. | 
BE- 

BERN 3 50 


(+) Ar åf mer ån ett (pecies , ej enteligen” Pleuro- 
nectes Platefla L, fåfom ock Pleurone&tes Flefus L, 


ät 
+ 


1771. Jul Aug. Sept. 255 


FC BERATTELSE, 

Den vid Foldals Kopparverk i Norrige 
— påfandne och nyttjade föråndring uti 
= Kopparfmåltningen, 
i Ingifven af 

Bar. SAMUEL GUST. HERMELIN, 
RA — Bergmåftare. 


» Iti Foldals Koppar - Grufva i Gullbrands- 
CJ dalen och Norrige, beftår Kopparmalms 
gängen af gul Koppar-kis , utan blandning af - 
bergart » til anfenlig mångd och mågtighet. 
Denna Malm, hvaraf en del ej håller mera ån 
t, 2 til 4 proCent af Koppar, och blifvit förd 
landvågen 3 å 4 mil til Hyttorne, har år 1763, 
vid Malm-forlönernes ftegring, gifvit anledning, 
ar vid Grufvorne förflöka en ny concentrations- 
roftning. Genom denna roftning på Malmen , 
blifver Kopparen bringad uti en na. hvar- 
utom ftörre delen af Järnet uti kifen befinnes 

”calcinerad och kallas fkrof: det famma frånfkil- 
jes, då kårnan fedan enfam föres til Hyttan at 
fmåltas. Som denna föråndring af den vanliga 
Kopparfmåltningen blifvit upfunnen och i flera 
är med förmon nyttjad vid Foldalen, och ej 
vid andre Kopparverk brukas , få har jag, år 
1768, vid berörde Kopparverk dårom gjort 
mig underråttad , och federmera anftålt några : 
prof til uplysning i detta åmne. FÄR LR oa 
Af Malmen vid Foldals Grufva brirgas 
den rikare genaft til Hyttan, at på vanligt 
FR R fått 


256 1771. Jul. Aug, Sept. 3 


fått roftas och fmåltas; men den ringhaltigare 
och helfkefte kifen kallroftas på. Grufve-bac- 
ken. Roftarne hopgöras på jämn plan , utan 
roltgrop eller mur. Undertft lågges roft-ved; 
på det fått, at dårimellan blifva drag-rör dia- 
gonaliter, eller imellan hörnen: ofvanpå veden 
fatas Malmen, fom förut blifvit fönderflagen til 
vid pafs fmå knytnåfvars ftorlek ; och Tfedan 
tåckes med Grufve-fylta, beftående af fin kis- 
mull, hvilken blifver under brytningen uti Gruf- 
van, Det år bufvudfakligt, at denna tåckning - 
fker ganfka vål och tått ofvan och på alla fi- 
dor, få at roftningen blir jämn och långfam. 
Roftarne åro 4 alnar höga och 8 alnar i bred- 
den, kullrige och jämnt fluttande på bågge fi- 
dor. Långden göres efter behag, fåfom tilgån- 
gen på Malm fordrar, hvarvid de långfte åro 12 
til 14 alnar... De hålla då högft 1000 til 1200 
Skeppund Malm, hvartil kan åtoå 8 flat-rum 
ved, och de brinna 8, 10 til 12 veckor. Un- 
der roftningen graderas vårman genom tåckning 
af fylta. Sedan roften utbrunnit, fkrådes Mal- 
men, då den innerft varande kårnan, til utfeen- 
de lik dels gul Koppar: malm , dels oroftad 
fkårften , frånfkiljes för fmåltningen , och det 
yttre fkrofvet, fom omgifver kärnan och fer 
ut fåfom roftad kis: eller jäårn-jord , bärtkaftas. 
År 1764 upbrukades 183 tunnor fådan kärna, 
ungefärligen 2 fkeppund på tunnan, LG 
Denna roftning liknar den våndroftning , 

då fkårften våndes til kårn-verk 3; ehuru vid 
Roft-bruket altftammans upfmåltes , och: ej kår-: 
nan fofras från det öfriga. Sa vål ofvannåmn- 
de fårfkilte kall-roftning , fom allmänna me 
, rOlL- 


1771. Jul. Aug. Sept. 257 


foftningen, vila likvål famma verkan , at ge- 
nomslångfam roftning på fådan Malm eller fkår- 


fen, hvars Koppar-jårn- och fvafvelhalter åga 


villa proportioner, drager Kopparen fig innerft 


tilfammans uti hvarje ften, och en del af jår- 
net calcineras, under det at fvaflet genom roft- 


ningen til ftörre delen frånfkiljes.  Proffmålt- 
ning gjordes i Norrige på fkrofvet enfamt : 
men dåraf erhölts ingen Koppar. Uti fmå prof 
har jag förfökt fkrofvet, och tunnit det ej hål« 
la hvarken fvafvel eller Koppar», utan allenaft 
järn; men kårnan höll 20 ÄRA SR fvafvel och 
10 proCent Koppar. id Foldalen  anfågs 
kårnan utgöra 3 af ftenen, emot i delar fkrof. 
Om denna jåmförelfe antages, få höll Malmen 


— oroftad 2 3 proCent Koppar, men hade genom 


Ed 


denna concentrations roftning blifvit bringad 
til 10 proCent Koppar uti I Malm. Vid Rö- 
rås Kopparverk i Norrige, fker vål ock kall- 
roitningen på nu belfkrefne fått, dock med den 
åtfkillnad, at man ej få noga föker genom Mal- 
mens fönderflående och roftens tåckande med 
fylta, at ötveralt erhålla kårnverk , men i det 
ftållet varder alt, fom blir roftadt, få vål fkrof 
fom kårna, upfatt på Hytte-ugnen. Vid Drag- 
as: Hytta , hörande til. Rörås, år förfökt , at 
bruka famma förfarande fom vid Foldalen; men 
är ej ånnu vidtaget , ty en del Bergsmån och 
Smiltare åro ej aldeles öfvertygade , om icke 
någon Kopparhalt kan qvarftadna i fkrofvet, 
och om icke det fiftnåmnde bidrager til låttare 
fmåltning. | 
Orfaken til förhållandet vid ofvananförde 
'Foldals Malm-roftning, lårer vara, at fom ki- 
Hal | R 2 fen 


258 1771. Jul. Aug. Sep. 


fen beftår af järh-jord med mycket fvafvel och 
liten del Koppar, och Kopparen här mera at- 
traction til fvaflet, ån til järnet, få hånder , at 
når fvaflet genom roftningen drifves från yttre 
delarne af ftenen, drager fig Kopparen nårma- 
re til det fvaflet, fom innerft bibehåller fig, men 
järn-jorden varder alt mer och mer calcmerad 
och angripen af fvafvel-fyran , fom utdrifves » 
och fåledes formeras kårna och fkrof; hvartil 
bidrager, at järnet uti kifen låttare caleineras , 
ån Kopparen. - Detta inflråmmer med den erfa> 
renhet, fom både fmårre prof och ftora fmålt- 
ningar fynas medgifva, och år enligt de förfök ; 
fom uti K. Vet. Academiens Handlingar för 
1760, pag. 291, finnas anförde, nåmligen, at 
1:o. Svafvel - fyran har ftarkare attrattion til 
järnet, ån til Kopparen, famt dårföre angriper . 
och calcinerar det förra. 2:0. at fvaflets phlo- 
gilton har tvårtom ftarkare attraétion til Kop- 
paren, ån til järnet, förenar fig hålft med den 
förra och bevarar den för calcination och för- 
brånning, 3:0. at fvaflet, utan at vara förde- 
ladt til fina grundåmnen, uti de flefte håndel- 
fer har ttarkare attraction til Koppar ån til 
järn; famt 4:0, at järnet, calcineradt af fvafvel- 
fyran , går vid påföljande fmåltning låttare til 
Slagg, ån utan roftning, då det år med fvatvel 
förenadt, . ; | 
Det finnes vid ofvanberörde Norfke Malm- 
roftning, och i allmänhet vid rik fkårftens vånd- 
roftning , at flundom ren Koppar blir inuti 
fkrotvet , når på rik Malm eller fkäårften roft=' 
ningen få långe blifvit fortfatt , at fvaftet al- 
deles bårtrökt, och få långfamt, at det gr 


der hunnit calcinera alt järnet; ehuru ibland 
Malmen eller fkårftenen med fåkerhet kan 
fågas, at ej förut någon Koppar in torma Me-. 
 tallica funnits. Vid våndroftning af rik fkår- 
fen, har jag fedt j> at når roftarne varit vål 
tåppte, har inuti ftenarne funnits ren Koppar, 
åfven i flora bitar, hvaraf:en del ftenar. genom 
utfeende vift, at de; ej fmålt i roften , utan 
allenafl undergått calcination; men en del å- 
ter, at de i roften lupit til fulu, fom, innehaft 
fådan Koppar. Ofvannåmnde Koppar, fom er- 
hållits I Metallifk form, genom roftning > har. 
jag förfökt,-och funnit den fmidig, famt tåmme- 
ligen tri från järn... / Hårvid anmärkes , at når 
Malö; eller fkårften år. få rik eller: -undergår 
få långvårig calcination, at den gifverren Kop- 
par vid roftningen, tyckas fmåltaingarne gitva 
anledning ; at någon del af Kopparen går för- 
dorad ; förmodeligen dårigenom, at: vid få frark 
roftning, åfven något af Kopparen calcineras 3 
fom vid fmåltningen til en del förflaggas. . - - 
0 Nyttan af roftningen vid Foldalen beftår i 
befparing af forlön, arbets-koftnad-och-kol vid. 
dmåltningen, då allenaft en ; fjerdedel. af. Mal- 
men behöfver (måltas,: hvilken förmon nogfamt 
öfvervåger den: något. drygare -koftnad , fom 
fordres til.denna roftning., mot den . vanlige; 
Samma utråkning fkulle åfven tråffa in med an- 
dre Kopparverk , hvilka , fåfom detta, hafva 
ftor tilgång på tåta Koppar-kifer , utan annan 
oppar-malm , fom år bergblandad. Men e- 
huru, vid ftora Kopparberget en del kifer con- 
centrera fig til kårn-verk , fom underftundom 
fynes i de vanliga kallroftar , åro dock de mår 
R 3 fta 


-— 


260 1771. "Jul, Aug. Sept. 


fta kiferne ej tåta 'utan grynige, och en delin- 
nehålta ej fådan proporvon af Svafvel, Jårn och 
Koppar, fom denna Norrfka, hvarföre de, et- 
ter imärre prof, ej funnits fkickelige til dylik 
concentrations roftning; och i ftort går det få 
mycket mindre an, fom vid ftora Kopparber- 
get åro åtfkillige Maim-forter , och dåribland 
de bergblandade , hvilka befordras 7 til låttare 
fmåltning: af den i kifen genom fvaflet calcine- 
rade jårn-jorden. Denna fiftnåmde blifver til 
Slagg vid fmåltningen och förflaggar med fig 
de trögfmålte bergarter; — Af enahanda orfak 
nyttjas på et eller annat ftålle med förmon , 
vid ringhaltige kifige "Malmer, at rofta den fat- 
tigare fkärftenen på et par eldar, och fedan å- 
ter upfåtta den på Sulu - ugnen: med "Malm ; 
hvilken då bringas til god fmåltning , gifver 
rikare fkårften , och mera utlåmnar all halten 
af det på Ugnen upfatte godfet. Jag har för- 
fökt vid Ädelfors, til åtfkillige Sulu-bruk , dår 
kis uti hornfkiffer fkulle fmåltas til: fkårften , 
ar fmåltningen gick mycket båttre', och hal- 
ten "med mera noggranhet inbragtes uti fkår- 
ftenen, fedan fvafvel-kis blifvit våndroftad och 
'upfatt med de ftrångfmålte bergarter , både 
når det varit på fluff och på flig , hvaruti 
«en del af deffe bergarter qvarftannar. 


om & 
Ive LÄShG DN 


1771. Jul. Aug. Sept. 261 
GORDIER, KNUT eller TRÅD MASKAR, 


vi Fandne hos Fifkar och Månnifkor, med 
fc medel at dem fördrifva, 


Af 
ANTON. ROLANDSON MARTIN. 


jeffla Malkar : hade jag redan fu fe 
7 Norrige, uti flera flags Filkar, tfäfom i 
Gade virens, Secy, och Labrus fuillas > + Berglide 
tre, uti hvilken fenare TRA fåto intrådde 
genom ryggen. På Salmo fario, Laxdring, har 
Jag fedt hål i buken, igenom hvilka Malk carne 
förmodeligen in-eller utkrupit. De finnas ock 
uti. Sill, hålft den fom år mager och fångad 
nära vid. ftranderna > ty långt ut på bankarna 
1 Hafvet, håller Sillen fig frodigaft och år måft 
fri för Mafk. Om man noga "vil efterle uti 
fmå; mager, faltad Sill , fkall man ofta finna 
deffa Maltkar , likfom hoprullade trådar , på 
mjölken eller i tarmkåxet, hålft uti Ryfk Sill, 
fom lårer vara fångad vid Archangel. (7). 

ÄT Order eller Knut-mafkar åfven hyfas 
af månnilkor , lår, få vida jag vet ,, ingen til- 
.förne hafva mårkt > men jag har ballad ligen 
funnit dem hos mig fjelf. Når jag ör 1g 
Sjökvfter och åtit mycken fårfk Filk, bar jag 
vål nar , at fmå Mafkar ofta gått ifrån ar 
R 4 men 


RR ASAT, 


(") En trovårdig Man hår i Slödkdvlig har ock , 
uti hufvudet på en kukad Braxen, funnit den kött- 
klimpen , fom fitter inuti hufvudet, vid Punge- 
roten, fullfpackad Jikfom "med fmi" hår eller trå 
dar, förmodeligen af famma flags Maftkar. 


h 


262 17275. Jul Aug. Sept. 


men jag har hållit dem för Afcarides , ehuru 
min ålder tycktes böra frikalla mig för dem. I 
fynnerhet har jag ofta mådt illa, då jag åtit 

fmå Nors, Salmo eperlanus ; men gaf ej noga akt 
på orfaken, förrån jag i Helfingfors fåg , at Fol- 
ket , innan Nors åts, varfamt fkar honom i 
ryggen och uttog våderblåfan, med föregifvan- - 
de, at han eljeft förorfakade Froffa , Colik och 
andra plågor: men fedan våderblåfan var utta- 
gen, vågade man åta honom, med Ettika och: 
Senap. Jag började då efterfe, hvadt ondt 
kunde vara i blaåfan, och fann henne, til min 
förundran , ofta full med fmå krypande Fråd- 
mafkar. Sedan har jag ofta, både i Abo och 
annorftåds, fedt fådana Mafkar i Nors, fom jag 
nu vill befkrifva , jämte det jag til K. Acade- 
mien hår hos öfverfånder några af dem uti en 
Flafka. : 


Mafkarnas befkrifning och egenfkaper. 

Kroppen år Cylindrifk, fpitfad åt båda ån- 
darna, men fpitfigare åt den ena, den ock Ma= 
fken, når något varmt påhålles , utftråcker til 
en fyl-lik udd. Han år til fårgen öfver alt 
hvit, utom nyfsnåmnde fpits, fom år något ble= 
kare eller vattenfårgad. Satte uti vatten eller 
Brånvin, likna Mafkarne en hop afklipta tråd- 
ftrumpar. Lefvande, vrida och flingra de den 
trubbiga åndan, med en ganfka fnabb och qvick 
rörelfe , böja fig uti allebanda bukter , former 
och krokar , ån fom et 8, ån annorlunda ; de 
tyckas ock ibland likfom flå knutar på fig, 
Med denna rérelfe fkiljas de lått ifrån. Afcari- 
des. Med fmalare åndan tyckas: de likfom kån- 
ARR | na 


1771. Jul. Aug. Sept, 263 


ma för fig. Når de dödt i Brånvin eller an- 
nars, har fmalare åndan fynts indragen eller in- 
rullad >» til tecken, at det lår vara hans mun ; 
på annat fått kan fram-och bakåndan ej åtfkil- 
jas. Han likvar fåledes i alt Gordias Argilia- 
ceus, LINN. Faun. Svec. undantagande i fårgen, 
fom på denne år krit-hvit. De åro ock förmo- 
deligen af famma flag. Deras kropp krymper 
och blir kårt uti Saltlaka och ftarkt Socker- 
vatten ; men låingftråckt och fmal uti Ettika 
och fura eller båfka våtfkor.: Når de blifva 
— för långa, fåfom då de långe ftått i Ettika, 
fynas de vanmågtige; men lefva dock. De rö- 
ra fig qvickaft, då de åro vid fin medelmit- 
tiga långd. De åro, alt efter åldren, 4, 6 å 8 
linier, och de åldfte vid pafs en tum långe. 
At de åro öfvermåttan feglifvade , bevifa de 
förfök jag rått nu vill anföra. =. 
Jag fann dem förft uti Fifkens våderblåfa, 
dår de tyckas hafva fitt bo, afla och tilvåxa ; 
men når de blifva åldre , båra de hål på blå- 
fan, krypa efterhand ut och hafva fedan fitt 
itilhåll på Mjölken, i Lefren, tarmarna, Gelen 
eller hvar de komma åt. Oaktadt få många 
hål, frår dock våderblåfan lika ftinn och fpånd 
fedan fom förut. Deras föda tyckes vara Chy- 
Jus eller Mjölk-faften; ty 1:0 uppehålla de fig 
mått på Fifkens Mjölke eller i tarmarna. 2:0 
"uttagne utur Fifken och lagde i rent vatten, 
gifva de vatnet en Mjölk-fårg. -3:0. Når jag 
fjelf åtit Mjölk, har jag haft måfta kånning af 
deras röårelfe, RS 
Når Mafken kommer ut ifrån en månni- 
fka, och flrax fåppes i rent vatten eller nyfs 
R 5 låten 


264 tt föl Ag. Oe 


iåten urine , mårkes defs invårtes byggnad och 
rörelfe båft. Då fes kroppen inuti beftå af 
hvita klot eller fmå kulor, fom" ftöta på hvar- 
andra, för at göra rörelfen; men når han fvål- 
ter eller vantrifves, fynes innanredet hår och 
dår likfom afbrutit , och kulorna fkilde, och då 
år rörelfen ej i fin ordning. ee 


Sjukdomens Symptomer och kännetecken. 
Når jag nogare började gifva akt på de 
Mafkar, fom tid-tals gingo ifrån mig, fann jag, 
at de voro aldeles af famma flag, fom de nu 
befkrefne. > Treligt årgat många andra, fom 
tro fig hafva Afcarides , "verkeligen hyfa Gor- 
dier. . Och fom deffa flags Mafkar åro af olika 
natur, förorfaka olika plågor, famt med olika 
medel böra fördrifvas, år nådigt , at väl veta 
atfkilja dem och. deras verkningar i månnifkans 

kfopp. ', 4 NR | 
Tecken til Gordier år, når nåsbårarna klia, 
hålft mot afnarna , vatten rinnen ur munnen 
under fömnen; Saliven upftiger omant och ym- 
nigt; upkaftning påkommer oförtånkt : man: må 
flyta bårt i fvett om niåtterna » år orolig och 
fömnlös :- man kånner ryckningar och drag i 
Lefren eller omkring Mjåälten. Kinderne blif- 
va röde, vfinnet ångflas , : man blir hemfk och 
rådd , ibland: ond, utan at veta hvarföre : man 
orkar ej göra något, kroppen kånnes tung 
och trög, arrmarne förma knapt lyfta hvad fom 
”behöfs. Magen fpånnes, år lika ftinn efter ftol- 
gång, fom förut: det vårker och drar i hypo» 
chondriis : efter ”ftolgången följer gemenligen 
kräkning och flems. upkaftning ,z hålft- når haga 
; nyfs. 


ät791,00Jul "Aug. Sept. 265 


> rg , hvilket ofifta , jämte nåsbårarnas 
Fkliande, fynes vara det viffafte tecken til den- 
na Malk-plåga. 


Do 


' Gemenligen påkommer den, når jag råkat 
osåta kokad eller ftekt fårfk Nors eller Strö- 
ming,; fom ej varit vål faltad ; ja, endaft luk- 
ten dåraf har kunnat upreta Mafkarna. Jag pi- 
flår ej, at jag juft vid den måltiden fått Ma- 
ofkarna i mig, men anfer likvål för troligt, at 
jag aldraförft fått antingen lefvande Mafkar, el- 
Jer från: dåraf;' i min kropp, då jag någon gång 
"årit illa (kokad och rentad Fifk, och rader dår- 
- före alla, at fe fig vål före i det målet, i fyn- 
.herhet at: ej åta. Nors eller annan fmå Fifk, 
illa kokad med alt innanmåtet , aldeles orenfad , 
fåfom gemenligen och nåftan allmånt fker; ty 
man kan då ganfka lått nedfvålja någon fådan 
- ohyra lefvande , eller frifka frön dåraf, 
— Förfökte medel at döda och fördrifva 
NRA SR Gordier, sa 
So 0cJag vill nu fört anföra, hvad fom utom 
”kröppen dödat dem; och fedan, genom hvilka 
-medél jag förmått drifva dem, antingen lefvan- 
:dereller döde , utur kroppen. Knapt låra få 
"feglifvade kråk finnas ; men få åro ock inga 
- Mafkar; fom låttare kunna upröras af Narco- 
"ticis och ftinkande faker, eller hvad eljett plå- 
"gar röra Nerverna. f Ei 
0 01: Fagne ur vatnet lefvande och lagde på 
> en: törr glas-bit, fynas de flake fom linnetrådar 
« utan rörelfe; men efter en tima fatte i vatten, 
- hafva de åter flyfnat , qvicknat och rört fig få- 
Tom tilförene : ja ock , fedan de på det fåttet 
vin | Rd flått 


206 ÅL Jul. Aug. Sept. 


fått öfver halfannan tima i Solbaddet ; och få 
långe de ånnu varit våte, hafva de lefvat; men 
efter 2 timar intorkade, hafva de funnits döde. 
I kok-hett vatten, då de ock. HC 
2. I kalt frifkt vatten, vifa de fig mycket 
liflige: i litet faltadt, åro de ån qvickare 5: men 
1 vål faturerad fallaka, trifvas de ej långe: hat- 
va dock i fvagare kokfalts vatten lefvat: 9 ti- 
mar, 1 ftarkare, allenaft 6 timar. Detta torde 
vara orfaken til hvad jag nåmnt, at Filk, fån- 
gad närmare vid Hafs-ftranderna, är. mera un- 
derkaftad Mafk , ån långre ut på Hafvet ,' dår 
vattnet år faltare. I vatten, fom af Sommar- 
hettan ruttnat , ja endaft ftått öfver dygnet, 
hafva de fedt fvagare ut; ån når de legat i Co- 
loqvint-pulver öfver 30 timar. ör IR 
3. At förflöka de tre bekanta medel emot 
Mafkar, falt, fött och bålkt, har jag på fam- 
ma tima inlagt någre Lumbrici teretes af .et qvarters 
långd , och några Gordier , i uplöft kokfalt , 
Socker, och Pulver af Trochifci Albandali, Rågn- 
mafkarne dogo ftrax i fält och focker-blannin- 
gen, hvitnade, inkrymptes och fkrynklades - på 
fkinnet , efter några minuter: lefde i förr om- 
Törde Pulver något långre, högft et par timar. 
Men Gordierne tålde mer: 1 faltsoch focker- 
vatnet förkortades de; och i Coloquint- pulvret 
utftråcktes: i faltlakan dogo de förr, .ån.i Soc- 
kervattnet , hvareft de lefde 24 timar: 1, det 
bittra Pulvret; ehuru vanmågtige, lefde de lik- 
vål efter 30: timar , ' och qvicknade: igen, få 
fnart Farmsurine flogs på dem, Pulver-vatnet , 
"bragt af Solvarmen i gåsning , dådade dem fnart, 
men :ej. Pulvret 4 til en, SDrachaist öga ä 
| je ON KN > Jåns 


| 


1771. Jul. Aug. Sept. = 267: 
e det ej gåfte. Uti Pulveriferad China -bark . 
afva de lefvat i 24 timar, och vål långre ,. 
om jag få velat, fågo dock omfider matte ut, 
til kroppen förftråckte, utan at kunna flå knu- 
tar på fig, fåfom de gjorde lifligen nog i Salt 
och Socker-vattnet. Uti vatten med Engelfkt 
Salt uplöft, hafva de lefvat 15 timar, dock til 
flut helt indragne och fmå. | 
> "4. Har jag gjort förfök med fådana vit- 
fkor och krydder ; fom plåga brukas til fauce 
på kokad Fifk. Lagde i Erssika,; fågos Mafkar- 
ne, efter 2 timar, utftråckte; efter 4, ån mer; 
efter 6 timar, helt vanmågtige, dock lefvande. 
-Ettika , blandad med flört Peppar, hafva de efter 
12 tima fedt dålige ut, Uti Malen Senap och 
Ettika hafva .de lefvat högft 2 timar; men i 
Smör-laka , icke öfver en fjerdedels tima, Altfa 
tyckes den vara det båfta Przxefervativet, och 
dårnåft Senap, föm allmånnaft brukas. 
- 5. Uti Decoéto Spigelie Anthelmintice blefvo de 
långftråckte: någre lefde dåruti 2 å 3, andre: 
6 timar: blefvo traflade omkring kroppen och 
likfom afnötte på yttre huden: de yngre och 
fvagare dödde förft. Uti Mafk-pulver, Palvere 
contra vermes ; hafva de, efter 10 å 12 timar, 
ännu funnits lefvande, I fvagt Brdnvin hafva 
de allenaft rört fig et par minuter. I Terpen- 
 tin-olja, vål ej dödt ftrax, men ej lefvat långe, 
ån mindre uti Oleo Millefolii , men aldramintt i 
Oleo Ruthe, I Sal volat. Sylvii ; hafva de ftråckt 
fig firaxt och dödt , utan at kunna uplifvas. I 
Effentia Euphorbiz ; dödt genaft , men lefvat en 
half tima i Efent, Abfintb. fimpl, Uti Solutio af- 
fe foetide, gjord med rent vatten, Begynt$ de 
'Y | rax 


d 


268: 1771: Jul Aub, Sept 


ftrax inrulla sena åndan, och lefde dår 1; högtt 4 


12 tima. I Pil de Seyracey: läde de fig i Cir- 
kel-form + rörde andra åndan , lefde knapt en 


tima. Uti Confectio Paulina hafva de lefvat lån=: 
gt, få at ejpalla Opiater tyckas vara lika kraf- : 


tiga ar döda dems 


6. Sönderfkurne, uplifvas de ej, fåfom Po-/ 


lyperne. ; 


Nu vill jag anföra hvad jag intagit , at 


fördrifva Gordier ur min kropp, hålft. de -me-: 
del, fom måft oroat dem och gjordt någon ver- : 
kan. "Efter en intagen god fats af Efent. Lig- 
norum , åro de fedde: likaledes efter Efent. Ze- 


doarie > men förnåmligatt efter Effcat, - Scilla 


IWirtemb. til r ferupler intagen. Efter £ Drach-: 


ma Rad. Glycyrrbiz2, tagen om morgonen, vardt 


jag om aftonen ångflig til finnes ; röd på vån-: 


[>] 


flra kinden: följande . morgon kom en: ftörre ' 
Gordius, ån jag förr fått , hvilken på excretis'. 


aemfis krållde få qvickt fom en orm. Jag kån- 


de därvid et fynnerligt drag och ref i tftolgån-/ 


gen. Det fkedde d. 28 Augufti >» hvilket jag 


dårföre anmärkt , at jag då, fedan medium Maji, 


ej åtit någon kokad Fifk, hvarken fårfk eller. 


faltad. - Rad. Glye. har, utom fötman, något vi- « 


drigt och luktande med fig. 


Efter Troch. Agarici 5 fom hafva en våme . 


jakatig förma, blef jag famma dag ej varfe nå 


gon Malk; men vål dagen dårpa, efter intaget Ex - 
tradlum  Trifol, fibrini ; med det mårkeliga fym- >: 


. 


ptom, at då jag tftod eller fatt, kåndes verk, få- 
fom hade en fpik varit trådd genom naflen til. 


ryggen , hvaretter fölgde en. fvaghet i krafter 


ac lyfta nagot, Om gvållen infann fig hufvud- 
dd yra: 


/ 


1771. Juli Aug. Sept. 269 


yra: halfen var trång, at jag ej kunde få up 
"flemmen ur bröftet. Jag förftod intet , hvari- 
från detta: kom, förrån morgonen dårpå, då jag 
fåg helt qvicka Gordier, famt kånde et ftarkt 
drag 1 bågge "länderna, och et fugande i ma- 
Ken, fålom af Hunger, 
Efter Pualv. contra vermes office, har jag fedt 
dem. Spigelia Anthelm. har jag ock förfökt, och 
kånt alla Symptomer til Mafk- plågor i hög 
grad, at jag efter fömn ville kråkas, at ågo- 
nen kliade och jag fåg rått illa; men en hån- 
delfe hindrade, at jag ej i frolgången fick fe 
nagon Malk. Jag tror dock, at detta medlet 
är kraftigt. CM | 
> Men den förnåmfta och båfta Verkan har 
jag funnit af Opiater, fåfom Theriaca coeleflis ; 
Pil. de Cynogloffo, Pil, de flyrace, Elixir pareg. Lon- 
dinenfe och Zroch. de Karabes Efter 1 drachma 
af Theriaca Veneta, lagd under fot-fulan i 8 ti- 
mar , kånde jag Symptomerna, och fick dagen 
dårpå Gordier , traflade om hvarandra. Efter 
Herr Archiatern och Ridd, v. ROosENSTEINS 
Pilula antifpafmodice ; gr. IJ, figos någre döde 
dagen dårpaå, liggande jämte et gela- 
tinöft ämne. Detta lårer blifva det förnåmita 
'Opiatet emot deffa flags Mafkar; ty utom luk- 
ten, för hvilken de fky, få åger det en beha- 
 gelig fmak , kånnes förft båfkt, men för- 
 vandlar fig fmåningom til helt fött. 
I AN ; or 


& 
: 


FÖRTEKNING = & 


På de Rön, fom åro införde i detta Quartals 
än a d 


Bq ortfåttning om Land-och Fjäll - ryggarne 
I famt Gr ånfen imellan Sverige och Nor- 
rige, af NiILs MARELIUS. - 7 
2. Et ån ytterligare förfökt fått , at torka alla- 

handa Spannmål och rök - NS Malt vid > 

Masugnar, af PET. WÄSSTRÖM. 193 
3, Rån och Berdåttelfe om en Tumor Ovwarii fini- 
firi hos en ung Piga, hvaraf hela under- 
lifvet til otrolig florlek utvuxit , af RO- 
LAND MARTIN. - - 1994 

4. Anpledningar , at tilverka varaktigt Tegel , | 
af TÖRBERN BERGMAN. - 210 

. Utråkning öfver Solens: Parallaxis ; i an- 
ledning af Obfervationer ; fom blifvit £jorde 
på Veneris gång genom Solen ; är 1709, 

: af AND. JOH. LEXELE. (6 220 
6. Förfökt fått, atv bygga Hus af Koppar flagg , 

at CARL HALLDIN. 234 
, Anmärkning vid föregdende Afvandling » af 
SAMUEL SANDEL. = 240 
BS. apel om Hille - Flundre och Fakdre- Fed 
— fkeriet uti Nordlanden i Norrige, at NI- 

ka CLAS CHRISTIAN FRIIS. - 247 

9, Berittelje , om den vid Foldals ME i 
Norrige pdfundne och nyttjade fördndring HÖR 
Koppar [fmåltningen, at SAMUEL GU 5 BÖR 
HERMELIN. = - ” ” 255 

10. Gordier , Kuut-eller Tråd-mafjkar , fundne hos 

Fifkar ch Månnifkor > famt förfökte medel 
ar dem fördrifva ; af ANTON RO- 
LANDSSON MARTIN. - 261 


a AR 


RNA 


+ 


NR 


å 


FN Tr AA NA nn en 
Tromfens | 


| S 

I « 7 Huggfjaut SN SSEFIPILL 

) 2 > Öje 
| GHARTA Fögderi — EN 

| kockinun. ÖN 


. om wifar -Sirackni NGE få wal af TR & uarfelkraara | 
TAND-och FTÄLLRY GGEN / SenjensFögd: — cs | 


Qudiewaggi 


Jam GRÄNSEN imellar Si WERIGE | gon ska KN Z 
och INORRIGE ör den delen PN 
Jam de, fran Kaute fialle Ful Saltens Fögd: C 


Haldefiallen . tnaft aro i 5 
SFölje med hwarandra. TR OND RA 


Gel 
barn 


WE STER- 


= BetecknarLandryggat på de föållen, for 
Riks Granfen går derifran. 


act 
Saul 
BEN CAN Lule= 
Gautiligö ar 
I TilpajäcknS BE q 


Oj esalligked NE Fe SE id ppmark 
HEMS ; 2 Sr SR : | 
BOTNS 


4 
Baluatret kas 


Salems Eg DG 


Jy mala 
: ÅA , 


or än RRLÖNED INGE. = 


Forras Säll An 


- 
& 
cd 


Lappmark D ÖME 


erfiållet 


TJ hme = 


| 

| 

ligan, S | 
EN ES | 

: rage Lappmark sä ZOVE-= | 


TE 
el 


SR | 
för: War - SN 3 | 
daiens F: a a Nera I 
Storljön Ng, a ; : 
Bg. NORRLANDS H. 
: ke NÅ AN 20 | 


RN + 5 
3 dame. RS 2 i 
= Vore SSA AR SR | 
; Swenfllcr  Nijl | 


He IN 
rs Ie = en. 


JP RKU 


Ad 


FARA rit BRIAN Hr RR Me or ÄRE HD Rn VÄRRE RR Kr ä 
É ROR «RAR RNA ÅRA ARR BOREN 22 AE va 
Nog É 


äg 


TARO GA 
Bab 


N 


TRA 


FL RR Fr 4 


rn 
te RR 
N F 


9 i sf 


gena sö rt ER REN 
RR a NR 3 


= 

e = 
tr br 
BJJ 


3 
= 
(4 == 


MD on AoA HANDLAS SAR Borstar 0 ES BRN tsk Kg An 


+ 


KoncL. VeETENsKAPS 
ACADEMIENS 


HANDLINGAR, 


För MåNADERNE 
OCTOBER, NOoOovEMBER, DECEMBER; 


År 1771. Få 
TE RASEN, . ä 
Hans Excellence 
Ny Gr. CARL RUDENSCHÖLD, 


Köngl. Maj:ts och Rikfens Råd, m, mn. 
Befrifning om Tak- fkiffers egen/kaper 
och Brytnings-fått. 


ak-fkiffer nyttjas på ärfkilliga utrikes or- 
ter til tåckning, och eftertökes för dels 
varaktighet, defs flåthet och fårg, defs 4 


om NE Kön a kg 


SRV AT RE RSA 
NER JE 2 SE + -” 


SR SN 


RN 


gör mind - på regna och 
anfeende til JOE Feenikaper, bruka 
SANNE byggnader 
i | Kyrkor, och eka 
rter åro anlagde, I 
tes den vid Staden Angers , hvaref alla Hu: 
dermed äro tåckte 9 och på fällen I Cr 


00 vält LJ N odörlängrnl och ti Col tie ne uti 
ANNIE Ear ok En land , Ty aa och Norrige 
0, Skiffer- bi rott, hyllkå öda fig för ide. 


ägare , och tillika gagna det allmänna. I Sve- 
rige , ehuru; någre? anledningar; åro til fådan 
Skiffer, har ej. ånnu någon ordentelig brytning 
och tillhuggning blifvit börjad , 


hvarföre I 


fammandragit: denna berättelfé ,. a den Bes 


fkrifning, fom Kongl: Franfka Vetenfkaps A= 


cademien låtit utgifva , under "Tittel af Art de . 


tirer des” Carrieres la Pierre d Ardoife ; fom fin 


nes ibland defs Descriptions des. arts,» hvaraf jag 


fökt anföra det, fom för ofs kan vara tjenligt 
SER cr med någre andre underråttelfler. 


Ka Skifers egenfkaper. 


förd Skiffer år ett namn, hvilket bemår- 


Fun 


ker den -egenfkapen, at fördela fig uti tunna: 


- Plåner eller fkiffra "fig > ock "Here" färfkilde 


bergarter af olika grundåmnen "hafva detta för- 


hållande , få åro derigenom egenfkaperne” höst 


färfkildte forter Skiffer, fom: nyttjas til tåk- 


SN något olika, Den råtta arten år en 


os eller Hälle = 403 fammanlate af Skmmer 
qvarts, 


- pj 
CS gr 


NM Au 


& 


2 


ej: kunna åtfkiljas. Denne år den mått 


2 FLN & kånnetecken (+). 
a) Pårgen är fvart, fvarcg "rå > och i flak 


Höna: din TG glånfande Planer. då den up- 


dart men hårdnar ikluften hvarföre äfven 


den, fom brytes på. ftårre djup , år mera lått= 
fkifrig. ec) Gifver ej eld mot flål, utan låter 


rifva fig med käif. d) Är dock något. härd 
sitver klang, då den är i större dtytkenig 


och iläs mot. Ear hårdt.  (e) Suger ej til fig. 
vatten , då det commer på flatan eiler fidorne; 


omen om den: flålles på borft uti'vatten, kan 
någon fuktighet draga fig up imellan fkiffrin- 


pss dock ju mindre ju bårtre, f£) Vittrar ej 


ften. g) Är tåmmeligen eldfaft, få at den med 


fötdd- kan nyttjas til murning i en del" eldftå- 


blågrå. b) Låter lått fkitra fig i tunna, 


i sck. ler-åmne, fålenjide uti (å fina delar, 3 


indige och klasshat til täckning». och | 


der. Vid fftarkare hetta fmålter den" enfarm til 


glas, en: del förr, en del fenares. fom torde 


komma af den lerans befkaffenhet , fom. gätt in 
of oSkiffern vid defs dannande. hb) Båda ej med 
fyror. i) Är torr och ttråt för kånflan. k) Låter 
hugga och fkåra fig jämn i kanterne, 1) Är no 

låte; får dock ej hafva för liten tyngd ; Le da 


> 


år den mera poreux. Ett tilhugget fyc! ve af 
1 2 lineers: tjocklek, af 10 til 12 tums långd, 

och 6 å 7 tums bredd, eller den fort fom, kal- 
hs ftarka fyrkanten, plågar våga eri Franfk Livs 


&. ön få SER | 5 ; LG ; 1C, 
| a | = | nt je soner nad 
Eh ) Enligt Hör EROS Mineralogie ; p. 224. 


Herr WALLER Mineralogie p. 167. och JAG 


sep 44: ”Transa&ions Phi SSR för år 1669. 


"egne förfök: Description des arts, Art. Ardoile , 


274 1977 I. i Oå. Nov. Dec. 


. fre, fom gör vid pafs 11 mark Svenfk Vi&uva- 
lie vigt ("). m) Finnes i ftora ftråckningar, då 
denna fkiffer merendels flår på borft, med nå- 
gon ftlupning, och har fin fortftrykning i långd 
och på djup; men på en del ftållen finnes den 
åfven i liggande lager. ÅSE NR RE 


"Prof på god Tak-fkifferv.a "10 av då etr 
flycke blir liggande i luften, det ej vittrar el-: 
der faller fönder til pulfver, eller utanpå fåtter 
en hvit fkorpa. 2:0 At om en grop utfkåres på 
flatan af fkiffern och fylles med vatten , det 
ej drager fig igenom fkiffren ; eller ; om med 
vax eller lera göres en ring, fom innnehåller 
vatnet, det ej fuger fig ned igenom Skiffer- 
flycket, 3:90 Om tillhuggen : och torr fkiffer 
lågges i vatten några timar, och fedan ej; ökar 
mycket i tyngden: hvarvid mårkes, at ftörre 
delen Tak-kiffer blifver något tyngre, når den 
på 'detta fått å alla fidor omgifves af vatten; 
hvaremot vid tåekning , vatnet allenaft på en 
fida ätkommer. Til detta prof bör fkiffern ej. 
vara nyfs bruten, utan vål torr. 4:0 Om ett 
”flycke fkifer ftålles uprått i vatten, få at en 
del af ftycket ftår utöfver vattu-brynet - hvil- 
ket ej vidröres med fuktig hand, och efter ett 
dygn eller mer vatnet drager fig -allenaft "litet 
eller intet up uti ftenen öSfver vattu-brynet, få 
år det tecken til god tak-fkiffer. are 


HA st 
sj 


SR NRPETRAKTA 


= (4) Poids de marc, hvaraf 99 Skålp. åro lika med 

> 100 Skålp. i Hamburg , och 79 Skälp. Hamburg/ik 
”åro lika med 90 Skålp. Svenfk Vittualie vigt. Se 
> KRUSENS Contorift, tryckt i Hamburg, 1766. - 


LJ 


I LER , wu 
( 


oo RN OR Nov: (Dec. 2785 


FE 


0 SAF ofvannåmde befkaffenhet år den måfta 
> utlåndfke tak-fkiffer. Af famma art åro åfven 
de fkiffer - forter', forh finnas i Sverige , uti 
. Grythytte Bergslags fkifferftråckning, vid Hel- 
—" deforffen,: och i Öfterbotten vid Kjemi- Elf och 
iutFavaltkofki ; ehuru det ej år: utrönt , om den 

på något djup år behörigen tunn-klufven; eme- 
dan få vål denna, fom "den," hvilken brytes på 
” Utrikes orter, år i dagen tjockklufven, (") 
+ > Följande fkiffer-forter nyttjas åfven ftun- 
dom til tåckning. 1:0 Svart förftenad Ler-fkif- 
— fer, förenad med pblogifton och liten del Vi- 

-Eriol-fyra, hvilken fiftnåmnde, då den ingått til 

för ftor del, gör fkiffern oduglig och utfatt 
> för vittring ; men det finnes af fådan fkiffer, 
fom med. förmon kan nyttjas til tåckning, ehu- 
- oru ej få beftåndig uti långvarige tider, fom den 
— förrbefkrefne , hvilken år af Hornfkiffer - art. 
> Ler-fkiffern år med mindre koftnad upbruten, 
fås vål åfven tunnklufven , dock år fkiffer-taf- 

lans tjocklek likafom déeterminerad af naturen 
genom flåppningar; men på den förftnåmnde, lig- 
ger likfom det ena Poftpappers -arket ofvanpå 
det andra, och tjockleken blir mera efter ar- 

betarens klyfning. j äv 2 

= 0 Denna: år merendels uti liggande hvarf. T- 

bland de prof tag fedt af utlåndfk tak-fkiffer, 
NE INR FAN DA fin- 


(") Flere åan!ledningar til Svenfk fkiffer kunna låfas uti 
«mitt Intrådes - Tal för Kongl. Vetenfkaps tAca- > 
demien, d. 19 Junii 1771, Om Sventike Sten-ar- 
ter. Defsutom har jag nyligen fått underråttelfe . 

2 oo at Herr Fålt- Secreteraren ABERG i Amåls Stad 
oc  hyttjat, vid en byggnad förledet år, Svenik fkiffer til 
vv tåckning. | 


SÖREN 


f 


; N öv. j I 


finnes åfven denna arten 3 det nyttjas Nå. ert 


fålle uti Englafid ("). - Sådan fkiffer finnes 
uti Wefter- Görhland, ej. långt från Klölers Ty” 
kar, utmed ftora Landsvågen. 


2:10. Grå förftenad Ler-fkiffer bräkat MM 
Mg ett eller annat ftålle til tåckningr Deffe 
ågge forter ler-fkiffer,åtfkilja fig från den råt- 
ta tak fkiffer-arten deruti , at de åro löfare, och 
hårdna merendels i elden, hvarvid de. krldra fin 
fårg , då förftnåmnde (Kiffet ej vidare hårdnar, 
når den brånnes. De fuga fnarare vatten til Gig, 
och fe matte ut och | glånfande i brottet. 
Ju nårmare deffe arter likna den förft befkref- 
ne, defto båttre åro de til tåckning, och fin- 
nes en delaf fullkomlig godhet. Från ett ftål- 
le vid Landscrona har jag fedt prof a förfte- 
nad grå ler-fkiffer. 


2:0 Sandftens- fkiffer. Då kan fås 
tunnklufven, hvilket dock år mera fålllynt, ån 


vid de andre forterne, brukas den til tak-råck- 


ning, hvarvid mårkes , at den ej får vara po- 
reux, få at den filar igenom fig våtten. Sand- 
frens fkiffren. beftår af qvarts-gryn med ler- 
ämne, hvari partiklarne mer eller mindre fkön- 
jas, och år en fin fammangyttrad Hålle-art. 


N 


'4:8. Grå förftenad Mårgel-fkiffer beftår af 


leråmne med” mer eller mindre Kalk förenadt. 
Denna gåfer med fyror, men ingen af de fö- 
regående. : Den brukas på ett ftålle i England; 


mer år måft utfatt för tidens verkningar , och 


derföre mindre cjenlig til Gkneknug 


Sä RT 


IG Defcription de vArdolfe pe Ge ARA 


Bry 


KR SR LM: 


' ' 


) | (FA 0 4 4 | oå 
| 3 | 


KÖR 


IWöB rr yYytnin fra åttets 


'Skiffren uptåckes ,merendels genom de 


| "kullar "och klyfter ; fom upftiga öfver matjor- 
& den I negden dår fkiffer-hvarf finnas, och vid 

NR RN EE. BI LE AT a ALI ; ; ; Å 
de båckar eller ftrömar, tom flundom genom- 


4 


> fKåra hyarfven. 


oc Förft bör underfökas, huruvida fkiffren låter 


3 klyfva fig i nog tunna fkifvor; hvarförutan, ån- 


fkönt den vore af famma bergart, vidare om- 


”koftnad år fåfång. Detta fker; då några fmå 


fkårpningar, likfom brunnar, til 3 å 4 famnars 


. djup, anlåggas på famma ftråckning, til något 
| Aftande från "hvarandra ("). Om då god och 


lårtklufven fkiffer århålles , anftålles vidare ar- 
bete. Den fkiffer, fom finnes i dagen, år ej 
tjenlig til tåckning, fåfom för hård och ej nog 


« tuon-klufven; utan nyttjas til murning. Det hån- 


der ofta, at man ej råkar låttklufven fkiffer, 


Nr förrån på 4 famnars djup >; men denne koftnad 


— årfåttes derigenom, at hvaråft god fkiffer tråf- 


| | 


fas, år den til ömnoghet och utgör helt lager, 
fom i långa tider år tilråckeligt. De fkiffer- 


— hvarf, fom åro ftående, åro fördelaktigare vid 
» brytnings - koftnaden, ån liggande floar. När 


"fkiffer-brotten fkola anlåggas, afföres förft dam- 


i Orde 


AN 


den, och utfes i början ett tjenligt flålle til 
varp-hög , til hvilket jord och oduglig ften 
"från brottet bärtföres, Når fkiffren rakas , 
göres förft en liten fånkning, få bred at en 
karl med beqvåmlighet kan dår arbeta, och 
lårgden uti råt linea, ungetårligen midt efter 
det, fom fedan fkal blifva brottet , få at man 


| NR / har. 
C PU RSA 3 SLR — - 6 / och AMA LEG EN | FIER 
vn (9) Defcription de P' Ardoifé, p.. 3. 


) 


k 


278. 1771. 108 Nov. 


har duglig fkiffet til god bredd å åémfe fidor. 


Långden af brottet kallas tvårsöfver fkiffer- 


— ftråckningen eller parallelt med fkiffringen. Det= 


ta förfta arbete år belvårligt; ty brytaren må- 
fte taga fig ned igenom fkiffren ; utan at haf- 
va någon pall för fig, fom i det öfriga låttar 
brytningen. Dertil nyttjas en hacka, Fab. VIII, 
Fig. 2. hvars hufvud, fom år 8 å 9 tum långt 


och 2 tum bredt på tftoråndan , liknar på ens 


fidan en hammare 3; men på den andra flutar: 


fig med en fpets. Denna hacka har en öp- 


ning, åfven fom på en hammare, 2 tum från 


froråndan, uti hvilken ett fkatt, fåttes , gjordt 
af vekt trå, til 3 fots längd och tjockt fom 


et finger. Spetfen af hackan bör göra en trub- 


big vinkel mot fitt fkaft och derföre infåttes 
en liten kil. |; Detna hacka år af ftål, hvåffad 
på åndan , våger 5 äå 6 marker, och har, til 
befparande af udden, få vekt fkaft, Oaktadt det- 


ta, har den ej blifvit nyttjad en tima, innar 


s 


den blir flö ,: hvarföre den hvåffes vid en ut- 
med brottet inråttad handfmedja. Det fordras 


Here arbetare och mycken möda för at med 


hackorne förft öpna brottet och fortfåtta en 
aflång fånkning , hvilken utgör Grufvans bredd. 
Det år ett arbete, fom ej ftrax gifver nä- 


gon duglig fkiffer, utan föres det, fom loffas, 


på varphögen. Vid en del utrikes fkiffer- 


brott tages denna fånkning til 70 å 1090 alnars 
dångd, eller mycket mindre, efter fom man åä- 


flundar brottets ftorlek, hvarvid man förut, ger 
nom de ofvannåmde brunnar, år förfåkrad om 
fkiffrens duglighet, Sedan drifves alt arbete 
med pallar, ä ömfe fidor-om denna fånkning , 
| satir l Uv 0 mr AE 

Åk 


> a. OR Nov. Dec: 299 


alt efter fom nyfsnåmnde hufvudfånkning går 
på djupet. Hvarje fådan pall tages 9fot hög, 
1 början allena til 1 fots bredd ; men -fedan 
mera, efter utrymme , til 2 å 3 fots bredd, 
fom Tab: VIII. Fig. 1. aa vifar (").- Grufs 
 vans våggar kallas de rått upftående fidor, fom 
-åro lodråtta mot fkiffringen. Når ofvannåmde 
fånkning blifvit fårdig, fom utftakar Grufvans 
bredd, få tilredes en vatten-dunt, T. VIIT, b, 
eller en fyrkantig fånkning , hvari alt vatner 
famlas och fedan upvindas i dagen. Grufvans 
botten bör derföre hafva en fakta flupning åt 
den fidan: men når Grufvan ,blifver djupare, 
göres eh fårfkild fånkning ce , hvarifrån vattnet 
vindas i allmänna vattendunten. gles 
0 Skiffrens befkaffenhet år fådan ; at utom 
defs egenteliga fkiffring, åro jåmvål lofsnor, 
hvarigenom den delas uti ftora block, och bryt- 
ningen göres låttare, Til at fortfåtta arbetet, 
brytas pallarne ånda upifrån, til defs Grufvan 
blifvit få lång fom jordrymningen ofvantil. 
- Hackorne Tab: VIII. Fig. 2. åro åfven de för- 
 dta verktyg, hvarmed (kiffer-blocken fkiljas 
från det öfriga berget. De nyttjas, at göra 
fmå hål til några tums djup, uti enlinga, un- 
frarigen parallel med yttre katiten Nå pallen. 
 Deffe hål rättas efter de naturliga lofsnor, fom 
arbetaren finner i fkiffren , at dåri fåtta vig- 
"SAUNA Fig. 2: , svid: pafs 2.43, qvarter från 


hvarandra. Man börjar av fåtta i hvart hål en 


bog | 


liten järnkil eller vigg , fom år 8 til 10 tum 
RÖN Sf UY Eng. 


” f "i 4 4 Å 
å a 


1 Å (") Tabelterne VIII. och IX. åro fammandragne af 
0 dem, fom finnas vid Deferiptien de V Aråoife. . 


N 


SN an ; 
MJ Res RT be AN 


lång: Med flåggor gifves några flag på kilar. - 
ne, och når de gjort fn öpning ; får tagas ide 
bårt, och ftörre jårnkilar, fom; kallas viggar., 
si qvarter, långa,» fåttas irtåller, Når påsen 
linea 9 eller 10,fådane viggar åro infatte, mer - 
eller mindre, alt: fom man vill bryta :långre es 
ler : kårtare pall, få åro lika månge arbetare 
tilreds, fom viggar åro infatte , och med ftora 
flåggor på en gång få på viggarne ; ftåendes 
på den pall, fom de vilja bryta ut. Deras för- 
dubblade flag, fom falla tillika på alla: viggar- 
ne, mmdrifva dem i fkiffren. Når en vigg har 
gatt:ett flycke ned, fåttes ien bakom och sär 
bland 4 åå 5 efter hvarandra ; til defs at fkif- 
fer-blocket lofsnar, hvilket ofta ej hånder förr-, 
ån efter tråget arbete i $ eller 6 dagar, - Slåg- 
gorne våga vid pafs 12 lifspund : den ena ån- 
dan år fpilig , den andra afrundad. Det vifar 
fig förft-en fpricka öfverft, efter denlineen vig- 
garne  utftaka ;: om då fkiffren fynes för. fvår 
at loffa, tagas flere jårnviggar, Sedan fkiffer- 
blocket år lösbrutit, nyttjas jårnfpett, Fig. 7, 
, 8 och 9, til at vidare frånfkilja blocket; Så- 
dane fpett infåttas uti de öppningar, fom, vig=. 
; garne gjort, och i. de öfriga” åndarne af fpet- 
ten bindas rep, hvarpå flere perfoner draga. 
Derigenom loffas de vidare, öpningen blir frör- 
re » berget åtfkiljer fig i många: block ; fom 
dragas ned i Grufvan. Då de nedfalla, dela de 
fig 1 ftörre och mindre ftycken , fom åtfkiljas 
med jårnkrokar, håftade vid långa kåppar. (Fig. 
5 och 6). Deffe block åre ej mycket ordent- 
lige fyrkanter, De hinna-ej til o fots högd, 
fom pallen bör hafva, utan fkölar eller lofsnin- 
yes s NN så NAC OA gar 


ra 


N 
i 


RR 
; gro körtlar af ke NGN bergarter :föror- 


ov re icke åro lo 


å d Å 
[ä I I 
Nov. iDé 281 
aWov. DEG 28T. 
| | 


a, at de blifva i m pa & ft olika ftycken. Som 
de" eller kilade inunder,, 
4åa bryter fig fkiffer-blocket ojämnt nedtil, ef- 
ng om tvårklyfterne förefalla.  Derföre åro 
fedan såtfkillige arbetare fyflofatte , at jämna 
pallen: - Det fker genom fmå kilar och ham- 
Fang och få mycket fom låter fig Böra, tages 
vara på deffe (mårre ftycken > då de åro af den 
forlek, at deraf kan göras någon nytta. 

"Brytnings= -fåttet vid Sventka qvarnftens- 
brotten här hågon likhet" med ofvannåmnde 
dkiffersbrytning. TI ffållet för Hackor , kallas 
"deras Järn, Hbtte-järn, hvarmed en förhuggning 
göres, och ftenen fedan loffas med viggar, på 
tfamma fått fom hår år -befkrifvit , fåmt tunna 
Fes omoa fom fått namn af Tå åppor, fåtras 
mean "ftenen och viggen, 0 

Om fkiffer - blocket år för ftort at bä 
I kiväknlipen! -handteras, få delas det i ätfkillige 
 fyckeh med Meiflar, Tab. IX. Fig, 5. hvarmed 
Jåfven på flatan gifves ett flag , fom delar. ftyc- . 
"sket efter fin bredd. Om blocken åro tjocke', 
Sig indrifvas frörre eller mindre jårnkilar, fåda- 
ne fom förut åro nämnde, Tab. VIII, Fig. 


8 öch 4. De åro dels fpitfige, dels rundade vå 


dels utikurne i fkåret, til vinnande af få myc- 
sket mindre motftånd vid kilningen. De ftörre 
kilar hafva 8 til 9 tum i långden vänn 
bredden 3; de fmå, 4 åf tum långa, och af pro- 
 "portionerad bredd. Slåggorne och hamrarne å- 
"ro åfven af olika ftorlek. Der märkes, at in- 
nan fkiffren borttages, långsefter fido-våggar-- 


(tne af gina kilas- och loffas förut med vig- 


fö ES 


br | gar. 


| ; 


) 


TKA 
ov. Dec; 


garne loffa på detta fåttet, år ett betvårligt ar- 


” 


-garne, fåat våggarne, til förekommande af ftalp, 
få fin råtta lutoing. At långsefter bågge våg- 


SEN 


bete; men nådigt til Grufvans fåkerhet, fom 
blir fåledes bredare ofvanul, ån på bottnen. 


Det år fållfynt, at förfta lagret eller åfverfta 


pailarne gifva god tak-fkiffer. Den år ej nog 


tunnklufven, förmodeligen af brift på fuktighet. 


"tjas til tåckning på Allmogens bus; men ej 


( j ; f a i; 
Efter denna kommer en annan fort, fom nyt- 


för längvåga affåttning. Denna kallas Skiffer: 


och inblandad med röda Aäåckar, fom likna 


af råödt gryt (poil roax) efter den år brunaktig 


järnroft ; och år åfven nog tjöck och tung. 


Ju mera man kommer på djupet, defs mer för- 
fvinna deffe flåckar , | merendels på några fots 


odjup. Då råkas vacker tak-fkiffer , fom liter 
klytva fig uti tunna blad, och genom ymnig 
tilgång erfätter det; befvår .och den koftnad > 


fom förut blifvit anvånde. Brytningen deraf 


»fker på famma fått, fom förut år anfördt. 


. Denna goda fkiffren brytes ej förr, ån den 


 öfre förut til nådigt utrymme år bärttagen, 


I 


Stundom når arbetarne åro på en pall af god 
fkiffer, infaller ett Aycke; ihvaråft Skiffren år 


för lös, och ej nog hårdnad; eller inblandad af 


"frimor och flåckar, fålom af flinta. Deffe fel 
; f Oo e | igt LOG RN 4: ; 
kunna hånda både på ftörre och mindre djup 3 


men åro ej längvarige. 


vind, och vid djupa brott med håftvind. När 


belågenbeten medgifver, at nyttja til vatnets 
j / ) ; | at 


3, 


Å 


Til anfarten inråttas ftegar vid ena ftoffen 


af brottet. Upfordringen af ften fker i början 
med fkottkårra eller bårar, fedan med hand- 


(TR rs 1 jo AL YT 


N i 


1771, "Oå. Nov. Dec. 283 


afledande "ett djupt dike eller en ftoll, år det 
vid beftåndige brott det fördelaktigafte: annars 
nHyttjas i början åmbare och hank , famt fedan 
- upfordras med håftvind. På den fidan af brot- 
tet, dår vindarne åro, muras för damjorden och : 
til defs fåker fot erhålles, af ften, fom blifvir ta- 
bn ur Grufvan , med murbruk och jårnankare. 
Deffe byggnader åro få mycket mindre nödi- 
| rg befkrifvas, fom de uti de: 
låfte af våre Landsorter åro allmånne, och uti 
de öfrige, om det fkulle behöfvas , fåkraft kun- 
de inrättas af en fådan karl, fom vore van 
Wervid Srocksäertik kunde anfkaffas, vem 
0 Skifferbrott ådelåmnas , når de blifva ' för 
djupe, och fåledes koftnaden til vattens och 
ftens upfordring blifver för dryg. Vid Staden 
Angers finnas Skiffer-Grufvor af 25 til 34 fam- 
..hars bredd, mot 20 til 25 famnars långd. Dju- 
pet från 30 til 45 famnar: ehuru de flåfte ej 
hinna til fådan ftorlek. Någon gång hånder, 
at lager af andre åmnen påcråffas , då, i fall de 
åro för mågtige, arbetet på det ftållet uphörer 
och nytt fkiffer-brott anlågges. Merendels år 
dock tkiffer-hvarfvet få mågtigt, at man aldrig 
hinner utbryta fkiffren på bottnen. 
0 Vid liggande eller mycket donlågiga fkif- 


fer-hvarf, göres ej dag-åpning öfver hela brot= 


RE > 06 RSA ; - i Ra 
tet; utan ett fchacht flås ned, och derifrån 
: drifvas hufvud - orter» tvår-orter och nådige 
» fånkningar; fom fker på famma fått ,' fom vid 
28 fa LER ra SS RASA . | | ; ie : i 
våra vanliga Grufvor; men fkiffren brytes med 
kilning.  Dervid tages altid i akt , at viggar- 
ne ftållas efter fkiffringen , och fåledes vid de 


fitnåmnde fkiffer-ftråckningar nåftan horizon- 


Lå 


i al 
ö 

£ kl 

OR | = 

SOS ; 

SRA ; 


2 84 1777. OM. : 


talt 3. men. sveda de förut blllvefig skoåflan. lod 
FAlbN ji 0 

stoVid en de öd brott, fora af Hilmone 
drifvass Böres ingen koftnad för byggnader til 
ftens och vattens, upfordring , utan de båra det- 
ta : upföre. ftegarne , fedan fkiffern i Grufvan 
blifvir något. mera. fönderflagen , och He, ipara 
FORE AE förlags-koftnad. 


Skiffrens IYPT 


De Rctare fom åro nedre i Neger ANN ye 
felt "åttas endaft med brytningen ,- och (kifferns 
fönderflående til den ftorlek,; at den kanvtranss 
porteras. - Andre arbetare i dagen åro öfvade 
vid. fkiffrens klyfning och tillhug ggning. 
oc Klyfningen fker på det fått >. at. den öm 
fte Stenklyfvaren» Fab. IX. Fig: t. ftödjer fkif- 
fer-blocket, fådant fom det kommer från Gruf= 
van, emot fitt. vånftra knå,. Detta block -har 
ej ånnu fätt någon ordentlig form. . Stenklyf=' 
varen  båller med fn, vånftra hand en mejfel 
Tab IX, Big. jo och dlår derpå. med en ham= "= 
mare uti den högra banden, för at klyfva ftyc- 
ket uti åt/killige delar , fom låtrare kunna hand- 
"Teran 

En annan arbetar ey , Fig. Rn eller den fana 
ma, om. de ejäro stil få tilråckeligt. ahtal,: de= 
lar. blocket efter fin låugd.. Nån fkiffern sår 
långre ån fom fordras til ftörfta: forten tak -fkif- 
fer, (i-delas den genom en fkorra, fom riftasi 
fkiffern,' och fedan flås derpå med, mejfeln. Det- 


taskallas a atvälnng fkiffern, Samma arbetare 
har åfven omforg, at flå bårt den rygg eller 
uphöjning, fom pligar. vara. rn [kifferna;. för at 

| er. 


duäöonitlies bibetdr vid: klyfningen; IC 
gifva tag För mbileln: > 3 
7 Sedån Akiffren få vida år tilredd , bör da | 
vidare klyfvas, få at den får fådan tjocklek > 
fom fordras för tak-fkiffer. > Arbetaren Fig. 3. 
fårter fkiffer- tycket iméllan! benen , fom äro. 
-omlindade med trafori, ihopfydde til zå 3 tums 
bes sn och trå-fkor på fötterne.; Fan tager 
en mejfel och delar (kiferftycket til hålften af 
fin tjocklek, och det åter til hålften, flåendes 
vid förfta klyfningarne med hammare; men vid 
dé filta med" handen. Arbetaren uphörer ej förr 
at, klyfva, ån ftycket allenaft har den AE 
fom fordras vid: tåckningen, ; 
0 Mejflarne4 Tab. IX: Figilp. åro: på van- 
hot fårt .glorde at järn, Jånga, held mer och 
mindre tjocka. Ändan år ftål- Åapd och hvåflad > 
och blir järnet tjockare , nårtmare til hufvudet; 
SS nklyfvaren Här "hos "ig "4 "eller f fådane järn 
af olika tjocklek. Det tjockafte är ort Iineg, 
litet ofvan om fin ågg, famt 13 for långt. 
Det nåfta har en/ lineas tjöcklelt och dels långd 
år 2 fot och några tum, 'Deffe' nyttjas af ar- 
"Betarne Fig, 1, och 2. Den tredje forten 
dn fot gel och I Iliineg! tjock, och fedan 
någre ånnu mindre, Tom nyttjas til klyfningen 


Pig. glo Emedan Stenklyfvarens arbete år be- 
fvårligt 5 få byter han ofta om. arbete” med ap: 


fen; fom då imedlertid klyfver. 
"Skiffern delar! fig i tunna blad, tar han 
ee år fammenfart til ett oråkneligt antal, 
fom” hårdna fedan tilhopa.  Deffa långa och bre- 
da blad åro' i fkiffern, fom 'faf-lötetne uti ett 
it Ske trå, Cd "och kan den" förra ej klyfvas an- 
nor- 


286 1771. O&. lyrå Dec 


norlunda. ån parallel t med dekan fa; Ehuru 
fliffren delar fig litt, få åro dock fållan de 
två flycken, hvari han Gifta gången blifvit kluf- 
ven , af lika långd och bredd. Man forterar 
fkiffren til tunnare och tjockare , famt ftörre 


beh. mindre forter.. Om fkiffern får ligga för 


långe i dagen och torka, innan den blifver kluf- 
ven, få hårdnar den och blir otjenlig at iklgge 
vas, Hinner man ef faart klyfva honom, få år 
rådeligaft , at imedlertid låta .den ligga i vat- 
ten , för at behålla fin fuktighet. == 00 

På förenåmnde fått klytves (kiffern vid An- 
gers i Frankrike; men vid Rimogne nyttjas , I 
fäller för Mejfelj, ett verkiva > f ålom rat oe 
Tab, IX. töreftåller, | 


Skiffrens +illba s FRAN 

Når han år delt, utifå tunna flycken, om 
tiltåckning åro nödige, återfår defs tillhuggning, 
eller at gifva honom fn råtta ftorlek och jämn- 
het i kanterne.. Detta fker af en Apterare el- 
ler T Ihuggare , Fig. 4, Tab. IX; och år en 
fTidan för hvar ttenklyfv. re. Apteraren fitter 
undir en fkärm gjord af qviftar, fom bevarar 
honom vid ovåder och fkiffern för vfol- torka, 
 Derföre bruka åfven en del ftenklyfvare fådane. 
fkårmar.  Tillhuggaren har imellan benen en 
rund huggftock, gjord af hårdt trå, Fig 7, vid 
pas 12 fot hög, defs nedra fida år 12 til 13 
tum i diameter. , och ungefårligen til £:delar af 
fin hågd har den famma tjocklek , men fedan 
är öfverfta delen til hålften affkuren ; fom Fi- 
guren vifar. Arbetaren: tager med vånftra ban- 


Sh den det Mite ge han vil jämnas ligger js 
O- 


( 


. Nov. Dec. 287 


horizontalt på överta dälen af huggftocken 
få AR TR no fkiffren, fom mg sd hugga 
bårt , utötver . det frålle af hug ggftocken j 
la dåkurie i råt linea >; och (3 afflår han 
Kr ett järn alt det, fom går utöfver kanten. 
iv er a fll verktyg, Fig. 8 kallas buggknif vi 
det å vd FDA WEI tums längd och 21 tums: 
bredd, tjocklek år vid ”pafs 3 liner; den 
a RR ck har fkår lån ssefter ena fidan. På 
dei V andra fidan, vid pab på tredjedelen af verk-. 
tygets långd, går en fpets ut 3 tum, åfven af. 
or NN år ett hål. uti hvilket ett tråfkaft. 

;. Med högra handen gifves 2 eller 3 
å kanten af fkiffren ; hvarvid den yttre 
a ren jämnt af, fom ibland. fker allenaft 
er ett 0 a Vid Rimogne apteras fkiffren. 
ej med hug ;knif och ftock, fom nu år befkrif- 
vit, utan med hammare och. (CR RR 13, 
A NAN fått, fom vid taktåckningen fkal bé- 


2 Skiffren -hugges förft i råta linier, merendels 
5 eller 4 Gdig, CR Fig. 9 och 10.1, LA, 
- vifa. På den fom har 5 fidor, kallas den fpet- 
; figa för hufvud, den andra för defs fot, En 
 ötvad arbetare [RR ftrax, til hvilken fkiffer-fort 

lett Mycke år. tjenligt , och Takfkiffren åtfkiljes. 
; med Tärfkildre namn etter defs tjocklek, långd 


S 1:0 Quarrée fine , He den' fina: fyrkanten 
d 1 tunnafte , hvaraf ej mycket tilverkas. 

Genom en Parlaments A& af den $ Augufti 
; 1669 förordnas i Frankrike , at för Paris och 
för Konungens byggnader fkulle denna Tak- 
i kiffer-c fort vara af 12 til 13 tums långd för 7' 
a EN T til 


I 


VW 


t 


til Qvarrée fine, och en för Qvarree for 


288 äm. 


til 8 tums bredd ; fa I lineas tjocklek, af fin. 

ftark och klingande Kifer. EE 

NES Qvarree forte eller allenaft ET 
at i; 


fyrkanten , utfåttes i famma förordnande > 
vara af 10 til 11 tums långd för 6 til 7 tums 
Bredd, och'2 liniers tjocklek > hvarvid tillika 
befalles > at ej flere ån deffe tvån på VR fkul > 
le' til Paris förtåljas, och tåxeras den 

21 Livres, och den fenare tila 22 Livres, 
til 68 Dai. Kopp:mt efter nu: vina d Cour: 
för 1000 flycken. Ägaren til Skiffehbron 

föreftåldte , at mycken fkada tilfogades sket in- 
gen derigenom, at fkiffren infkrånktes til" tvån=" 
nd (orter > at 2 liniérs tjocklek paffade. vn 


förre en fkiffer år, defs mera tj jocklek fördfär 
oden; at innan ofvannåmnde förordnande, vard. 
ftarka fyrkanten 12 tum mera i långd och bredd, 
och at hvarje 1000 fåledes tåckte fi famn mer. 
ra, ån efter det förefkrefne måttet; ar 22 Bl ; 
vres vore för ringa pris, och at det ej år pro=. 
portion i betalningen för deffe 2: ne forter, För- 
ordningen har ej blifvit åndrad ; men man har 
ej funnit möjlighet, at noga efterlefva den fam- 
ma ("),. Arbetaren ger vål fkiffren den före- 
fkretne långd och bredd ; men:kan ej bringa 
den til 2 Iiniers JÖRKIe En del fkiffer tillå- 
ter vål mindre ; men ftörre delen faller tjockare. 
3:o Den tredje Siffer- "orten, Poil gros noir > 
göres af den fkiffer, fom ej hinner til fådan. 
florlek fom ofvannåmnde fyrkanter. ; . Detta fla- v 
get å år ibland en aflång fyrkant är förre pelle 
äl min-. 


md I j än 
' oj SvM « aja jn år MAL 


4 


ST 


UC) Öftanåtnde Defribeln de PArdeif, ” 35. 


Li 


b' 


v h Ven å ; 

i OK ME fn | S vr ä cv Låg Ga . CC Sp 
; | NÅ oh | | 4 WW ? ä | Vv Å i i É a 2 $ pA 4 
2. OM Növ. "DEC, £8g 


ra längd, med od på Sndan.,' och fom 
; IE ol lika ftorlek, täcker. den. ej Ja,.man- 
ålnar eft Tr 1020, och fåljes derföre. til min= 
dre F is ån F F yrkanten, Delle tvanne. lorter . 
; :0 2 och 3, åro de måft EARSHER och af | 
åttas til aflågsne fn Ad VAR 
FR Det f jerde läger, Poil rlde He, Ååcs 
kig Ikr fer; nyttjas til mindre: angelågna bygg- 
nader, år ej få vacker fom de förra; men .i- 
bland åfven. få god. Den tages. åfverft af ett 
K 10C 3 fom åf kiljes. genom fåppningar T Gruf- 
| van > och Hår. fåledes ofta flåckig allenaft på en 
a; finnes få vål på ftörre djup fom i dagen. 
od ina til. denna Claffen den fkiffer, fom 
r fåckar. a andre. Mineralier, f alom kis, med 
are til en del. uplöfasi luften , hvarföre 
iffer icke år beftåndig til tåekning, u- 


bör frå balkiljan. Til, flåckig fkiffer föres 
vt va Phi del fådan, fom sår I Man Inog. tunn- 
klufven mot. fin ftorlek ... 


RER £:o Om fkiffer af vde gryt, Plilsridor) av 
örut nåmndt; fom brytes närmare dagen, år ej 
racker , och mera tung ån den öfrige', tål-- 
för tinga pris; men affårtes ej SÅ fråderne, 
föga duglig, RN v 
Utom defs finnes fkiffer är årfkillige 
e namn; men mindre allmånt nyttjade, få- 
0 ärtelerte , fom år något mindre ån den 
yrkanten: £ Heridelle, fom år afling och 
dd, tjenlig til tåckning på KRlock- 
«vs Deffe: göras. af den, fom. ej kan nyttjas 
IH: onåd: ne hufvud- -forter, nåml. Fyr- 
k inten och Poil gror noir. oda Cofipe är convex 
få Nn sg fkif- 


ES I RSA SA pr SS 
SEE SS RARE 

Ad Rn rv a mn a 5 E 

£ 3 ” Br > =S 5 aa 

3 a bn JA + ÅA vw Fry - - 
: ” - an (AJ nå: 
- é såra "> 
[| I P on RN 

Ro ADR 


Nov. Dec. 


290 1771. OM. 
fkiffer, nyttig; vid viffe byggnader 3 é men var 


1 

at erhålla, och mera. dyr ån de öfriga. 
> Defsutom gifver Tak-tåckaren ånnu flere 
fkapnader, alt efter fom han finner det paffa 
fig vid tåckningen. Stundom afrundas ena ån- 
dan til den fkapnad, fom Spån vid våra. Spån- 
tak, Fig, 14. Tab. IX., och nyttjas i fynner- 
höet "til Ryrköpk em vet bota Ren OR 
> Tilhuggaren eller Apteraren gifver fkiffren 
den ftörlek, fom fkiffer- bladet'till ter, bok råtv 
tar fig ej efter något vilst mått för den for- 
ten , fom kallas gros »oir'; allenaft at den år af 
söd ach beftåndig satt, (CW PRSLEA BR ORPEnEY - 
> Upfyningsmanen vid arbetet delar fkiffren i 
hopar, efter olika forter, och fåtter derpå ar- 
betarens namn. Deffe hafva merendels bryt- 
ningen och tilhuggningen på beting för 1000. 
Vid Rimogne fkal en arbetare kunna tilhugga 
eller aptera om dagen från 16 til1800 ftycken 
fkiffer. Den allmännafte prof-fkiffren dårftådes 
år utfatt til 6 ä 7 tums bredd ; och 106 ä 12 
tums. långd.- Ägaren til fkiffer-brottet vid Ri- 
mogne betalar. arbetaren för tufende, från: 3' 
Livres 10 fols, til 4 Livres 10 fols, (fom gör! 
1t til 14 Dal Kopp:mt ("),) för brytning» 
upbårning; ftv dår nyttjas ej vindar utan ar- 
betaren tager fkiffer-ftrycket på axlarne) klyf- 
ning och tilhuggning. Ägaren. fvarar allenaft. 
för vatten-upfordring och ullen 


> rå 4. 
ig SS £ é 
& ov LJ å 


(") 48 Skillingar Banco åro lika med 66 mark K:mt. 
> och 27 Skillingår Banco eller 1' Crona lika med 3 
Livres tournoix, fåledes: år T 'Livre lika med 123 
mark ' Koppimt. rö. Livre har. 20 fols) I fol 12: 


+ deniers. cfr. KRUSENS Contorift. 


/. 1400 rg sil! 31 "Dal. vp mr np för ägde. 
"0 Vid Angers råknas, at en arbetare högt 
apterar 5 :å:600 ft, om "dagen , hvilket ej få 
noga kan utfåttas, efter famma arbetare ymfom. 
Sör och "tilhugger. Omkoftnaderne åro i 
| Amber vid Angers. På detta fiftnåmnde 
Atålle' san en 'Skiffer-Grufva gifva om veckan 
-r000006 goda "Takfkiffer af fårfkilde forter” A 
— fom för hela året gör anfenlig mångd. Dir åro 
Fri fådane brott; men de” åro ej vanligen 
alla utivarbete. VE VR 
FRE SR SPaljös dies too eller 1060. 
För de fin re förter lemnas i öfvetikott 4 ft. 
På IO Ög. i affeende på det, fom går fönder vid 
sa TS defsutom för "de andre forter 1600 
; på köpet, når 20000 ftycken tagas. Vid 
betet ny: tj : jas Bön af 7, $ och Vv äts alder., 
fom br kas til hjälp vid fkiffrens klyfning, och 
vid 10 eller 12 års ålder åro de nog öfvade , 
at arbeta "för egen rfåkning. | 


-Skiffren transporteras hålt f jåtedes, hva- 
åft dertil år tilfålle. . Uti Frankrike föres den 
nnarne i vagnar ,. med 4 eller 6 ft. Öxar 
nde, fom då draga 3 eller 4000 ft. fkiffer 5 
nen 3; eller ockfå föres den fom klöf på 
ggen i i korgar af fplålor, då en Hit kar 
il 400 ftycken,. 

PA kiffer göras åfven Boribifrora Graf 
ftenar, och; Golfiten. inuti rum, fedan den blif- 
vit på lerad 3; men dertil utvåljes fådan fom har 
måtta glants och hårdhet , hvarril dkiffer från 
Ge ” räknas för den. DAR a 
Ne Ta 0 ak 


LR 


av .0&. Nov. D 
MRS TARR sikirnd säd d Skiffer. ed 


VM 


På utlåndfka orter nyttjas ribbor , at få- 
flas på taket, få nåra at de nåftan röra hvaran- 
dre ("), och derpå fpikas fkiffren, och tåckes 
på famma fått fom Spåntak, hvilka hos 'ofs. åe 
ro brukelige: vid Sbyrkobypgneletar RS IX. | 
Bie aorA NR NN 

; Det (kulle förmodeligen vara båttre I ; 
ofs, at lågga tunna bråder enkelt » hvilka af 
fkiffren bettåndigt för röta bevaras; men ej or- 
dentligt bråd-tak, hvartil för mycket bråder fkul- 
le åtgå, til onödig koftnad. Som ribborne fkul- 
le fågas och vara tått-lagde, torde det vara ringa 
befparing at nyttja dem mot bråder hvilka 
borde fagas tunna: fmala Tall och Granbråder HM 
til andre behof mindre tjenlige, kunde derti 
Ag hvilket dock ankommer på FOND, tg 

- "Taktäckarens verktyg ÅrO Eh Jiter, frå a 
järn, Fig. 13, hvarpa han vidare jämnar kiff- 
TROS och rundar cen del forter 3 famt en liten 
hammare, Fig. 12 2 fom på ena åndan å år. trub- 
big , hvilken nyttjas , at mor ftådet afflå de 
kanter af fkiffren, fom. öfverfkjuta ftådets fida, 
och på andra åndan flutar hammaren fig uti. 
en fpets. Ofvanpå år hammaren hvafls och ej 
afrundad , fom nyttjas åfven för fkiffrens vidare 
jåmkande, Med hammarens fpers flås Spik-hål 
uti Skiffren, då den lågges på fidan af ftådet, 
hvilket går fort uti ett flag, och hvartil for- 
dras tåckarens handlag. Det år vanligt för den 
oe ingen. do at i Skil rar äs bid 


(4) FELIBIENS Principer d PArbineare; sVaris 1677, 
P. 147. 


ä 


jer) då iu 1 
en annan OKT, göras fäller 


ndels. tvånne. På den. fkif- 
ar $ fidor, fåttas hålen på 
ftåder år få gjort, fom 


»larne, « alt fom han. hinner med 


fom Fig. 11. vilar, få at fpik- 
jeckiar af den gåvan före lig- 


tan at fkiffren rundas på ena 
kiffer-tak kunna ganfka långe 
öfva någon reparation, hvartil 


- 


ningen förhålla åg färfkildre'Skifför- 
les ("), at af den fina Fyrkanten 1000 
qvadr, Toifes, eller famnar. RN 

To Skien. ; SN 5 dito, 
Rag kiffern | SE dito, 


äre Encycl vga Ve  ÅArdosfe | 
nfk fot förhåller. 6 ig tile 1 Svenik , fom 
(OR or Vet. ÄRA. Handl. 1749. 

ife eller famn. gå 6 fot, på I 
a t tum 12 jär Na Anförde mått 
täckningen åro efter Franik fot. 


J 
| GE ”v Å Lå 


hvilket. går något 
iffer göres ej mera ån 


”Tåckaren flyttar. det och få- 


f es antingen dag NS PS 


ve ts ej. på en del OR 
andre forterne, Fig. 9 och 10 


se och röde fkiffren” ej böra 


Sä 


ROYAL Ah RR 
ö Å Sä i (VAN ja EN NEN 
| Re SORAN AT ÄR DARE SS Ert ; 
| RA ETS br MAG AD, Sed RSA ESS 
2 | AR - Få 
rer "nt d REN 
| amnar a en lig Åh 
2 3 ; 
i. t 
) 2 z i 


fe byggnader. Det vore derföre önfk 


, j , Fr Lå pr 
Ö ) ; | . ; SAR 


- Hagar OO 


> Qvartelette OR ANG HR EE ä; 

- T-heridelle sla 0s JD id dito. 

Efter en annan upgift” Y 
nd ehe Ng ftarka Fyr 


tum, (5) pe RN GRE 
Oaktadt äv önkoltini bad VN Mk anlednin 
af denna befkrifning fordras til Tak = Tkiffer 
brytande och tilredande , Nlårer, c a jämnförel 
med Taktegel göres, lindrigare koftnad oc 
mera beftåndighet gifva fkiffren förettåde fc 
andre ämnen til taktåckning, få vål til vanlig 
'Vånings-hus , fom til Kyrkor och de pråkti tiga- 


re RR en 
lar 
i 


lika för kogarnes a och ONDA Big ; itke fkiffer- 
"brott kunde” upfinnas och värt 
SA MUEL cusT.. 


AF 


: MR or en Om 2 Qvickh k föl Na k sla ae > pa CT 


na fr CS Cd nl son ey i 


gr Äh i 


z JR fl badrng? då Me pracipitatts 
ooh albus , Mefcunin NM od oa ci 


4 oN / SN 


i dn MG vå Krade p. 736, efter detPRorlek; 
fom i ofvannåmnde Parlaments A& år. utfatt. 
ARNES se det föregå AMT, uj. snara NA ad år 


rii) ok allas det vik Pulrotl if nedfal- 
vickfiltvers uplösning i Skedvatten, 
r defs fyra kommer deruti. Får- 
gs-fåttet och viffa åndamål, hvar- 
invåndt , hafva gifvit. anledning 
an under. hvilka dock. allmånneli- 
iljaktiga åmnen förblandas ($. 20). 
alla ideér Calcinatum Majus. "Defs ålder 
vil vel anfenlig, ehuru man hårtils icke 
son kunfkap om defs förtta upfinning. 
lredningen fker gemenligen fålunda: - 
q )vick filfver-folution flås taltlaka , 
ela maffan och ett hvitt flem 
kal: bottnen. Man dryper der- 
långe dylikt mårkes , och fedan 
arhilleg det öfverftående klarh, 
fköljes med påflager rent | vatten , 
orkas , antingen i öppen luft > 
[USENS förefkrift.: (4); eller imellan 

för eld, fom dock bör vara lindrig , 
c 20. SR gulnar,» fom Maers 
rvid id föregår en dubbel decompofition. 


ee. 


ARNE? om MN 


filfrer flåpper altpeter fyran, fom före- - 
ed Alkali blineree i kokfaltet til ett: fyr- 
intiot Saltpetter, hvaremot : faltfyran går ihop 
I dvickGHifret til ett i vatten fvårlöft falt , 
ket, i brift på tilråckligt léfer vedel , i ftör- 
mindre mångd, ftrax oredigt cryftallife- 


AR 


7 KR Uskelike i kon las til bottnen 


jr 


ja 'åfven EA Kölisit Hvilkona enfa 
at: fkiljav Qvickfilfret från: Saltpet 
det vore långe dyrate och är fåleg 
-keligt: Fri Saltfyra fkal ock lemna ett låttlöftar 
nederlag, fom. Pott, GEorFfrRot, och JUNKER 
intyga (> Tilllås: frifk urin, få fås. Mere (rins 
(SRA intärnatuss: Urin: håll er, utom kok. 
falt, både Sal digeftivum' och Sal 
stälpddsrlårt am finna orfaken SA 1. Röd- 
heten kommer af: något fråmman mör [0 195 AA 
"MERRY fåger detta nederlag, vara mildare , å 
det byitas (2YF)önete RN 
Då en måttad Qvickål fver - Sr Öd 
nom -kokfalt decomponeras , måtte dvåntcig 
.hånda, at den 'Saltpeter: fyra, fc fom; från Qvick: 
filfret affkiljes , antingen jämns för fär Ok 
verflådig eller otiltåcklig at måtta det I js blif: 
'må Mineralilka Alkali: hvilkendera håndelfen å- 
ger rum, fkulle' genom: rea&ions prof I  kun- 
na utrönas ; om icke; Mercurius Nitratus b ad 


den egenikap, at altid gifva flag påf BIN In od 
der förmodan, at fådant af någon öfrerflöc ig. 


vidhångande frnitta torde, hårröra, har jag bi 
dit til at med fuktigt Alkali bårttaga den fam 
ma, men; fluteligen funnit, at flag eg. ör. 
.ke förr uphörde, ånalt Qvick filtret: var fålde. | 
or Om-mycken och ftark: faltfyra. på en gång 
ökar Mercurius Nitratus, f. åal tras verke igen. 
"Btk, frisande Sulolimerd | livligt ÅR mera. låvtlötk, | 


derför; fom.H ler: Monser rider, o om; ändar ; 
N NN b Na a oc ARE LR INA sb a SEN å- 


I OC. de Chymie.. CE Rn 0 ib TR fas nd 


297 


: såler mv erhållas ,., utfpåda. folutionerne. och 
oo ång! amt blanda/ dem tilfammans. (”Y - 

ANNA Nederflaget bör fkåljas, men icke Std ån 
fom fordras. til. affkiljande af inblandadt fyrkan=- 
tigt Saltpeter. Brukas mycket vatten , och 1 
fynner et om. det får flå långe derötver, kan 
alt am. nans. uplålas. (+x). N yttjas varmt vatten, 
kallar T. MayYErNe: DE ROTE, det fkölj- 
da I ederlaget, Manne de Mercure. CK p 
 Hvitt. Nederflag, lagom torkadt, våger,. en- 
Herr PLUMmERS Rön, litet mer ån Qvick- 
oo fom hårtil blifvit användt. kl 
ENN genom kokfalt ingen ting vide 
iter fålla fig utur Qvickfilfver- folution, för- 
- blif jer det frånfilade klara åndock fråtander, 
-hvadan BR blifvit brukadr, at bårttaga flåckari 
anliktet. I blanning, med Aqva Rofarum» Li- 
IHo:um ja AT ROR Fabarum eller anhbat dylikt, 
blir « xt hvitt fom mjölk, och har: nyttjats til" 
erh ER pt. Ffkår, MAA famt 1 anledning deraf 


enna äro hårrårer af lö Qvicke. 
filf ER ftrax vifar fi 18... .om  . eldfaft;; eller 
gr Alkali tilflås, då en ymnig fållning fker, 

SA än redan anmärkt hen ja 

JUNKER för åkrar, at faftån håltten 1å mycket 
ke kfalt - fom Qvickfiltver brukas » få fålles 
Ke fägerapt tå (SA gå anleende Käftila år van- 
en ri LUB 


bör nm Plarinac. (7) 
öh, - Maouin, Chimie Medie.  ( , NR 2 


| Uf 
aa + authegler laxivar nd Elem, Chemiz. 
- i RR EN 5 NG m T KO 


8 mt 


ligt på Vara. Kör och der: Förefkrifves äf 
Chemitter> at: då kok falt cj Tälter” nera, nes. 
derflå det öfriga med Alkalifk: Salmiak- -fpiritus, 
hvarigenom, efter JUNKERS intygande, fås ett 
hvitt Pulver, form vågér. omtrent 'hålften emot 
det , fört” uplöfka Qvick filfret Ce): Uti Edin- 
bur gifka Pharmacopoeen tilredes hvit gl 
på det fått , at fråtande Sublimat uplöfes oc 
precipiteras medeltt Salmiak-(piritus. L ondinén- 
fes årer hafva i det nårmafte fölgt Lea ME ix, 
Tom löåfer en del tråt, Sublimat och lika mj Ce 
ken Salmiak ij4 délar vatten (hvilket utom Sal- 
"miaken ej låter göra fig, ($. r2.), filar och pre-. 
ann med eldfaft Alkali (+).  Hårigenom 
fås + hvitt Pulver emot fråtande Sublimaten.. 
fom Dossir beråttar (254), Salmiaken £ gör I hår 
ej allenaft fråt, Sublimatet långt lifligare, utan . 
väller åfven, at hvad fom fålles, blir hvitt, en 
be: tynnerlig] net , fom Arch. HJÄRNE. redan aN=; 
mårkt, ja at dertil allenaft behöfves i del flyg- 
tigt Alkali emot-ro delar af eldfaft'((T).: Tildlås 
'Salmiak-fpiritus, fedan fällning (kedt med urin, 
erhålles LemERYys Mercurius precipitatus niger.s 


Således förblandas under famma namn nog 
fkiljaktige ämnen, och en Låkare > Join före- 
fkrifver Mercurius precipitatus albus, kan få 
antingen en Qvick filfvet- skälla ett C dvick filf- 
ag fält , "eller "en blanning af bågge. "Det är 
fant, at de til utfeende likna hvarandra , men. 
ej fåctil. befkaffenhet. Genom faltfyra fås sett 


EKEN a men. dy Aygtigt Alkali en- 


daf$ 
Jeyde > (PM) Gours de Chymie. Ta (san) The 
Elabdriktirg laid open. (+) Tent: Se Tom. I. 


(TER VD 


ee: 2909. 


; VR he ar en äl fått. f ng namn. GR? 
MEYER Fa den Turpetum album: Gö) » Och. & 
åldre uplagor af Pharm. Londinenfis,, heter den 
Merc trias pracipitatus daleis.. Den är ock verke- 
ligen. både mindre lygrig och mindre fkarp. 
" DossiE föreflår ar fålla fråt. Sublimats-folution. 
med utfalt. Det år vifst, at nederflaget ofta blir 
hvitt >; men. ban har ej. vetat , i hvad håndelfe 
JR lyckas, nåmligen icke annars , ån då lutfal- 
tet Lo gammalt och haft tiltålle at til vils grad: 
mårtas med atr fixus. 
klen edan Hvitt Neder flag å år mer eller mins 
dre ölligt i vatten ($. 21.), få kan det vara 
NG fåkert, hvaraf den e FARS få kallade Mer-. 
Fika 8 cosmeticus beftår., antingen faltfyra , eller 
altpetter-fyra, eller bigge, hålla Qvick filfret der- 
tl i BT pl ag vil ej neka: nårvarelfen af nå= 
r eg del faltfyra , hvilket på omftåndigheterne 
EN fjelfva förrättningen beror ) men tror mig . 
kunna påftå, at. det: måtta år faltpetter-fyra. 
im man til uplösning . af Gummi Arabicum 
ryper några droppar uplösning. at Mercurius, 
itratus, blir den mjölkig > men: klarnar äter, 


kJag på famma" fått förflökt med fråta 
Således hal MIC GOSMetLcus: 


trå 


SNR d j ; 
Te I Inti. EN. a rr n j 


| 


RS 


era tilflås. Skik mjölkrårg, har ej upkom- 


I 


— 


"” 


00 RAS Nov, Dec. 
tratus, hvilken. "dör: åtminfone. ww någon del 
decomponeras. 


> > Andteliger bör jag nåmna där fö k ngs- 
fårr, fom at en ANONYMUS föreflås, älgen 
at på torra vågen , af fråtande Sublimat med - 
vifs afpaffad. mångd Qvickfilfver, tublimera ett- 
falt , fom i fkårpa fvarar emot Hvitt Skile dl 
(5); men detta verk ftålles icke PIA N 
vida mig kunnigt år, = | SM 
Mos st SÅR m gg a mycket Hvitt. Nederflag i 
mångd vatten kan löfas , år icke "art a. Ke 
lärer" fvårligen” med noghet kunna beltåmmas SN 
emedan rmångden af fyra inom villa grånfor kan 
- vara [kiljaktig, hvilket gör stfkilnad i i utflagen. 
Äfven gör. det mycket til faken, i hvad. tilitånd 
faller. Edet ögnableck fom faltfyran bin- 
der fig med Qvickfilfret, år detta falt måft lös- 
ligt, men får det. falla ned och våk klimpa hes 4 
få blir det omfider ibland de fvår-låfligafte. Sal- 
miak hjälper ganfka mycket uplösningen, både) 
i vatten och Spiritus Vini, hvilket förut An 
mårkt är om fråt. Sublimat (8 RN ; 
Denn afvårlöflighet gör, at tilräckeligeh fto- 
re cryftaller, icke hittils. kunnat erhållas , och. 
följakteligen ej eller deras råtta ARS | 
22. At Hvitt Neder flag håller mindre fyra, 
ån frår. Sublimat , kan af åtfkillige. .omftåndig-- 
heter inhåmtas : det år mycket Tfvårlåftare (än 
21), til. fitt lynne mildare, famt mörknar 24 
kalkvatten ' och Spiritus falis ammoniaci , [a 
fäller ar fråt, Sublimat gulnar eller hvitnar. 
Förhållandet. imellan VEN och ig år 
oc efter 


cr i 


Ng 


RR AV 


(") Eflay for a Reformation of He London Pllrmae. 


år 


30 


Nå. ot fkiljaktige, ty. uns 

4 g begripas alla (de. 
keligen. åro  fkilde 
|  Sublimat, famt i dög 


. utdgänj altid förballkvinig: 
Ser til hvars uptåckande 
V er ere ot E deraf Med 


An 
bör. vara Fetb ÖR oreda 
riolatus , fom han fåger) låta i 
g; men Mr. något olösligt > ut= 
its af hvit jord. (")' it 
elfe plågar” ock underftundom 
et röjes af låttheten, 'Ockvaf, det: 
m blifver qvar >, då en nypa lägges | 


- 


: SVS 


jä ÄKNING «> 
3 år (OP uy Mp af de KR 
; arallax , 2 anlec ning af de spå 
e0rg. Ej ;yland: gjorde Obferva- 
| r öfver reg Ling Ken 
fé Solen , år 1769, Pg 3 Af A NT 


ND. JOH. LEXELL; | Te 
K ch Ledam. af. Kejferl.. Acad.. å ”Petersb, 


n; 1. Vetenfkaps Acade smicn hade jag 
| tid tilbaka. den. åran at inlemna 


L + SSG As ert NR Vv 3 - , utr 
LÖ RR vi KMR DA 
” ) 
>» 
<< 
"a 
É 
i ec 
X kh 
b 
+ 
é 
F ” 
a 


308 1773. 


ÄRR KE fe i nd Bg FE ad föns' 3 
St. Jofeph i Californien. der pa Nag "vat 
öfver Veneris gång genom Sol kl Kr 
med de i Lappland. anftålde (+). IA dö 
fålle utbeder jag mig at få tillågga de flut- 
fatfer ; fom jag utaf de på King Georg Ey- 
länd gjorde Obfervationers jämnförelfe, dels med ' 
de Lapplåndfke, dels ock med de frige Ame-: 
ricanfke, til Parallaxens faftftållande funnit, = 
Sedan jag förut korteligen anfört den Me-. 
thode , fom vid: deffa- underfökningar blifvit 
nyttjad, blifver nu mera onbdigt, at vidare. 
derom något nåmna; Jag får altfå fraxt anfö-. 
ra , at för King Georg. Eyland följande vg 
vården blifvit fundne BR de tider, Je ned 
&c, utmårkt. N US SR RE i. CN 
RA 
T =3.11, 8.—38,719:7—1 $ 2550EN0,369. pe 
T =2,$2.14.—395072. T—13,648y+20,280. v 
F ägfln 52. 14—44,1f IT—133707. J+205319. -” 
13.11, I—431504. F—12,301.I+19,398. Hk 
Om nu a andra fidan 7, 7 &c, fåttas lika 
med de tider, på hvilka Obfervationerne blifvit 
atiftålde, och eqvatioherne behörigen HN 
upsomma SM AN ARN ee 


MURIE ag ELR I ——————— mn j (PENSLAR 

(") Se Handlingarne för Ful, HE  gepr. detta” å år, 
Hall. i fålle för Fr, altid. bör fåttas 7. 

Oy Jag bör hår ej förbigå: at nåtnna, det jagi fyns 
nerhet nyttjat de af Herr GREEN upgifne MOR 
ter, undantagande hvad den inre' Contaé&tus vid i 

| gången betråffar , för hvilken jag valt detaf Hétr 

 Do&. SOLANDER upgifne , fälom ett medium i- 
mellan dem ,' de öfrige "Obfervatorerne anteknat; 


3 Barn O& Nov. Dec; 303 


fir —942=-82,223: 704, f56J438, 767 4 
HH, — 867,5 =—83,223.7 —27535 fy +4035 FI v 
HI, —Epo 8 1870, sd ie rn JF195369: fp 
db 20 OP ; 
än. =9io,s=—82,576 7—25:949 2+19,398. R. 
+ RAD EESO KT | 
7 AF defla eqvationer hånledas FölyaHae vår- 
den på 95 fom jag, för at bibehålla ordningen 
med de i min förra RENAR anförde, få an- 
teknat: | 
fb RR oo =+38, 362 —35348,.7 +1,579, ft 
Kd: JE+31,713 —35042.7 +1,484. Vv 
XI. 7) =+353434 —35192-7+0,746, 0,78 3 
AUT I=+35,088 —3,18247 +03747. fp+03778 20 
Deffa vården på » har jag vål fårfkilt med 
lg och en af. de. förra jämnfört , och deraf 
utfökt vården på Parallaxen, men til at undvi- 
ka vidlyftighet, Vil jag hår allenaft antekna 
de medel- vården, fom åf La lags NE 
finnas. LÅ 
slUtaf' Hitglövse imellan vården 1. II tt, 
IV, och ATG ST TTT | 
: F=88r4—05005 (pv) i | 
Af jämnförelfe imellan V. och. de: fyra fifta, 
Um=9,609+0,36 3 (—) 
Af jämnförelfe imellan Na si I VIII 
Xx och decfyra fila | 4o0ol re å 
7 ==8,802-+0,062 FEN 
"ooDå alla deffa determinationer Kna! Vas 


ra af lika vigt med "dem jag förut funnit , 
or U cr NR gat OCR 


och ÅR af allas. GA tages ett medium, 
"finnes | 


7=8,773+0,058 (pv) (") å ONE 


Ehuru detta vårde fkulle fynas ej mycket 
kunna fkilja från fanningen, bör jag dock ån- 
mårka, at vid denna flags underfökning man af. 
alla refultaterne> ej lårer blott få taga ett met 
dium , utan at tillika hafva affeende på den - 
trovårdighet , hvar och en af dem fårfkilt kan 

åga; emedan tydligt år, at ju ftörte coéfficient 


7 hafver uti den xqvation , hvaraf dels vårde, 
utfökes , defto mindre har man at befara mår- 
kelig åndring i Parallaxen af: de fel, fom fig i 
Obfervationerne kunna hafva. infmygt. Til at 
altfå finna ett medium , fom: til detta begrep 
vore låmpeligt, har jag af hvarje flags jämn- 
förelle ;, tagit. ett Medel- vårde , och anfedt defs 
trovårdighet fåfom proportionel til produéten, 
hvilken upkommer, då antalet på de vården, af 
hvilka famma medium blifvit hånledt ; mur 
liceras med coéfficienten för 7. För mera ty- 
delighet fkull, får jag nu utmårka Obferva- 
tionerne för Hudfons Dry ot. Jofeph och King 
Georg Eyland i deras ordning med talen I, Ib, 
"TIL, famt de Lapplåndfke med IV; hvaraf Re 
fulvaterne befunnits , fom; följer Ra. 
| ik G Pro- 
BAS UPN förra "Afhandlin finner Jag , at: vårdet 
uppå 7" för St. Jofeph i str år felaktigt, 
nämligen coéfficiedten för 7 bör vara 1.993 i-ftål- 
. let för I 1,5$2, fom på de Öfrige följande råkningar 
har den verkan , at FN då fundne Medel- vårdet | På 


7 bör Okas med 5 3 fec, eller vara 8,54 i frållet 
för gl ga. 


UR a 


ad - 


777. vÖR Nov. Dec 305 


FE a fö  Medel-värden. a AE jämnförelfe 


| Vv imellan! vo 
RINGAR, KAL obr (RNE hörsal 
är 8. by Ed. + 03.363. (2 HET. och IR 
| 13- Od 8,,892. + 0, 062. (u-—-v)|TIT, och IV, 
Ke RK She 118. — 07359. EN I ock; I. 
| FR 26 + 425. Här 05) '081.1 (pv) [. och IV, | 
4. > 21 32:18, 731. 4 05 182. (förr) I voch IV: 
"Medel-vårdet at alla blifver altfå 2==8,784 
+0,046 (lov) och då jämnförelfen imellan II. 
1 (BGN III. aldeles uteflutes, fom för mycket fkil- 
ÅGRI från de åfriga, 4 =8,717+05035 (Mö v'). 
; Detta nu fundne vårde på Parallaxen bor- 
de. vål altfå ganlka nåra med fannvingen intråf- 
Fax om. icke. Momenterne tör de yttre Conta- 
us på "King Georg Eyland med fkål vore 
kmustänkte, at vara tameligen felakuige. Det 
blefve för vidlyftigt, at Hätöffer anföra ett ut- 
” förligt bevis : följande tördt älta göra ulfyllett, 
ar Öfve ertyga hvar och en derom. Så vål af ut- 
råkning , fom af öfverensftåmmelfe imellan flera 
goda Obfervationer, finnes, at ärögsmålet imel=. 
dan tvånne Veneris Contattus, den yttre och 
inre för Jordens centrum ej lårer mindre kuns 
iutfärtas, ;ån til 18 407... På King Georg 
Eyland har, få vål för utgång fom ingång, Pa- 
rallax-effe&en varit: Eje och . följakteligen 
fkedt > at famma drögsmål där bordt: oblerveras 
"migot: Htörré, än vid Jordens centrum? likväl | 
finnes den famma af Obfervationerna för ingan- 
gen ög 28.35” och för utgången allenatt 
(18. 11”, hvilken mårkeliga fkilnad ofelbart rö- 


; Ner: betydande: i fel 1 Obfervationerne, Men at 
7 SU ; def- 


ja 
oe 


306 1771, Oå. Növ. Dec; 


deffa fel egenteligen böra tillkrifvas de yttre 
Contattus, tyckes med tåmelig vifshet kunna 
anfes för afgjordt, dels i affeende på fjelfva fa- 
kens natur , fom, åtminftone hvad den yttre 
Contattus för ingången angår, innebår, at den- 
na Obfervation håldre ån någon af de öfrige 
kan vara felaktig ; men förnåmligaft af den vac- 
kra öfverensftämmelfe, fom vifar fig imellan de 
inre Contaéts-momenterne och de Obfervatio- 
ner mån på bågge de andra ftållen i America 
gjort, då utan tvifvel åtta Obfervationer böra 
anfes åga mera vits-ord, ån tvånne. På denna 
grund har jag altfå trodt mig aldeles böra utefluta 
yttre Contaéts - momenterne för King Georg 
Eyland och de fölgder deraf blifvit ei i 
famt af de öfrige Refultater, efter ofvanbefkrif-. 
ne Method, föka Parallaxen. NER: 
- Probabil. Medel-värden, Af jämnförelfe få 
imellan = Gm 


8 16:10 — 0, 199. (u—v) III. och T. 


OT :N 571 —0, 000, (ur) III, och IT, 


13: 7 26.18,470 —0,) of5. (KY). och IV, 
4. = 8.1|8,118 —0, 359. (B—”)IIT. och I: 
8. '- 16.18, 42f —0,081. (p—r)III. och IV. 
16. '- 32.[8,731 + 0, 182. (pH och IV. 


Medium af deffa blifver altfå 7—8;197 
—0,029 (p—P), eller 7=8”,;2, om pv fåt- 
tes lika med —0,8, hvilket utan mårkeligt fel 
fke kan, Detta vårde på = fynes åga få myc- 
ket förre trovårdighet, fom det genom ett me=. 
dium år funnet af fådane vården, hvilka fjelfve 
fins-imellan ganfka litet åro [kiljaktige, då in- 


an 


tet af dem mer ån = fec. finnes fkilja ifrån 
medium. : Det år altfå all anledning ' at tro, 
det Parallaxen lårer falla imellän 8,5 och 8,6 
fee. och utan mårkeligt fel kunna få antagas 
URRONS TROR 4. nose sn kock 
«At de yttre Contatts-momenterne för King 
Georg Eyland åga långt mindre trovårdighet, 
än Obfervationerne ötver de inre, beftyrkes' 
fullkomligen deraf, at värdet på Parallaxen, fom 
upkommer , når », N:o X fubtraheras ifrån 
» Nio V, blifver 7:= 19; 435 + 090,3 7290 (4—1), 
hvilket omöjeligen med de öfriga kan förenas , 
om ej pr fåttes flörre ån—2, hvartil dock in- 
gen anledning gifves , emedan Veneris Diame- 
ter då ofelbart ånnu borde minfkas på 1 fec. 
eller. mera; at förtiga, det famma vårde alde- 
les icke kan förenas med det, iom af de vid 
Hudfons Bay gjorde Obfervationer finnes. Ic- 
ke defs mindre -kan > vara tjenligt at anmirka, 
det för King Georg Eyland finnes p-u=— 
2,326—0,031 y eller om 7» fåttes -+37, pr 
=—2,43 , hvilket 'vårde, då det infåttes i det 
"ofvan antörda på 7, gifver 7=8,68 fec. vid pafs, 
hvaraf altfå tydeligt år, at, då man betraktar 
få vål yttre fom inre Contaé&ts-momenterne för 
King Georg : Eyland , fårfkilt ifrån de andre 
"Americanfke, Parallaxen åndock ej finnes ftiga 
til 9 fecunder. SOA ; 
> Hvad de inre Contaéts = momenterne för 
King Georg Eyland angår, kan ej nekas» at 
de ju åfven någor fynas tvifvelaktige , i anfeende 
til den mårkeliga fkilnad, fom imellan dem fin- - 
"nes: likvål år det Sr ; at om de famma huru 
) rn m 


308 1971. | 08. Ndv. Dec. 


fom hålft fins ime län combinéras ,' ParåHaxen 
ej kan finnas mindre ån 8,4 ec: och ej ttörre 


ån 8,7 fec. då medlet ofelbart lårer ko mma 
fånningen närmatt. 3 å i 


; Hvad Latitudens tarreltiolt, eller värdet: på 
y angår, hade jag -för detta funnit | ye, 138 
+0,782 (p+v). och p—r2=-40,563 —0,038. J. 
Jag nåmnde då, at om p+» fåttas—o , blifver 
7=6”,4 , men at famma. correction Hed ål 


-cktes vara för ftor, emedan Obfervationerne 


på Solens och Veneris Medelpunéers minfta 


afftånd enhålligt utmårka, at famma correétion 


torde vara” nägra fecunder mindre. Sedermera 
har jag, aren anfenlig mångd Obfervationer åf- 
ver minfta afftånden imellan Solens och Vene- 
ris bråddar,' gjorde i Noritön i Norra Ameri= 
ka, med tåmelig vifshet tyckt” mig böra fluta > 
at Medelpunéternas mintta: afftånd lårer kunna 
 faftitållas til 10 min. T17fec: om Solens > half- 
va Diameter år 947 fec. och til go min: 955 fee. 
om den allenaft? antages vara 94f & dec, "Vore 
man  altfå vilst. sförlåkrad om råtta vårdet. på 
.H$oleds:” Diametér:;7. sordex pocki tåmeligen. nåra 


kunna afgöras , om Veneris Atmofpher ågt.när 


gon verkan ,.at .minfka Veneris,drögsmal inom 
Solen, och buru högt den bör utfåttas? Ehuru 
nu ingen ting med vilshet i derom lårer kunna 
"fågas, kan dock famma verkan. utrönas » för 
kvart. och . ett..antaget vårde på Solens halfva 
Diameter. Om den då förft antages —=947 fec, 
och Veneris halfva Diameter 28,6 fec, få eme- 
dan för denna: håndelfe =453 oc vid pafs , 
i ob Mie 3,04: och Ugn 073 j alttå 

p 


ph 
rk 


rk FR Oå. Nov, Dec, . 309 


p=-—1;88 och ;=—r1,16. Efter nu fumman 
af. halfva Diametrerne = 975,9, och fkilnaden 
918,4, få finnas effetterne af Veneris Atmofpher ' 
til av minfka méedelpunéternas afftånd , vara tör 
de yttre Contattus— 1,48 och för de inre —1,$56, 
hvaraf altfå bör följa, at de yttre Conta&us 
Borde fker26 fec. och de inre 31: fec. vid pafs 
 nårmare til Conjunétionen, ån om Venus in- 
gen. Atmofpher hade. ' Om åter Solens halfva 
Diameter fåttes=94$535, då =258, blifvergesr 
=—-4,f7 och p-v2= 0,67 3 följakteligen p= 
2,62 och ,;=—1,9$, famt effecterne at min» 
> fka centrern&s afftånd, för de yttre Contactus 
—0,72> och för de inre-—0,85. Håraf fkulle då 
följa, at Momenterne för de yttre Contaéctus 
blifvit flyttade 13 fec: och för de' inte 17 fec. 
vid pafs nårmare til conjunéionen, för Veneris 
Atmofpher fkull. Det år af fig fjelft tydeligt, 
at deffa flutfarfer' allenaft ungefär kunna anfes 
för påliteliga, och at de hufvudfakeligen grun- 
da fig på de ofvan anförde vården af pv och 
pv, af hvilka i fynnerhet det fenare vål tor- 
de tåla någon liten åndring. NE HO 
oc oUtat bågge inre Contaétus finnes för King 
Georg Eyland, tiden, då Venus var vid fitt 
-minfta afftånd ifrån Solens medelpunét, intråf- 
— fat kl. 0. 29 min; 24 fec. och efter famma tid 
— för Paris var kl. 10. 36 min. 44 fec, blifver Lon- 
— gituds-fkilnaden imellan Paris och King Georg 
Eyland 10 timar, 7 min. 20 fec. fom åtminfto«' 
nc €) på Mer än fs fec, lårer finnas felaktig, 
0 , Skulle någon tycka, ac de grunder, på hvil- 
ka jag uteflutit yttre Contabts-momenterne för 
Rb or NR FR a King 


310 1771. O&. Növ. Dec 


King Georg Byland » ej: åro: tilråckelige , före 


modar jag dock, at hvar och en låter LAT 
at når "utan årDkilnad svallar Momentet brukas» 
Parallaxen högfr kan friga til 8,7 féc, hvilken 
änpdu Z 'en anfenlig del mindre ån 9. fec, Det 
år: ock” fkål atvtrd, det Heir: PInGRe mu; mera 


ej lårer vilja yrka fitt förra. påftående om en. 


TO fee. Parallaxy dåo nödvändigt blifver,sat om 

de på King: Georg Eyland gjorde Obfervatio- 
ner Öfver: de inre. Conptastus,: med hvilken fom 
hålft af de Lapplindfke jämnförde, (kola gifva 


ett få ftort vårde på Parallaxen,, felen i.deffa 


Obfervationer ;tilflammans tagne åtminftone bor- 
de fliga til 4 hela minuter, hvilket hvar oc 
en med. fkål lårer,anfe för orimmeligt... TOD 


BENEN ERE 


JGA Orchis. ln olle Säpo i; 
anfrålde och ingifne 
AF 
GC ABR TELSLUN Dy 
Med. Doåor, MA 


der Salep vore en frukt ar Fikon- -flågtet , tor- 
kad i Solen, då defs uplöslighet i vatten, och 


briftinde rudimenter af blommor" eHér” frå in- 


uti SSMET denna gilsningen all trovårdighet:' 
At 


sr RR SÅ 


her är fvårt at fåga . . hvad: föra: förmådt 
7 DEGNER och: Du Buisson at hälla före, 


AT 


Brodd j 08. ov. Dec. 3 


Ae. 
EN "a 


At chårom Öfvertygas, : sbehåtfver man endaft 
Fr hvad SeBA (2) och DEGNER: ( XF) 
— fjelf om idefs utfeende och öfriga egenfkaper 
anföra, medoGEorrfRoIs: (EL och. Rje Tzu 
(4) :förfök få finner man den troligaft vara.af 
”genere Orchidis. Frågan blit, fåledes endaft., 
hvilket "Species ?:-Herr.sArch., och Ridd, von 
LAnné har; utan tvifvel ivanledning af SEB 
("sr) och: TSE (46) figurer, trodt, den 
vara roten. af Orchis mafctula; ("7)', Sälen 
det Itroligens'varit ifamma Species, hvarmed 
-"GEoFFROr gjort fina förtök..; Men Herr Mag. 
Rertztvs har förfökt ett annat; Species, oki 
sen Orchis Morio, fåfom; i Sverige allmännare. 
ån den förras och derjåmte år dels procefs, er 
hurw vidlyftigare, båttre: ån GECFFRo1s ; eme- 
dan. ;roten a derigenom fullkomligen mifter fin 
jfrånBen, sg 
Ls STEN. på Apotheken vanliga radix Satyrii 
tages ömfom af Orchide bifeliay morione, ma- 
.culata och latifolia. - Jag har ock förlölgr. den 
famma. Geléetshar oangenåmare lukt och fmek, 
gråaktig fårg, och roten löles mindre fullkom- 
Jigen ups; fom deraf hårrörer, at (kinner före 
ftorkningen icke aftages, och bågge rötterna 
RN ("8) > men verkan år föga fkild. 
ppeligen lårer 1 Våxt-riket någon. Rot 
finnas, (om NIGER, mera lårthet och nåftan” helt 
Ad É fir lll 5 ; än 1 ch och 
SÖND IT 
AN Thef. rer. natur: pv fp. pov il FNLde Dyfext, 


BON AEA på fii gg 7 OR) Meri. de V Acad. des 
VE Vånn. 1749. ("4) K. Vet. Acad. Handl. 
| 1764, påg. 245. (FY TIC. ("6) Cent. 3. 
> SN dr ST '); Mar, med. ejus, p. 145. N:Q 412. 
— & Hl. Svec, edit. 2:a 794, (8) Hr, v. Linné fåger 


kr w 


/ 


BTR Sr ARA ÖR rt frn 


3re om vå . Oéå. Növ. Dec, 


j 
och hållet fmålter i vatten, ån Salep; :derföre 
ock LizeutAUD "(") fåger, at den låtteligen 
och nåftan fom Gummi låter uplöfa fig. Den- 
na egenfkap , jämte defs födande 'och Aftårkande 
kraft; har varit: orfaken, -hvarföre. de förmög- 
nare Perfer brukat den uti åtfkilliga: fina råtter 
til fpis, fedan” de natten öfver låtit: den blötasi 
vatten (">"), AF fämma orfakihålles iden ock i 
vårde hos dem och Chineferna, hvilka föra den 
med fig, hållt på långa refor/(CEFFYATior our. 
At denna Rot i långliga tider varit kånd, 
derom är intet tvifvelsmål, emedan både Di- 
oscoRiDES och /PLrintus: tala om den famma, 
Den förre, görande någon fkilnad imellan Or- 
chides och Satyria, men den fenare icke; och 
at den Svenfka eller Tyfka Salep > fom - under 
namn af Satyrii radix finnes på våra rApothek> 
måtte för 100 eller flera år tilbaka mera hafva 
varit i bruk, ån den nu för tiden år,j: det flu- 
ter jag fannolikt af den tidens Apothekare-böc- 
ker, hvilka omtala åtfkilliga tilredningar af den 
famma. Til ex. J. SCHRÖDER 1 defs Pharma- 
copoeia medico chymica (4), nåmner radix,: con- 
dita radix, Electuarium Diafatyrion och jan 
SN um 


i fin Flora Svecica p. 311. 'Radix altera natam 
&c. hvilket tilhörer alla Orchides, få vål palma- 
tas fom indivifas. Den förra år ock altid effoeta, 
och beftår af tunna hinnor eller membraner , nåftan 

> aldeles toma ifrån alt det flemaktiga våfendet ; hvar= 
före den åfven bör bärtkaftas, och den fenare .en- 
daft bibehållas. — .(") Syzops. univ. praxees medic. 

P. II. p. 548. > (OY AR. Natccar Vol. I. App. 
FS Kl IS. (YR. A. VoGEL. Hifl. Mat. 
ir Medic. p. 224. ("A4) Edit, 3:a Ulm. Svev. 1649. 


Lib. IV. p. 1f0. 


EE MN : SM Lt i ' | 
1771, OO, Nov. Dec, 2308 


um: sfeur TEN ck på ett annat ftålle (>) 
Extra&tum Satyrii compofitum , hvarom : ock 
| VidaNe kan. låfas hos PARACELSUs. ("+) CROL- 
lus (FA), ROLFINGIUS (f4), QVERCETA- 
NUS ("$) och AB HEER (6). Jäs ål nårmare 
Kr har vål roten, åfven blifvit recommende- 
rad i Effence med Spiritu Formicarum , fom 
fes hos HERMANNUS (57), men den tilblan- 
dade Effentia Ambre zyckes då böra tilfkvifvas 
måfta verkan. Deremöt lårer denna. Rot nu 
mera icke finnas i våra Apothek”, a af annan til- 
redning, ån blott fåfom rot, och på .garlka, få 
4tållen til, åfventyrs infyltad. Åtminitone tala 
svåra nyare Pharmacopéer helt fparfart hårorn. 
IT Londonfka finnes den ej en gång upfatt på 
liftan, bland de enkla Medicamenter, I E- 
RESER nåmnes hon på liftan (+8) och un- 
"der Condita ("9), I Parififka på liftan (10) 
och under. Conferve (711); hvarvid den årin- 
”dran göres, at hon åfven kan fyltas hel, I Wär- 
7 Tembergilka på liftan ("12) och under Eleétua- 
ria (13), med Acra, 


Auébtorernhe :- recommendera denna Rör uti 
tf en Fr fer i ref, RE a rödfot ; 


fån 
i CQ” 
I sg 7 ) ; ; 


- 


SÄL slern NE nns ESO 


6 Syn El pe AS (MY ULSD CA. de vita loka 
Ca i EI. fub titulo' Mördar extradtieo. CE 
—WlRöNa Chimic. p. 443: ("4) Chem. in art. 
RT reda. Lib. IV, Sei IN Art L Cap. XII. 
LIE M.d66. 207-20 (15) Ph. Ri C280 (6) 
rr Obferv. OMR CC ) gong Mat. med. p. 230 ah RN 
cc, Phärm.. Ed. pot ("9) Todd, 'p.-69. (Fo) 
LO. CR. Sara. dit. Göm, In /8:vo pp. 139. (tri) 
bymnabid. Cod. med: p. 57: J Ph. Wart. P. AN 
ed. nov. p. 39. £ Cia) SEA Pe ES 


SY pt 


"er 


314 r771. OA: Nov, Dec. 


"colique, ftranpurie, fren- -colique , , mattheti efs 
ter fvåra fjukdomar ; i hjertfprång , och i:alla 
fjukdomar med fkårpas i tränfjuka och lung- 
fot ("); åfven i gikt, epilepfie och barn -ref 
("4); i rédfot, fom fölgde efter hetlig feber, 
blandad "med Laudan. liqvid. SYDENH. ( 
Den föder, adoucerar och ftyrker” (44). Om 
ett qvintin af roten pulveriferad fmåltes med 
lindrig värma uti 8-unz vatten, filas och fva> 
las + Bilbrer deraf ett behageligt gelée (LR 
Den fmåltes åfvenvål uti mjölk, foppa, vin el- 
ler någon annan flags dryck (46). At göra I den. 
mera [makelig Po kalt liter Citron=firap3 eller nå- 
got annat fört ti läggas (7): -Geléet brukas 
Eljett til en hel eller half matfked, hvar ARR 
3:djt. eller 4:00 -briiad Ra | 


Men det år icke detta Kongl. Academien 
älundat Vera, utan faft mer önfkat (9), at når 
gon med var Svenfka Salep eller Orchis Mo- 
rio- ville göra verkeliga förfök , om den nåml. 
til sn, verkans är ifika med den Orientalifka ; 
och det år, hvad jag på möjeligafte fått och 
med all granlagenhet fökt utröna. 


Då jag för lungGktige perfoner bräkat Po- 
fösala. efter den. anvisning Herr CANDON gif- 
ver ("1o0), hafva de. RN befvårats a af en fkarp : 


| och 

() Va SE Hus-och Refe-A FR. p. 62.& & 

Lizurtaup 1. lupr. cit. NG I OGELL C. 

("""Y STORK Adnan. Med. II: B. MSN ("4)-v. . 

REAR & LIEUTAUD 1. C. ("sy Vo- 

(EN dn dk FOR (6) LrieutauD Ice. 2 
DECNERMJ. cit. (8) VoGEL 1. cC. ("9) 


Vet. Åcad. Handl. (R Ci Pp. 246. (" 10) I Difert, 
de Polygala in pbtbifi. FIND T 702. 


I. .Oå&. Nov. Dec, 315 


i öch>befk fmak i munnen, hela dygnet. igenom, 


Pr 


hvilken de tyckt likfom friga up ur magen; 
å men. hafva «de tillika nyttjat Mucilago Fadiejg 
- Orchidis, har jag ej hört dem få mycket hår- 
öfver klaga > aldrahålft om den fenare gjorts 


mera fmakelig med någon Sirap , fäfom. Capil- 


lorum Veneris, Balfamicus eller någon annan. 


Jag har ej mårkt ringafte fkilnad, om Muci- 


Jago varit tilredd af den Perålka Salep eller 


Svenfka Orchis3 ej heller har jag. med Poly- 


gala varit i mina förfök få lyckelig fom Herr 


CANDON; men det måtte jag tilftå, at de fju- 
ke "altid kånt håraf en förbåttrad matluft och 


friare uphoftning, om doflis få proportionerats , 


at den ej förorfakat kråkning eller våmjelfe. 
(LOL Inngfots diarrhée ("Oy har  vål Salep 
jort all den verkan ;/man i få defperata om- 

fåndigheter kunnat förmoda 3; men jag har ej 

kunnat mårka' annat , ån at den Svenfka Ors 


chis gjort det famma.: Likaledes i andra flags 


diarrheer, och i fynnerhet diarrhoea a dentitio- 
ne (x), når den behöft modereras. Stundom 


hafva lungfiktige til Aut ej förtäårt annati til 


krafternas ag runga vid magt hållande, ån 


Salep eller Svenfk Orchis, tilredd med mjölk, 


litet Såcker och orange-vatten, Id Herr von 


R oOsSENSTEINS förefkritt Fd 
Under det jag en gång höll på at bomsan 
fufs- hofta, och til den åndan, fedan andra me- 


del förut voro nyttjade, hade förefkrifvit en 
RN oj ; bröft- 


CIRA  —LNeO 


0 Diarrhoea 'colliquativa, SAUVvAGES Nofal. Meth. 
Tom. HI. P. Il. pag. 140. (CM hacep. IAI 
I His-och Refe-Apothek, pag. O2. 


vh 


316 1571, OG  Növ, Dec. 


brött-fåft af Mandel- -olja och någon Siråp, amt 
Mucilago radicis” Salep uti. en fårfkild burk. 3 
kom" jag håndelfe-vis' at flå något af geléer til 
bröft-faften > ”hvarat jag mårkte , at Mandel= 
oljan af detta gelée låter åfven få vål binda 
fig, fom af Agge- NG eller Mucilago Gum- 
mi Arabici. Jag h ar federmera fom oftaft för- 
nyat detta förfök , och funnit det hafva fin 
riktighet ', famt med den Perfifka Salep pek 
Svenlk ka Orchis altid lika. 


I fynnerhet Här jag, 1 äs flaos: mag- cell 
hos barn; fom Herr Are. och Ridd, von Ro= 
SENSTEIN nåmner under N:o 2 (f), nyttjat 
Mucilago , hos den ena af Salep, hos den an= 
dra af vår Svenfka Orchis, utan at dervid kun= 
nå iakt taga ringafte fkilnadö Når jag igifvit 
R habarbarina, til: ex. Anima Rhei. om more 
narna, Mucilago och barn- mjölken. (TT) udagen 
öfver, och emot aftnarna Syrupus. e Mcceonia 
Lond. , har det fållan varit utan nytta. Då 
och då har vålett lindrigt ILavement af mjölk, 
eller hafre-foppa och ola, varit. tillska nådigt, 
Hvad fom nu om torfken år fagdr, det, (mma 
Häller ;ock. om ?Celica, me conialis" 8 rening 
Ce) eller Barn-ref. 


Specifice, eller utan något. annat Medic: 
ments , tilhjälp , har jag: förfökt denna rot RA 
tranfjuka: AF det flagét, fom M-0,R 10 Ni (74) 
kallar” Atrophia a Sangvifluxu. jen Eau hade, 
af en ) långvarig Mehorchagiöga fått en trånfju- 


kar 
ed UMdörästelfer om Badlse kran a 25 
PAL oc ePpRaA CAD SAUVAGES i, - PRYL 


PI pagioiga. ("4) Lib. od Cap (8; 


Pe NANNA ; IANA 
SLK se 4 (Ca 

I ANS & Å Å Å ; y a 

ja 


1771, O& Nov. Dec. 317 


ka, och en ung Herre åfvenfå af en lingfam 
och periodifk: nåfeblods Den förra brukade 
den Perfifka: Salep , och den fenare den Svenfka 
- Orchis, bågge med lika nytta. | ; 
0 0 Ibland fjukdomar med fkårpa » råknar jag 
billigt. Gall-Colik ("). At invekla fkårpan, 
har jag åfven i denna fjukdom brukat Salep 
och Orchis til fkiftes ',' utan at jag af deniena 
kunnat finna mera verkan ån af den andra. Li- 

kaledes uti Sten-Colik (""), och Colica Gra- 
-vidarum ("5"); men i deffa atmne fenare fjuk- 
domar, blandad med en tilråckelig del Mandel- 


olja. sin Sv FE 
- På famma fått, nåml, utblandad med Man- 
del-olja, ofta ock för fig , har, med lika nyt- - 
ta, den ena gången den Perfilka Salep ; och 
den andra den Svenfka Orchis , blifvit brukad : 
uti den flags Strangurie, fom af SA UvAGES 
(4) kallas Dyfuria primaria, Andra flags ftran- 
 gurier uphöra gårna, då hufvudfjukdomen bo- 
tas, hvaraf de gemenligen åro fymptomer. 

När Herr Danier ("$) 1 fvår ftrangurie 
"berömmer Gummi Arabicum, uplöft uti Fen- 
'kols-vatten och invårtes "brukad, går han tilli- 
ka den påminnelfe, at man hårvid bör bafva 
affeende på magen, emedan -.Gummi Arabicum 
medeltt fin klibbighet> eller feghet | förfvagat 
den famma. Salep och Orchis Morio göra fam- 
ma verkan i flrargurie, fom Gummi Arabicum, 
RE a nn Äl br ort pda das ft rp dte nt pan 
rok Colica biliola SAVVAG. I, C. Pp. 146. ('') Ne- 
> phralgia ealculofa ibid. p 164. (1) Puz0s, 
SERA LSS Tal RS EE OR sr Sege am NE UU ol fe 
ad Beytrage zur Medicin, Gelehrfarekeit sc, 3, 


I hel, 


« 


Nr 
oc 


ASS | « 3 || NER NR 
” I säl 


518 mv FÖR. Nov. Deer 


men jag har aldrig mårkt dem förfvaga magen, 
ehuru "långe de blifvit brukade. "Således åro 
deffa fenare båttre at nyttja ån det: förra. 
At Ammor, då de blifva håftigt förargade 
eller fkråmda,' och genaft > utan atrutmjölka 
bröften , lägga bärnen at di, falnt dymedeltt 
förorfaka hos deffa fenare hjärtfprång ("), det 
år, hvad icke allena P. HoFfFfMAN och flera res 
dan anmärkt » utan ock fom tidaft förefaller. ' 
Vid dylika tilfållen, har jag velat förlöka, hvad 
verkan Salep eller vår Svenfka Orchis kunde” 
hafva, fedan barnen kunnat fvålja, och funnit 
dem vara af lika verkan, famt ej utan mnytta3 
då” man tillika brukar antingen afförande eller 
Rräkmedel vo. å CR E 
Atfkilliga gånger har jag haft tilfålle , i 
matthet efter fvåra fjukdomar ; atrgöra mig 
förfåkrad, det Salep ej haft någon fördel fram= 
för Svenfk Orchis; men i gikt har jag ingen- 
dera brukat ; icke beller i rödfot, emedan den- 
na fenmarey Gudi lof, ej på flera år i Stockholm 
”epidemict varit iyrplig., sv AT Nr 
Ändteligens; och til at vidare: beftyrka lik> 
heten i anfeende til verkan, imellan. .den Perfi- 
(ka Salep och Svenfka Orchis, torde jag få 
anföra en håndelfe, hvilken mig af Herr Mag, 
Rerzivs blitvit meddelt, En Apothekare si 
Landsorterna, fom icke hade någon Perfifk Sås 
lep, tilredde en mångd af Orchis Morio ,sefter 
den; befkrifning , fom finnes i K. Acad, Handl. 
1. cit. och fålde deraf, då Herrfkaper Eg 
Se 4 rd fålla ER 


(") Ecclampfia a faburta , SAU VAG od ec T. IL 
EE: Ty. | NN 


des af dem” SA dad 23) sed. all a Fölele PT 

hvad f fåledes. atifördt åt ; torde: Jltni 
flut; at vår Svenfka: O Örcehis; jäm väl 
verkan dn til alla delar åfven få: god 
yttig , föm den Perfifka Salep, och i få 
"denna fevare icke behöfva ar utifrån förs 
$ såld en förra. til nog är växer 


6 4 - r 
(å 2 SR 
ja <& så - 
4 cd ! NySA + ja 
me få v 5 BN 4 AR 
3 AN ERA ÅG JR SFAEDP SEN & ia MR AR are . 
+ v pd a 4 ökat / - - 7 k = X ÅA 
; 5 CJ Å Ro " Pdf. 4 ? / s é å | RR 4 f 
V & NM Va I ; eg & IN i NET 
[| r : TA I SÅ s Ber då | - Sett - Mr 5 5, s 
r 2 SN ; KE 
ja Jå q X ' ks) v Å 
ME ER Om den | 
I 4 q 
- fö 2 c NY 
Kr TÖS TR ph ke ve y. 
: FF k 4 i J 
ph cr jN 
KEN bg ES 
Ne - Mo SR 


för kl Dator LUND. buga ifs 

oifva, efter Ko ongl. A cademiens i 1764 
idlingar  p. Får gifna anlledninig.3 3 åra 
ihgarna ittöras. é 

Mellall fd fom den Perl ka. Sas 

n fkall åga få Betydande kraft; fom 

nyare Åudctorer en fammå sel, a 

bye ej: all letat at SR ibland vås 


4 fiterg sältan ND [edan Re 


310 17710 208. 


Mm tydeligen- ap yu far röttetne R ”Orchis både 
«i Perlfien och Turkiet kallas: ; Salep ; men at man 
å fynnérhet nyttjade den i de orterna mått all- 
omånna och fårdeles frodvåxande Orchis Morio 
i femina C. BauH: i"), hvilken ban hölles för 
famma Species, fom både TOURNEFORTS Orchis 
Äingva oblonga candicante flore minore (55) , och 
dels Orchis orientalis Morio femina flere candidifji mo 
NN 3 fålom ock dels Orchis femina' procerior > 
moajori fore (1); Sedan den i Turkiet bevandra- 
de GuUIL, SHERARD angifvit. roten af denna 
"fiftnåmnda Orchis för den råtta Turkilka Sa= 
dep. (TT); Sedan SEBA (tt) framkommit med 
några andra Orchidis - flag , fålom utgörande 
Per(ernes Salep , med tillagd utlåtelfe om vär 
vanliga Radix Satyrii,/ at hon tycktes någore 
lunda til kraft och egenfkap likna den fammat ; 
Sedan HEistTER yrkat angelägenheten at törfö- 
ka våra Orchidum kraft och verkan i enahan- 
da omftåndigheter, fom Salep Mk plågar 
brukas. ($) > Sedan GEoFFrov (58) meddelt 
fina rök hvarmed han utrönt'  Jjeligheten 
at "tilreda dej ftörre at våra Europeilka Orchides 
til nog nära art och likhet med Salep 3 "Sånt 
fedan Herr von Linse (SS uppå altWetta de- 
lr roten af vår EICSE el 5 år 

| : AN 


ku tal 


0 Pin. P. "FANN dudls E stalle "Tal NÄR 
p..30, EA TR ÖN HAR. 
tes aux envir. de Paris, Ti 1 pön 

a FR ET SE 
(tt) Her. matural TR 7 
pir AR Med ' fä AST KÖ 9 M lem 

"de VP Acad. det KANN Ann. TR Do .  ($ 


Mater. med. 412. 


eö var rna 5al eps och åndteligen 
Herr: ReErTzus (0) vilat , det. -bulbi af 
na: famma Orcehis Morio pd efter. ett anfördt 
ings-fått , hafva verkeligen blifvit lika 

n Orientalifka Sale både i lukt, fårg 
mak , men Öfvertråffat den famma i. det 
ag ivåfendet : Då tycktes. viflerligen 
na mödan, at. på: practilka vågen utröna, hvad 
der | fiftnåmnde, jämte flera andra hos ofs våxan- 
de « Orchides. ; förmådde utråtta emot de Sjukdo- 
mar, uti. hvilka. Salep fkall i. fynnerhet. vilat 
Nerkans Det å år fågnefamt, at fe. defla. infödin= 
gar hafva få vål mågtat fvara emot. önfkan,, 
fom af denna Herr Lunps Afhandling itår at 
'inhåmsta , och -kan man vilst om dem Låga det 
famma, fom Herr DecGneRr fåger om den Ö- 
| ärsnd ika Salep, (""), at, man salelek. icke. har 
at frukta för gon f(kadelig eller farlig. påfölgd 
Y a deras brukande, Önfkehgt hade varit , om 
Me de at behörigen utröna, huru vida 
Ore 


ika Salep ati Råder. eller fådan: Dyftnistia 
v SEORE "de EGNER. hade at frida emot, 
od år(killiga no öfvermåtton ftor lindring 
utaf defs at Salep tilredda Gelatina mucilagi- 
jo DEGNER yttrar, fig få om dels 
at. i deffa omftåndigheter. agera: Acvimonian: 

biliofar, cor mmode involvit , temperat, doloreigue le> 
niffim che > demulcet ac tiger ; sllaque partibus fö 
Si iu OR EE TA Kr a HA 


n TR dad. Handl. för år kgåL p. HU 09 
kr ” Wise Hit. med de Dyfenteria | Ibiliofoscontas 
| gina Fe, edit. II. p: 1714:; ba de Pp 170: 


4 


322 Ayn ÖR 


lidis fortiur. ädherefcens', sarrofa in inte ina 
”balfame blandiffimo, delinit : och tillägger han: ge- 
natt : hocque ipfo refpettu aliis mucilaginofis , gelatri- 
nofis vel gumma is prafi renda fy hvarefte ud 
tror fig hafva rönt en ny? egenikap isdetta Me- 
dicament , , fom alla andra Mucilaginofa « och 
Gummofa' faknade , nåmligen en vis; Quamvis fa 
| ni ima , adflringendi vel roborandi , j hvarigenom: han 
mente defs företråde uti Dyfenteri ka fjokdo- 
mär kunna fkönjas framför all flags "Mucilago å 
och deruppå gör kan omfGder detta Utrop : pa 
rem illi nondam novimus gg Der blifver en. gå e 
| vangenåmt ; at; genom inhämtade Täkra frön 
förnimma en "lika god verkan "” dylikt fall. åt 
följa vår Svenfka' Salep 3 åfvenfom' det 'öck-o; ) 
felbart blifver nog intereffant ar Få ved; hvad 
den famma förmär göra i några andra Sjukdös 
mary, uti hvilka Aué&orerne med mycken ör: 
imån fkolat nyttjat den Örienralifka a'Salep; få 
fom: i "Epilepfie > Convul Ifoner och | Spafaer 
tiis renum & Ven öse er uti bla den 
;Svenfka Salep icke blifvit af Herr Lv: ND för- 
fökt, Jag fer vål, at SEnA | 'orC 
omrörer radix Satyrionis , gifven i pulver med 
Såcker , fåfom god emot "Spafm r ? Con= 
vulfioner , "med mera , dock at c ilka 
"Salep fkall vara GRs båttre 
men jag vet ej vål; buru lån 
Rn i det ena eller andra; , cd 


filka 
SR 
sfäigares 


) A Se sk vv "| sg a NRK mes dee ng söder lg äv vi 
3 SAN å rbreniasnsnn Reiki 


( co citato. (0) fö I 81. 


VTT. DEGNER örats 
Hunseb apud DEÉGCNER, I c. 


"behörig ig VN 
IA enn jämt 


ört d 


y 


NS 


a, huru vida rötterna af 


fork dens. Låkare SER allmån nt 
LA AD än Ae OM 


| SER VEN 
Criför ec Te 
4 HL pä ere öR. Ne 
MK inna > hvilke 
tilfällen fkall beftyrkt 
| Se yrket? jr 
en 'F urttelig.. Perton 3 


ngd af deffa rötter, men. 
(95 Och kan man vål 


ers, atcrötterna. af Örcehis al». 
ack uri dylika. fall. Fan 

, då Sal ER hps are a Pere. 
AL ed klona faner 


Ne 


: N 
d I JF TE 1 li 
Å | Le 
FaR BLT Fe p 


EVR. ad Ela 
| a ; C & e SAR 
GÅR Då el vdels Hifl. der Pladé 
Av ; md Se Herr 
NE 


C i kalrn ; 
SN RÖN, $ kn nia 


rtigt> om FH lerr Dofé tor 


sila hyfa. nägra, vires. AV r 


Rväjfsingara. linga | uden 


ida t förorfakat hvad man. 


jen nce 


£ 


 cobta radicum Satyrionis' & Cinnamo 


34 1791. O& 


faner: och flera Öfterlåkdfkar folkflag & 
fort rop och jämnt bruk; fåfom ett: etriåc! 
tan godt reftaurans och roborans, shade icke :va-: 
rit illa, om ett eller arnat förfök i den vågen: 
blifvit anftåldt med våra Orchidis-rötter ; på eh 
nahanda vis och i lika form brukade , fom Sa=' 
lep hos Öfterlånduthggrhar då RE "dem; 
imellan: rk i KR pa varit ger ar pni 


åtterna. AD. Ng gr K 
Efter ER bor (+), SR på. Å 
de Turkar och Perfianer at tilreda, af fina Sa-' 
leps-rötter. jämte Honung och Ingefåra; en 
flags dryck; fom de åfvenledes gifva namn vat 
Salep > hvilken de dricka "värm, "och förmenas: 
oden då vara ett härligt Ar Shrodifiacumr KaeMP 
FER nämner blott 1 erbigtdnide Perfernes De- 
1 | cum å7nö Ro 
favum' sg Saccharo , når ban omrörér detta tolk-: 
flags brukeliga ”Exhilarantia. .("5). / Enfanr 
om Öferlåndfka bruket kunnig. Man "berättar 


at då man gifver deffa > Öfvermåttan af higher 


ftimerade, 'Salab-rötter til både: arn: och gam 
malt. folk” 4. affecnde på na ollehdes ex 
men. fårdeles emot lungeloé, gil 

- fker f ådant. ANFiggsR: i form 


() jar ct. | (=) Amdetsir, VR Pp 


öd ' 


KÖ EN I ; . 
ck j j 
RA x i 3 ; ÅN dd > i 
: v. Dees 325 
dl j 


re RS äns kokas. såimmeligen 

sotch Böten Smakeligam med. Såcker , hvaraf. 

es-en m atiked. efomoftaft. EN Annars. 

E enas at når de på refor och el=2 

; er våttan fom ett: Univerfal- ; 

a Svein cafu adortas agritu= 
» få föra ide; «den; til Pulver, 

EA deraf 2: »gånger om därs 
eller :Chocolade.. : ikP 5 MILLER. 

X) sar. man utaf Salep kokar en De-' 4 

dT cker den. NAT likafom- he rvat | 

på shvarjehanda. nytta. - SK 

nt So HetCR - SAR vårde 3 3 men) 


2 öd 


16e3 Sn I nlgpalin I ER NN ett 
-Medicament, eller .ock . förmå ftimu- , 
is mera ån. srÖtterne. af, Potatoes, 2 Lömap 
blifvit - beredde str mjöl. eller, gryn »; 
nom: okning gå. til; gelée.. Der år 
dj rika rötterne af. Orchis lukta nog... 
ing), hvaraf anledning: kunde vara. 
I någor Aphrodifiacum ; men un»; 
för rgår alt det. valatila och frå ; 
Sa aleps: droguen »; hyarom hår. 
gan. år, Juktar ingen. ting. vr 
G rbrukade, ät spulverifera Salepss 4 
? a ul Ikasknr > och infundera en drachma, 
| nig JDZ. Natten ,; famt, fedan dära, der. 


Ca Uiad; Nar. car. I Notmb. Fy. Vall 
Mrs ”Appe 1. p. 14. hvareft Autor fåger fig f alk. mer 
SR ån en gå fÖRt, - at hoc remedi: genere vires lan=" 


Ann Venter; admodui SR MÅ , calsrque intas FAR | 
oc bafeens repri Ar, LÖR GAN is ki. 
| 5 | 


NN I sön A é bed g 4 < G År ; r VEN 
/ ; 3) v Ce Pat 


| ne 1977, "08 Dec 
8, ida 


4 få på en” helt: veten eld: enn 
födan "Renög? en VA fö är den. lilla 


kel vaken ok kärt mucilaginevft g elée, Vid: 
beråttelfen' hårom (7) anmårker han om 


Fr 


rötter. 9 Fd ide: åro” ganika kinkug Sör at é Kg I NG 
Ab Man e j kommer til råtta dermed 3 o 
antin oen läke; före pulvret. no oe änt , sell 
git för. liter” vatten, eller ock öktveld-graden 
at limnar alt detta 1 ite tärde 7 men vet, a 
den Europeilka Salep icke år få kinkug 
"målet; och icke nåmner, Geor, PROV: OM 
(PI, då han fåger, at man kan pulv 
den famma til Hvad finhet. "man > behagar , oc! 
Nå (måningom: def på något 'kokhettivatten, £. 
fall pulvret "döruti. aldeles i (målta til e 
cilago , fom fedan kan upfpådass til få: tun 
dryck . man åftundar > Så "kvilken. man ändre ae 
medelft HC cker? och vålluktande- fal ser ka 
SP både” tir dm. he VG RC Jan 


st ANA äl längre vatten äl Et 
TA Bör den flamma för rå och det ena 
tunn (2), Decca gäller förmodeligen - 
terna af alla flags? Orchides,, jan å 
åfven om den på Amboina våxande O 
Janna, Anfköpt ; | BEN dd HiUs (å Nera 


ns ar båd É ke hr AL SE 


 Selepecta 17467 P? 97: ed DEGNEK I. ve 


35) fund a soch) kän. 
Et Of grn NTA under 'tu Fe AE 
når han hel bl nfvår skakad: 


i i jr ER er É 
7 


SRS CT 


AR 


es Hvilkét "jag? 
BONE SEE fdr på ÅR Ma oe 


aft 
V 
PN V 
3: 


Öv AN 


] ENS SIN t 


NE 


TR fom gt 


Rh a Sale 


a 


utom de Shåd cn 
in en Nå blir behöri Igen per=" 
+ Ut SN NS ENA Re filll- 


Ci om ji ur ck n 
Nars / är "jen oc SM 


VR NU) De 
a LÖ Pe Ka: ” SU) 


CE 


- NT 
F LE SR a fd vå ÅN 
NB 2å ERE SV AA ; pi 


N' fr jeka' öden Petfi=> 
Rör; en! någon Frukt, Ä 40 


N 


328 T 


ter, för at få mycket öden kallna läder ; 
hvartil man eljeft vanligen hb betjenar fig af Mand- 
lar, Jag har i fyonerhet låtit: rifva Refina Ja=. 
lappx med torra Saleps-pulver , och : ingitvit. 1 
de fall fådant. behöfts, med. önfkeligare förm 
för. de f jukass ån jag, rönt, når; Mandlar utirifsa 
ningen. varit. nyttjade, utvårtes . måtto; ger. 
vår Salep icke den. Perfilka någor efter 3. nåry 
den -allenaft med vederbörlig orter vid, 
beredningen och. torkningen. handreras, GEo 


FRoY fick den famma, medeltt fitt; belkrifna.be- 
rednings-fått, ar. både: bli genomfkinlig, och ans, 


- 


pr bård x NR no nåra lil ar od Ne 


) BR 
I - ” a Få 

3 2» + 4 ; 

V. aj dam DA $ 

FA SER in 
I 'y 1C& I; 

i. mg ble 

SALE (ONE AVR I 

Sgt NA | k 
äl ” a & 


Hr 


cies. sak Oreja. illa S höra C a men då 


6 
i 182 Hl ) Fi Ch a 


iken 


ks 


; Sa Sänt a sm are. a Sale 10 påd eken Indikeriminarey | 

«7. -och befkrifver DEGNER Hi. Pp.A178. el rötter 

, « fålfom ftörre och aflånga, något når Yikha de Dad- 
"Jar, en del åter fmå til utfeende. fålfom Caffé-bö- 

k nor, ”fömliga hjertlika, andra åter af någon” annan 

"oformlig figar: En i Orienten" viftan e kudbig. 

'/ Ämbetsman fåger , at radicésSalab likna, Satyrii 

fötter , varande en del förre och Bering en 


Kr 


har og. ät ifs vävde da ju verl PIE 
chidis-rötter, får man nog anledning at - Hog 

Orchidut: m rötter, 1, gemen, dock fåre C-: 
oulbeufa > 'åro - tjenliga til Sälen 2 
för min, del: håller: mycket. Leg jä 
ser bo PR GAR > fra 


e ei bero på FN UN där ok 
LPG pb Sä Mn vb 


ne sr 
Arc tel med NADER Apocboken. 

di Bat )ril ar bulbi ej vederböårs, 
ja r frånd 


den, omgifvand, 


och något SE TEE Ule för j 
SR m ANA det TR P icpuré årgad. & 
N k 
Fp sg 2 2 ec 205. KOM KAT. 
fdr Matieve med. de I Mej 7 GEOFFROY, 
forn (AS JOE od Red durch Vera 


OR 
Ag: 08 RR, fö 


| pt 4 | Ve 6 


ERA och frkadse, 
a En Orchis. åre, 


SN nd 1 
Nå 
j > ; 2 
Ka = 


ngr de vifsnade TÖLeoaA 


FR 


Mås "dofis af sön 3 gp ån. vat ; | i 2 ig ' 
on af V Ve a ma Ore 


; uta vide fjelles & år : bara d dera - nd sr d rs ES 
ford" f junker i jÅ 'vätten', K hvi Iker hy yfet äm: ; 
nåfta': årets blomina (>)3' den an aid för Äl 
nes fvampaktig pek fom” flyt vat 
ken: 'gitver nårings Åaft åt! der måtvaran 
planta (4); ; innehåller rin Ni 
lage , och bör Ucktöre. BD äftab, "iSkkanen 
ler Vere hi fö RNE vål rd limit a 
Tomliga” forter ” utfkjutande "fibrer Rike 


låte” "nog låter "fe ER göra, fedan 1 ing bodlia 3 ; 


rand! legat. i Kar SR ; med en ftyfi b 

eller "ock, efter mneddop pande nio bete /v 

rmhedelt” aftorkande. med" en linnekh ab; 2 då hir - | 

ratt utan fvårighet följer med;” SedeFfmie i - 

na rötterna, ftållas. på far, uti en”läga mupvårmd! 
-bakugn; och Nå” där i Fr 8 til ra minuter > å de 
> Sv torkas kat de blifva: Kornlika til u tfeende! 
bt Herr MM MoöLT, fom” Mu pgifvit 
senvåg stil rötternas” beredande (1) har'och 
ful SR , at Bri "tiden MI na as juphans 


er erg rå 
| T HE NOR 


KOMA 2 det dee FROY upgifvit , nåmligen, at, ef- 
Per föregående. orka RA itterna” på I trä- 
är öch fedan låt i forkas luften; ty' omidå/ vå 
4 Uk icke efter rät. RN Varm; kunna de 
nog lått fMkåmmas, s> >) Se "Philof. ränsalt. 
Vol. LIX. po 2 visitf hn 


AN > - öre 
"SVEA SR 
ST RS SNS 


, ih NN eg fb DENNE någ 2 
lighet. / h ”Dettaninftåmmer; Mm ed; ola 
rår Örienten, 'hvareftt- påftås,'a at pe 
aduilto Butumna per 2 FRIA ; 


et t Ä Å le 4 
Svehf i fer a 


rhålla. SN fe en'b 
ati tro, ty AR Kd 'öbekant ,; buru 
; Köl kunna éiltiveras, at de komma 
err von HALLER påftår, at det för in- 
I fkall låta g göra, at införa dem i Trå- 
ST ii ock (kaffar fig de båfta 


ligare” gg ib ån” sinågtg i 


2 r Jökar, deraf” (9); och TOuRNEs 
"fö Fd han” få äg or og ERE 
sa Us 


) 44. vg N C. La 9 fat TR (20) 

a FN . Orchidum elaffis. AT, LAR. RUS 
Kol. pi 82 hvarelt orden få: lyda: Ia horto$ 
infeé ris FR ialie. guiden Juirpes , omnino Bequeuni, 
On Na arabilem , Aut quacungue i rätione minus rea 
quiet im terram oderant;. sonfcie guam tenera fibi 
(I g vomeris impatientes radices fikt. Semel fi flo- 
- Å vr ; felititas eft. Plerumque Pennan vek ex Koper 
mis bulbis sins K 


fpecies af Orchis omkring. Conf 
at de icke ville låta: updraga figii T 
sutan ålfkade endaft fria landt-luften: Ct). 


4” 


a. NR 


mager ä hård «OC h dh fandi 8 jordmån. / Al 


LA Rå 
(") Se defs Relation d'un voyage du Levant; TAL 
I 7Åp, 240: KIett Pit. MICLER Pitt Gar. 
VT rd ÅR NN ÄR ET | | od RN CR Lag 

deners. Diionary» ock DILLENIUS 1 Catal; plant. 
"0 sirca Gifjam, anföra , hvilka Orchides de funnit åls 
ee osfka” antingen, torra ängar. och högder ;» eller läg- 
» rlåndra och fmåfuktiga platfer : en fak > fom hvar 


Å 


Nå, ö 4 
SR q SKA ha ND 7 : SO | - 
É a ara + hk pA sic oe ww ER 
OA: Nov. Dec, 
LJ 


fantinopel, 
"rågårdar, 


e 


Å 
Ö 


gar mani, för de Orchides, fom ålka fuktig 


och en kan ha tilfålle at fjelf utröna; En. del fpe- 


cies låra kunna trifvag. både på torr och fump 
: grund, ätminttone. berättar 


lerr PALLAS få / cit. 


+ 


; i 
| 


FY j 2O&ONov.s ] 


assvid Orchidum supdrifvande” af från söch vi- 
re cauteler 'vid deras fkötfel, at de må' blifva 
fodvåxta och frambringa. pråktiga Varieteter, 
dar tdaknas ånnui 1 Is MM NER der 


2 


; KRIS OR 

rer LS ga Z  Vekileka, AM rre SP skena 
sätet 'varaki ighet , genom bibehållandet af de 
Ba Ag fom den famma åro i be- ed ; 


es 7 så Spa rr meddelte: pt 4 sp 

fia: AR » Förfta Stycket; (DE 

Fe DANIEL MEL ANDER, 
öde Altron. Profeff. i Upfala, Sr ä 0: - 


bh: fom eran kånner Naturens Färg 


| "Kiftoritk kunfkap , och ej har fig bekant, hu- 
ra man, då pålitelige Obfervationer. låggas til 
r rund, kall af dem föka utleta Naturens råtta 
efkaffenhet i anfeende til orfaker och effecter , 

; Ålkidar dageligen det ' Hög fta Våfendets måfter- 


ycke,' "smerendels med ett oaktfamt ÖRA 4 och 


a 


S liten eller i ingen upmårkfamhet, För honom år 
»idet nog, at i tin lifstid fjelf hafva fedt, och 
. afulina Förfåder bört , ar famma omfkiften : af 
Fdagar och: nåtter , vinter och formmar:, vårma 


NE & och 


4 


Dec. a 
jo saf andra våxter. Men hvad sréglör böra föl- | 


7 ningar annorledes , ån genom en blott . 


24 


Vv 


>; ; / , 7 
; | FESRT ; ss IE 
ARN i d / ÅS ; å F a 5 KR Å j är Nä vg vå 
334 rv ORON 
ä å - SJ 


doch köld, det ena! året efter det andre 


de 


; w 1 . eftån= [ 
åfven nå- 


"digt återkommit; han NÅuter deraf; dtä 
—efta "år och framdeles fker på lika f åtta Der- 


Her ock tvårt oms cat-deras flyrka få mycket 


hinen färmmatis 
téris 


KR Do 


»turens Herre denna Verlds= tmachir | 
"fatt. Således når man: finner sen vanfkelighe 


verkan 3 tom - fkulle leda til en frarare under- 
gång, ånsSkaparen i fin allvishet nar 2 


— 6 


a 
4 Y 4 In fatt > Å R + 
[ N a 4 mm ' 
RA fr ba i 


blahd på, hvilka NN medel 
MV åftare af begynnelfen uttedt, at 
fom: temper fiera och; förlångå tiden af den el- 
ft Förr fö ;reitaende deftruttionen , hvilka medel 
erigen, för lig f jelfve betraktade, åfven: ibland 
icke mindre vanfklighetens verkningar, ån 
ca ti hvilkas botande. vr åro utfedde. å 
7008. 2. Solen, föm beftåndigt kaftar ut ifrån 
en fådan myckenhet lyfande. particlar, hvil- 
$ kl på lika fått i igenomgå hela den rymden, tom 
in tibella uter vårt Planet-fyftem, fom de agera 2 
Pla et terne, vch äfven” utom idel rymder, m 
fe un enom en fådan' beftåndig dt sing 
af försedd en åfven beftåndig rinfkning > och 
| fMäreligen förtåras, Det år ej orimligt, at Co- 
meterne åro "kapade til boningar för lefvande 
Djur: och nyttiga: våxter, ehuru ' deremot: in- 
. våndes at en delaf dem, under fin gång til 
Solen» blifva få ganfka hete, at-alt hvad de 
Y innehbafva , borde: efter vårt be rep itändas och 
brinna, men. deremot af köld örlorårs når de 
komma til fina. ftörfta afftånd ifrån Solen; tyg 
jämte det, at en Neger kan lefva: och må väl 
fr Sr Fra 'Climar > få måtte en frörre fkillnad 


en ftarkare. och Bllare fammandättning 
ras du vänare 3 at kunna må JKA, ir dd 


åfte Sva få Hatte', at de öga tila 
ad af hetta > fom i Solals granfkap van- 
ch tillika juft derigenom äro fkickelige 
| ycket långre tid, NÅN. AS Bå til. vå 
E Wphelier, bibel ll någon del af den vårma, 
ed fine säll förvårfvat , IR 

a 


4 


) FR 
26 1771. OM. No 
i a rd RU f Be NA Vb 7 | 
Rd Di i N FR & 


af Cometernes egne kroppar 


hvar och en fin omgång omkring Solen , koms 
ma Solen i fina Perihelier alt nårmare och når 
mare , och fluteligen falla in i Solen , farit dy= 
medelft tjena Solen til föda och erfåttning för 
det, fom hoti genom fine partiklars continuer- 
och emedan ett ftörre antal :Cometer, ån det 
fom nu verkeligen år , kunde, i anfeende til de 
dimenfioner , efter hvilka vårt Planet fylftem år 
inråttadt, förorfaka deruti för mycken rubbning, 
få torde den tilökning ; fom Solen får, flere 
fecler imellan ; af någon utaf deffa kroppar > 
icke kunna vara tilfyllet fvarande emot Solens 
miltning , hvarigenom Solens dragande krafts 
Atyrka, eller dels få kallade vis abföluta, kunde blif- 


va alt mindre och mindre, och derigenom Pla- 


neterne alt mer cch mer, ju frörre förhållande 
tangential-haftigheten; beftåndigt får til Solens 
dragande kraft, drifvas ifrån Solen, På detta 


7 $ 5 NR j 4 R : S > 08 AE 4 ) - 6 ESO ERS Ke 
befkrefne fått borde planeterne föras uti ect 


i 


f 
| q vi 
SN 


hvad uti famma problems uplösning 


| bilan fått. Ja 


| MYdade ämne. 


sins ARA NR fe 


Ta rd e dock NA ett a 
hat tilfålle, få för Kongl. Academien upgifva, 
fkulle kun- 


na utråttas. | Imedlertid” kan det NOA på 


- 


i SET Probleme. 


a i " 


bår ötroltions-lagen til ett gifvet tbårrum viris 
diblia butiken  poteftas af diftancen + man hål vill å 
én Ad tillika vis -åbjölarå i detia centrum ”viviam 


| bepåndigt "antingen tilvåxa eller” äftaga > uti något 
vi för förbållande Sifd: begåres ätt hinna den krok-linie 


; då den går ut ifrån en gifven puntt 


| ed en gifven ren 5 rue Steen AE detta 


Li jon (viriam. 
Det år: kljrt at ökningen eller jakt: 
fen af vis abfolmrä kall, emedän den antages at ke 
beftåndigt » exponeras uti folutionen af probles 
met genom någon fundtion af tiden > > och ti 
en fimplafte hHåndelten af alla 3 3 fom å år ; då man 
a tager 3 ät då Jå 'omnåmnde intenliteten ökas el: 
i minkas uniformiter slårer åndock ACER den pris 
itive differential- -adquarionen; fom fkal utmårs 


a denna orbitan; kunna lågre än til differentias 


la Fg:dje graden deprimeras, vid hvilken dif: 
senitial = fequations integrerande atfkilliga fvås 


än Cntk SN 
| 2 Ma YR möta åfven den förfarnafte i fås 


VS I ; Men” denna håndelfe är äns 
lock icke deti; forn i Naturen har rum, ty So 
lens scentral-ktaRts intenfitet minfkas ieke uni 
LÅ Y i | odöL 


3 SA GA fådant fått, fom. nu äre I 
måldt, borde Planeterne uti deffa krokliniers.ba- 
gar föras til faådane afftånc 


ER, NEAR 


Djur och Växter, hvilka ifrån Solen erh 


Å 


formiter » utan uti ett. mindre förhållande ån 


år omföårs 


ifrån. Solen , at alla 
å 


fet uppehåll och lif, [4 mycket mer förödas , 
fom åfven fjelfva Solens minfkning tillika der- 
til då borde bidraga. At förekomma en fådan 
deftruttion, fom: tidigare, ån, Naturens Herre i 
fin allvishet beflutit,; fig kunde tildraga, borde 
derföre någon kraft gifvas, hvilken continuerli- 
gen. verkade. emot planeternes rörelfes direétion, 
och derigenom minfkade deras tangential-hattig+ 
heter i ett fådant förhållande til minfkningen af 
central-kraften, at planeterne, i ftållet för at på 
det befkrefne fåttet gå förbi de grånfor fom 
innefluta' deras orbiter inom vifl: a diftancer ifrån 
Solen , åndå föranlåtas at defcribera, enligt den 
i naturen rädande gravitations-lagen, fina ellip- 
tilka figurer; ifrån hvilka de icke, utan efter 


. många, feclers. förlopp, , mårkeligen fkola atvika; 


Hirigenom åter borde: Planeternes rörelfer fakta 
fig, och de fåledes. alt nårmare och nårmare 
nalkas til, Solen, famt en. dylik xqvation på 
-motus: medius. behöfvas , fom vi i.:Månens rö- 
relfe kalle fecalaire,: och hvilken af Jordens At- 
mofphers motitånd - hufvudfakeligen! måtte hår 
röra. . Men: igenom Solens egen minfkning, fkal 
denna deras nalkning til Solen; och -accelera= 


"tion uti deras motus medius, åfyen minfkas, och 
NIE VARE C 0 


åledes deras rörelfer omkring Solen vara de 


: | SR ME ke ; ; ar EE NA iå ä 1 2 ut At 5 Vå j 
varaktigare.. Utom denna verkan til naturens. 
.confervation och längre. beftånd af denna retar-. 
: Ad 2 ä qv P: de- ä 


"ra 6 6. krans -Uträttades "atven 
ES fare Ben mlinttkuling Sv 


ch fköille påen ganfka lång tid blifva anfen 


Vi 


| af; få ar Solens fynliga Diameter åndock' 
Mm ” e 


fäddigt Hun rades i darita Hud af ljus Sch 


stil bibehållande af den art och Climater 


n eh ST Ägare dels verkningar til naturens 
nfervation, fom nu åro emförmålde', tjenar 
få kallade ether eller materia fubuliffima 
ilk en innehålles uti de' himmelfka rymderne', 
uti hvilken Planeternes Atmofpberer lika 
m förlora. fig, och beftyrker hvad förut år 
anmärkt, nåmligen- ARR naturen åro verknin=- 
Bar » hvilka hvar, för fig fkulle påfkynda dels 
It, men hvilka, då de på en gng utöfvas » 
bic raga MR. dets fe mycket långre uppehällande. 
08 4. Utom det, | fom nu anfördt är, om de 
rk near; hvilka på Planet- -fyftemet få vålar 
ol-mat ctiens minfkning, > fom etherns refiftance, 
fvas och bårröra, 3 kunde det 'möjeligen åf- 
0 vara I underkaftadt andra åndringar, hvilka 
ulle Teda til: defs förftöring. Hvad Planetor- 
Tjelfva angår, få åro deras orbiter få fkilde 
ah irandra , och deras excentriciteter få fmå, 
icke genom 'inlöpande n "hvarandras rym=/ 
0 NAN dd | der 


ten förorfakade "Planeternés continuerliga (RR 
kande til Solen i famma mon, fom Solen ta- 


s altid. vara af famma Ttorlek./' Hår ve 


saa ena tiden efter den andra, fom for=! 


vilk Kaparen i 1 förfta början. inråttar dels” 
| a "kroppar. Til en fådan retarda- 


13, få blifver den åndock för Planeter es in- n- ed ; 


der kunna få.nåra nalkas; at den ena.i den ans, 
dras gång och haftighet kunde förorfaka få mår- 
til någon antenligare del fkulle rubbas, Jupi= 
ters action på Saturnus år, hvad detta-angar, 
den mirkeligafte af deras inbördes turbationer., 
men icke nog mågtig at draga Saturnus utur 
"fin ungefårliga elliptifka gång, Af annan be- 
fkaffenhet finnas Cometerne vara, af hvilka ftör-- 
re delen löpa inom Planet-fyftemets inre rymder, 
hvaraf hånda kunde, at en Comet få nåra ftöt= 
te in på en Planet, at en ftörre åndring få vål 
i Planetens gång fom röårelfe-led förorfakades > 
ån at han kunde bibehålla fin med fig fjelf i- 
hopgående orbita, men blefve i defs fålle bårt= 
törd med Cometen eller ock föranlåten at Laga 
en helt annan våg. Det år möjeligt och. icke 
. otroligt, at Jupiters och Saturni månar 1 bör- 
jan icke varit annat ån Cometer, men hvilka i 
fin gång til Solen råkat få nåra in på de. ftål- 
len af deffa Planeters orbiter, uti hvilka; Pla= : 
neterne då befunno fig , at de måtte qvarblifva 
i deffa Planeternas granfkap , dem åtfölja och 
 deferibera orbiter omkring dem, Hade deffa 
: — Cométer varit af det ftörtta laget, och tillika . 
> råkat de mindre Planeterne, fålom Mars och 
; — vår Jord, få torde deffa hafva undergått det ö- 
Å det , at antirgen bårtföras af Cometen , eller 
ock genom, acceleration eller retardation blifvit 


ur fine gångar mycket rubbades = dv 
0 | $. 5. Då man vill underföka, på hvad fått 
en Planet fkall igenom fådane och dylika hån- 

; delfer rubbas utur fin orbita och börja en ny 
Våg, få inner. mans ar en fådan åndeing. fb jd 
| | 2 | CN na 


rårröra , RR Vmbjre iförkällaride: dveltlde tängen- | 
ul-hattigheten ut någon orbitans punét, och 
r abfoluta centri viriam emot, förhållandet ; Y 
bo riv Wine vara Re og ma Pun nog ge deffa E- 
veten fk utan rubbning | 
fortfara ' r må Och emedan 
| i får skämdes oh ll stela på lika fåtr 4, 
5 Yvilkendera af deff Elementerne fom må åndras, 
når dén andra bibehålles oförändrad, och effe-' 
ferne åndå: vara de famma , når bgravitations- 
lagen tillika följer förhållandet af afftåndens 
 qvadrater tvårt-om; få vill jag , I anfeende til 
> Problemets likhet. med det öre framftäldta , 
 föreftålla Srila fom til de nya orbiters finnan-- 
de framfå åttes, då förhållandet : imellan tangen- 
121 -haftigbeten uti en gifven puntt-af en rs 
nets  orbita och Solens vis abfoluta, blifver 
oh RR vis: extranea fobbade; på. följande 


NN EE SB rdblime | 

Sn Når en länet gör fitt om lopp. omkring Solen uti 
fin ellipti ifka orbita, och Solens vis abfoluta ökas eller 
mi minfi as genom en gifven florlek,» då Planeten dribe- 
£ ep at ifrån en gifven puntt af fin ellipfis, med den. 
baftighet fom han bar i denna ellipfens gifne punil, gå 
efter ellipfens tangent i denna puntten 3 få frågas 
ti bvilkendera af de conifke fectionerne Planetens ellip- 
if fa fig vv vet 8enom Enn dndringen. i SR 
dbfolata? =" 
et år ädarr at blb Central - lagen 
fom åtföljer diftancernes qvadrater tvårtom, år 
den; famma få vål för fom efter åndringen uti 
' Solens vis'abfoluta , få f(kal:den figuren » uti 
je ER pr Y 4 hvil- 


-. 


> Fen, til hvi Iken. Plineten fkulle falla if 


DN ov. 


ÄGA Planetens orbita. genom. denn: 
gen ombytess altid vara en at de oc 
Ctionerne. - Låtidå, A, Tab, ID ae Vara 
oden. Ellipfens- Putiiby; rd hvilken Planeten TN 
når. Solens Vis abfolu kon 306 BEN 
ven .dftorleki . Fåt & vara Solens unétt. 
Sammanbind NARE lår ange vale haftigheten 
här is AA 3 Me 


a åndrinz 
önilke för 


ga fora år JikA med c. Fränded len rd 
dels pun& Aa åro gifne, få fkal 4D åfven gifvi a 
Låt haftigheten under detta Planetens fallande 
uti hvar och en annan punit E vara v, CEzzA, 


BET dy, och CD=ms' Låt Solens vis abfolu-, 


"ta för minfkningen Varav Pan vr Ru efter minfk: 


ningen, Man. får då vdy= — SE och svs ; 

(ÄN Kd a id | j HS sån Mö Xx SE MJ ud 
PSP. SÅ 

Cr a emedan Planeten antogs at utan 
No a 


någon initial- haffiober. börja falla ifr in 4, och 
fedan Vär VE och ör = VED Låv nå 


Cage ; 
Planeten återigen antagas bär ja LR AR 4 vil & 
men Ifa, sålt VIS sablolura. nu. icke vidare: är. da. 
utan minfkad til Q, och lår G vara dei FA 
I ifrån 4, för, 
ar förvårfva en haftighet lika med « cec. och låt 
haftigheten 3 uibder! det ar SE nu fallerig 
uti hvar och en annan pun& 1, Vara äv, famt 


CH=) >. HKS ae = fa får man a famma åre for 
förut pv i Uen 


4 RSK LÅ ENN 
i; NEN ÄN. SH  åfe. 


- af Bekant, och kor G ge 
JM i "Om nu we utråkna adt eter detta RR. i 


mal V ån et 5 ånnu finnes vara förre å ån > få fkall | 
pr 


äm nya Orbita a ånnu vara en ja Året men Min-- 
re excentrilk ån för ENDÖPIDRER at Solens vis 


abfoluta: Finnes återigen "C o=5) få å fall Pla= ; 


dp Ej ny 


neter > efter.  minfkningen Hale en klara 
och i defs båga ga FAspaligen ifrån Solen. Men : 


o om Gc år mindre än => få fkall Planeten des 
K pierre en. Hyperbel ck minfkningen > ock 
Sen i defs båge gå oåndeligen bårt, + 0 


-Skuile Planetens haftighet genom Come- 
Mäns FENG minfkas, få kan man ,, til at få veta 
-orbitan> uti hvilken Planeten fkall gå, efter tan- 
genti al-haflighetens minfkning , antaga, at tan- 
-gential- -haftigheren förblifver orubbad ; men at 
3 ftåile Solens vis abfoluta ökas, 23 Planc- 
orbita elliptica fkall ombytas uti en an- 
fa llipfi is, mera excentrifk , och om han con= 
verades uti en Hyperbel, kunna efter öknin- 
gen komma antingen uti en Hyperbel eller ock 

parabel och ellipfis, hvilket alt på famma fått 
| Kanes, fom i förra håndellen. HO NE. 


SE nn 


r 


fä. Samma flutfatfer finner man AE 
em Solens Vis .abloluca förblifver oföränderlig. ö 
NN RS ÖS FÖRR 


a I 
2 I : I[ FYLL 
/ J » MV cd fr Md L pt NG 
24 TE. VRIG 


men Planeternes tangential-haftigheter ökas eller 


minfkas-. genom gifne ftorlekar. Man föker 
nämligen den punétten på radius vettor, til hvil- 
ken Planeten kall Fita för at förvårfva fig en 
haftighet , fom år lika ftor med den åndrade 
tängential-haftigheten, på det fåttet, at, emedan 
orbita är bekant innan åndringen , få kånner 
man den punéten på radius vetétor, utv hvilken 
Planeten fkulle förvärtva lika haftighet "genom 
fallande , fom han i den gifne punéen af fin 
orbita har, innan vädlprenciathadtigblceis Wdkng Pb. 
man altfå proportionerar haftigheterne för och 
efter ändringen med deras analytuifka expreflio- | 
ner , hvaraf en eqvation upkommer, af hvilken 
man får den fökte högden , och då den år fun- 
nen , fer .man efter, antingen den år flörre, lika 
eller. mindre ån halfva radius vettor, hvaraf man 
kånner , antingen den nya orbiva fkall vara åhnu 
en Ellipfis3y Parabel eller; Hyperbeler a vugfan 
0 Sådane förändringar i Planet-fyftemet, fom 
nu åro omtalte, fkulle fig kunna tildraga, i hån», 
delfer, ät någon af Cometerne komme någon 
Planet få nåra; at dennas haftighet i fin ellipti= 
fka orbita blefve antingen ökad eller minfkad til 
en vifs ftorlek genom Cometens agtion, ellerock 
at Solens vis abfoluta genom faltus, fom man : 
brukar fåga, bletve minfkad eller ökad. Men: 
Naturens Måftare, fom all ting förut fedt, lårer 
hafva beflutit ett annat fått, hvarigenom dens ” 
na sverlds-machinen fkall få fitt flut > ty utom 
det, at de hitintils bekante Cometernes krop- 
par icke åro få ftöra, at de, utan at komma 


nog nåra in til Planeterne , kunna  förorfaka 
några ftörre åndringar i Planeterne gar, få 


år 


| 


SEA äl 


mer at paff 


j j å i 
If ”Ä” É se l ) Kd 
FS e 2 V 4 $ 
dl i va Y 


rs inclination til. eclipticar, äte 


ågon af Planeterne få. mårkeligen nåra i fin 


458 g til Solen; om icke då, når de åro uti nea 
erne, och någon af Planeterne famma tid kom, 


era i Cometens granfkap. - Tvårtom 
hafva Cometerne den högaktning för. Planeter-- 
1e , åtminftone: för de ftårre af dem , at de håls 
dre vid förbi-farten uppehålla fig "något långre, 
ån de annars. fkulle göra, uti Planeternes. fåll- 
fkap >» fåfom det fkedde rhed 1682 års Comet , 
fom vid återkomtten blef af Jupiter i fin £ån8 
qvarhållen., ån at de mårkeligen turbera Pla- 
neterne ifrån fine orbiter,: 

$. 7. Til deffa i det fåregöcnde » -belkrefne k 
verkningar och. Planet? fyftemets confervation 
tänd. igenom de. famma, och hvilka, 
få igenom Planat: -fyltemets dimenfioners och 
2erherns | motftånds proportionerande emot hvar- 
andra, i förfta början få kunnat inråttas, at Pla- 
net-f ftemets. varaktighet, inom hvilken gifven 
å Å af tid, fom Naturens Herre båft har be- 
hagat hs kunnat utdragas >; år i fynnerhet och huf- 


vudfakeligen, den gravitations-lagen., hvilken 


amma Naturens Herre förerdnat imellan alla 
kapade kroppar, nåml, den fom följer diftan- 
cernes. qvadrater tvårtom ,. måft låmpelig och 
bidragande, famt ar alla möjeliga gravitations- 
ag fom åtfölja någon diftancernes proportiony 
den enda, igenom hvilken, då de allmånne och 
i Naturen beftåndigt obferverade rörelfe- "lagar. 
antagas, Naturen kunde conferveras, och fåle- 


des den enda hvilken til tg höga och. fto> 


a Näpdanrls FIRA: fa don 
Så FR | | Ige- 


tas, få for, at de icke komma oo 


V Sa 
A d j åk ä re 
Bg a ände 
ad räv NE 
nrg e 
> Y 


" Tgenom denne RTR TREES la; en 

fkall endera af de Conifke fettionerne, och ka 
fåledes igenom den famma en elliptifk: figur föls 
jas, hvilken af de :Conifka Seétioner är den. 
fom med fig fjelt 'år ikopgående , och derföre 
: pen far lagkäten AKAN Pat NN 


KR 


'B ES $ K RI I F N I N G 
Öfver en ny Per [pectiv- 244 FEN 


Påfonnen sid Ed bä 


« NA 
MN ” 


KRANG pd gelen It 
JOHAN ZACHARIAS. STEINHOLTZ, 


- Mathematifk Inftrumentmakare. Ran 
år dte ögat och en kropp, hän deaf 
TN fes, ftålles en lodrått genomfkinlig Plan; ; 
öch fyne” -linter dragas ifrån kroppen til Ögat » 
fom gå igenom "Planer eller taflan, utmårka', 
fom bekant år, deffas affkårningar: med Planen 
en få kallad Perf pectiv, hvilken når den' med 
kroppens Sköla fårg: och fkuggor blir” up- 
dragen, liknar fjelfva kroppen, och år den, fom 
genom  Perfpettiv = Inftrumenter, på mer "eller | 
dre beqvåmt fått , plågar afritas, Affigten 
med vårvarande Machine år, at göra denna O- 
peration mera fåker oth lått, hvartil tienår ett 
hårtil låmpadt Copier - Inftrument ; fom /trans- 
porterar den förenåmnde Per (pectiven >: likfom 
en annan ritning , på ect Br fittande p pap” 


É ” 2 a 
"meg | 
: mn DV vå ö 
a y f Ch . 
Ne Eh 
n vPrin 


)Ö en NOV, a Dec. 347 | 


NkndrejMerhodet tyckes åga 
nne le för noner, fom: aff | moknig Conftru+ 


vå sen båftykaninhåmtas. fscs barr 04 vanmsd 


i tg ÅBCD (Fig: 1. Tab: DE 2 år en i felb öh 
fadig: ar å hvilken ;den ena f jerdedelen.; 
BG Ey le röta och : föreftåller den genom- 
fkinliga Perfpe&iv- taflan; men kan efter behof- 
ven upfyllas, med ien vålpaffande, och nu på fir 


ne gångjärn: tilbaka flagen: lucka; OO; På öfre 


kanten af ftora taflan och. påpningen: EBGF.; 


| Dioptern Nf 


år en linial QQ faftfatt, hvarpå en dnbbel (hus 
hyla R kan flyttas af. och, any; igenom hvilken 
hyl Ia 3 åter en annan linial ST; lodrått til den 
förra ,: fkjutes:ut och in3:/ fom. tillika vid :åndan 
S harsen enkel hylfa, hvarigenom. den tredje 


| lodråtta linialen. VV, kan; flyttas. up och ned; 


dra åndan at glerihas linial å är fjelfva. 'Ögnes 
åftad, hvilkens öpning karcgöras 


förre och mindre, år friad från fkymling. och 
kan i alla: leder vridast; utan at förrycka defs 
Centrum, - 'Allä tre. dinialerhe: QQ, ST, NING 


PE s 


åro gradetade och tjena at.gifva Ögne- Punéten 
X hvad: ftållning voch ”afftånd - man. behagar..e+ 
m t åpningen EBGFy ; och dé kroppar fom: derr 
igenom 0 fes. 5  Äro/ deffe fmå,: och tfkola: ritas uti 


aturlig eller något mindre. ftorlek , frållas de 


P lus luckan OO, fom: hvilar- på: fin up- 
vikne Pelare P; förre kroppar. åter!y | flållas 
långre bårt, på taflan O förlångd, eller då luc 
kan aldeles fålles undan', på ett med henne pa- 


rallelt bord eller golfvet , få ar devifrån X i- 


genom öpningen EBGF vål kunna Ööfverfes., 


och ritningen. får en tjenlig forlek » rön med 
| SR linialerne: afpaffas RAD FR Ar Vr Pg 


LR . He 


& 


3 40 4 8 
- 7 N 


en) Hela Taflan ABCD > Fåttes ti cal 
ftållning emot fidan af ett fradigt börd , hva: 
tjenar en med frarka gångjärn: vid” bakfidan 
taflan fåftad tam ”HIR, fom lägges platt p 
bordet 5; och förmedeltt Hddje- banden JB och 
AL chåller taflan: "lodrått 3 dä” kon tillika bell 
fråns” förmedeltt tvåntie” igenom” tvårdän 'M 1185 
pande fkrufvar,; fåttes vid ördet. - Når äter 
abkåR O. flås vf puti öppningen EBFG y Pelas 
ren: P fålles ned; och fåmen HIK 3; jämte föds 
lider: fom midep 2 åpa ett vecky flås upp. 
bakom taflan; kan: iela” Infträmenrret fom et 
jämnt ritbråde liggas på ett bord; bhåltt på 
akfidan vid B'ochkoA: tvånne emöt tjockleken 
afuflåen M- fvarande pelare åror infatte, fom jäm: 
te” flån M båra den famma. Äfven! tjendr den: 
na inrättning at vid en föntfter- -pålt eller ”änt an 
lodråttftående ftolpe fåfta taflan s då kanten 2 AC 
kommer 'nederft. fd | 
Regeringen, apterad Ham på 2 Taflani Play. 
beftår at ett Parallelogram 46:d (Fig. och 2 
rörligt ikring fafta i: vera ä och bj defs möte 
fvarande axlar € och d åro vidare ihop fögade 
med en annan dylik: parallelogram ca ef; "ät. 
hvars lediga hörn e och f dubbla. Parallel-V ins 
klame ghi och klm åro' omkring > Wifter rörliz 
sy famt ytterligare med fången im förenades 
& at hela fammanfåttningen - seftår af 3 fulla 
Parallelogrammer > få vål til ledig Hruit fr dd 
mellan fom ikring de fafta naglarne a och 63 
varandes proportionen af frångerne få afpallad ; 
och naglarne ab, få beligne , at punéten é kärr 
öfverfara. alla ftållen af öppningen EBPG, då 
= 0 f nn til följe af denna Conmttruttion. 


” 


SA SAR - < 
se FSA AN RR är ok 
SSA FEED ade rr 


349 


pk SS ån ubket FN gån, oi på : tjollva 
Za aflan Elan g iäkelsegene sng och & orion 


dell sg mg Aline TR Nera körd 
ptern. X, fyftar til en. linia af Obje&et och 
 förer. Vinkelens. ena fida et eller; eg på den fam- 
ma, få måfte' den. nedre Vinkelens motfvarande 
kant fm i den förra, «eller 4f i den fenare hån- 
delfen, vila. (amma, fNuttning.,. hvarefter linien/ 
. updrag 5650 Nedra. vinkelens. armar. åro affluttas 
de och i kanterrie helt - tunnas. för liniernas up 
a ragning 3 $.deremot den öfres- kanter /åro;; alde= 
les bårtfkurne, och tagel = hår: fpånda i deras ftål- 

le. för båttre fyftnings fkull; Således: kunna al= 
da kroppars; råtliniga fidor med. ftörtta låteber 
och vilshet” på ;nedra planen, Updragasy - hvad 
At ållning: dé: ock 'åga,. ty. ne el den ena kan- 
| kens. år flrast den andra tilbands GTA IE 
: > Runda; Frsigesdiensbl er FASEN kroklint- 
; ge kroppar, örefallar nog, ofta:uti Perfpectiva 
ritningat, och; kunnas» med alla mig bekante Ins 
”frumenter,; icke på annatofått. ån genom. oräks 
eliga puncters., utprickande. aftagass men: med 
förenåmnda regering kunna des förmedeltt någ ön 
ats, Uti ett jämnt fafomanhang. nåftatt låttare 
ån I ta linier updragas ,' ehvad/ böjning de ock 
Åga må. sDeffe tillatfer ; fom Fig: 4 och 4. fes 
1 förre formyifådane föm :de : lägo på Muekan 
och. med fjeltva Inftrumentet.afritades åros 
törst den på: öfre Vinkelens: armar ge och ei 
med Ikrufvar faftfarte Dioptern XN>sEig:3 hvats 
LL ; 7 i uti 


vj 
Ra | sj ! grn i 
AN IE I NE ch ; JA on 
Hp dar då mna FÖ a Å 0 fe Fa 
' fp e + Vv | N 6 e fl FU & 
; 


> uti ett kors åf tand år fåndt fon tjenar. för 
bå ät föra efter "Obj eétet. På den neära 
 Vinkelens armar £f och Fa äter, få åttes” fyc- 
"ket Z, Fig, 4: hvaruti år lånpad en penna af 
Måfling , rörlig uti ett fatt eylindrilkt rör », och 
kan med en fjäder” 2, då fången « fammanbin- 
der pennåns ånda: med 'f jådern: , hållas til pap- 
perets Plan. Såfom' nu få vål hår-korfet, Fig. 
35 fom pennan "Fid: 4. åga famma belågenhet 
Uti Vinklarne, teckna de ock: både famma våg, 
och då” man genom fyftningsshålet' fer "il Ob- 4 
je&et och varfamt förer hårkorfet pfkör: defs, fr 
dör, tecknar pennan det famma' på nedra papi 
peret: "Vill man: under det fämma lyfta pen 
man äfran ritningen, fker'det endaft' Ser NYE 
ning på f Fjädernst/ klaff, IR 
elev Spetfen utt ”betörde rit-penna p> vare fi 
stål, ben eller ”blyårts,: bör altid vara” uti. dels 
Cylinders: axisy at få vål: pröfva, fom ,. når det 
”behöfves ,- "erhålla! "det, år: en liten Centrerings- 
Machine, »o, Fig: 5. inråtrad > Kvaruti Mål 
fings-pennan p' "infkjutes få: långt'; at udden går 
. ditet tfräm' omden fneda planen rr; då hanken 
"gy, å andra åndan påfkrufvad, hindrar pennans vi- 
- dare inåkande, föm :ock förmedeltt defs lilla vef 
 Föres: omkring; under det en hvafs knifieller fil 
föres: fram på den fneda planen ry” "och få långe 
gnager” pennan, til defs hvaffa udden endaft ftar 
aqvar. > Denna lilla Machine kan til den åndan 
. genom Sppningarne: V V ; med 2 fkrufvar få- 
dftlas. vid någon kant af f jelfva ERSTA el- 
der annat faft bord. . (ES a 

At förekomma, det hela regeringens tyngd 
fom: kel och hållen ligger: på ena fidan om Li 
if are 


- 


ög ja å | SN ; NV a | 


länet 38 spö 4. ej i prom sö fall 
taga fkada,; nyttjar man fom motvigt lödet .z > 


hvars. ibundna fena sss,» går öfver en criffa 
vid B7 vidare, under triffan vid e på Inftrumen= 
tét, o sh med åndan. Fåftes p knappen &,.. « 
0 Nr nu på detta fått en Per[pettiv - teck- 
ing r gjörd, och man vill til ytterligare uts: 
Ebbas copi era den famma eller en: annan 
ritning, tjenar hela Machinen åfven til detta 
ändamål, om, fåfom förut år fagt, luckan O flås 
upp "och på den famma fåltes det gjorde utka- 
er eller den ritning fom fkall Copleras 3; hvarpå 
hela taflan 'lågges horizontelt på ett bord; och 
då med Tranfporteuren ritningen Copieras., 
hvarvid härkorfet | gör famma tjenft fom den: 
rn fiften på de vanlige Chartze- -Tranfpors 
téurerne, deremot pennan p ritar på ett deruns: 
då fpåndt rent papper. Förefalla råta linier 4 | 
få göra Vinklarne med fina armar förmodeligen 
fin goda nytta, Af hvad anfördt år, låra föl- 
jande verkeliga förmoner af denna inrättning få 
anmårkas 3 nåmligen 
ir 9, At man. kan fe ubioder och ritningen 
ER en gång, i "lika vånde planer, ” 
lj Ät man under hela operationen får 
ftilla på famma fålle och uti famma 
9, uta at behöfva figa något feg ders 
| före 
s o Tid måtte vinnas, håltt Inttrumentets 
ninäår låttning medgifver » at man i haft kan 
CN EN linialen upp eller ned, til höger 
öch tillika til hvåd fluttning. fom: 
barr Utan at åfvent ra, det en fenare rickt- 
ning fkall kunna fåtta a förra i något ofkick: 


+ ös 4i QS 


4:0 At fedan "linien år upritad ,- 


genaft tilfålle at fe, om någon rubbning exifte= 
rat, innan någon ny. fyftning fker. Hå NN N 


f:o Kunna alla kroklinier och bugter, blott 
genom hårkorfets jämna ledande derefter , uti 


fammanhang  upritas , utan at man år befvårad 


af många punéers utprickande, fom fordrar hvar 


och en fin befvårliga fyftning och fammanfog- 


ning. RR ENG AN SETT ler 
6:0 Kan en ritning göras lika ftor med 


objeétet, då detta ej år ftörre, ån den öppne de- 


len af taflan EBGF. 


''7:0 Kan man få ritningen til en åftundad 


"Mindre ftorlek, 


+ 8:o Vanliga Perfpe&iv - ritningar kunna 


förfåttas til. Anamorphofer, och tvårtom. = | 


fpe&iv-ftycken. 


10.) Kunna andra ritningar med detta In- 


flrument afcopieras. Af hvilka beqvåmlighe- 


” 


9:0) Til ftörre form förvandla mindre Per 


ter ingen, om ej något af den 7:de, flår at 


århålla med de tvånne hår förut gjorde Per- 


ipettive-ritnings-Machiner; den förre gjord af 
Salig Directeuren EKSTRÖM , 175 4, den fenare 


upfunnen och af Herr Commiffarien Nor- 


BERG befkrefven uti Kongl. Academiens Hand- 


lingar för år 1760: hvilka machiner ock , utom 


den af Herr NoRrBeRG tilökte graderta eleva- 
"tions-linialen , ega mycken likhet och famma 
fundament. i RR 2 AE 


- KYVRSED 


ö 


CR 1 KÖER Ng är EA 
OBSER- 
NAN | 


| 


Å 


i S es SER VAT [ ON NER 


- den sÖmbr, gjorda : Åprit rn Maj 
eg Månader, TG ad f 


= — 


pm 


| SM RE AR Al an bar 
| | riRR WARGENTIN. 


nom 9 månader » hafva ? nye Cometer varit 
L fynlige. Når den förfte fyntes fom båft u- 
ev tomlands » år furet af Jun. och början af Jul. 
LANTO 4 Forbo nåtterna hår få jure, at en Lå 
dunkel kropp ej kunde Ikönjas. Den andra vi- 
fade fig allenaft några få dagar i Jan. månad 
detta år, då hår var mulet 3 men den tredje har. 
jag hatt det nöjet at få obfervera. 
oocf Jag blef honom förft: varfe , d. 17 April 
d here nel ar, mot kl. ir om aftonen», då 'j jag 
med en 2 fots Tub, hvar med jag fom oftaft 
plågar föka fådana gåfter på himmelen, fann 
vid Veftra hörizonten två fmå men klara ftjer- 
nior, omgifna af ett fken, föm liknade en Co- 
mets dunftkrets, Jag förftod ftrax, at den ena 
var er Comet, och fkyndade mig at upftålla 
Mic rometer-Tuben, til at nogare gifva akt på 
ronom 3; men. förrån jag hann få den i ordning, 
kom ett moln före ; fom hindrade mig at fe 
mera den gången. Af de följande dagarnas 
Obfervationer blef jag fedan öfvertygad , ar 
| frjernan ; nåra wid och under hvilken han öd; 
var 41:a Tauri, uti Catalocus Fixarum PritanminA. 
0 Den 18 April om aftonen upfökte jag honom” 
: 26 Bod sidy och fann FR då hafva framfkri- 
TT dit 


354 1771. OM Növ. Dee 


: dit ett fycke ifrån Wnbde fjerna. "Öhe ej. Kd 


tonfkymningen: och den nåraftående Månens fken - 


fördunklat honom, hade kan fåkert fynts med 
blotta ögonen 3; ty i Tuber. var han klarare ån 
en Atjerna af fjette ftorleken, med en vidftråckt 
dunftkrets, och med ifrån kroppen upfkjutande 
bleka ftrålar, fom på den ifrån Solen vånda fi- 
dan voro åtminttone af 3 eller 4 graders långd. 

"Med Micrometer, låmpad til HA g fots Tub, 


fökte jag at beftåmma hans Afcenfions och De 


clinations fkillnad ifrån ftjernorna Pp och 41:24 


Tauri, hvilket vål ej aldeles efter önfkan lyc- | 


Kades, men gaf. mig dock något. nära hans råt- 
ta frålle på himmelen. 


De följande aftnar S få ofta klar nad 


ville tulata jämförde jag henom: på famma 


fått med de ftjernor , fom voro nårmaft hans 
parallel, Lee den: 19 April, åter med nyls- 
nåmnda ftjernor: d. 21 April; med P Tauris 


den 22, med BB Tauri: den 27, 28, 29 och 30 


Apriby fara doses reta Mas med 26:a 
Anurige: den 6, 7 och 8 Maj, med 48:a Aårige: 
d. 13, 14, rf och 16 Maj, med 7 Geminoruam, 


Under hela denna tiden fyntes Cometen hår 


endaft med Tuber, til fken, dunttkrets och 


Svans nåftan oförändrad, undantagande örat hand 
Maj månad , för den mer och mer tiltagande 
famt åndteligen hela nåtterna ig 
fkymningen af dags-ljufet, blef fvår at igenfin- 


na; men når jag, efter långt fökande med Fu 


ben , råkade på honom, var ban ånnu dd. 16” 
Maj, fkåligen klar , och tolte båttre Mi 


meter-trådarnas Illumination, ån den fött 17689 9 


ars 


genom varande 


OV. Dec. | 355 


RN sa ORT var fom bålft. Uti förre 
: Tuber fyptes kroppen rått tydelig och vacker, 
— omgifven påsalla fidor med ett hvitt fken, eller ; 
> likfom en Gloria , utur hvilken. ftrålar hår och 
dår. tramftucko, fom voro wie Yr den ifrån 


HR vånda fidan, 


ÖDen 17 "och 18 Maj var bilgärelen hår 
ie. ” Den 19 öch de följande nåtterna, fök- 
te jag honom förgåfves> ty dags-ljufet betog, 
"jämvål midnads-tid, de fåfta ftjernor i gran- 
fkapet, alt deras. (ken. Jag har dock fedan, ger 
nom Bref ifrån Franfka Alronomen: MESSsIER, 
blifvit underråttad , vat han i Paris icke allenaft 
uj åckt denne Chmet redan di. 1 "Apol. utan 
ock fedt honom til fluter af Junii månad, hvar- 
til kårtare FÖRE Su mörkare nåtter bi- 


dragit. je N | 


0 At pad mina da srnoher Hit löna Come-. 
tens: Afcenfio Re&a och Declinatio för hvar 
och en Obfervations tid, fordrades, at förut ve- 
ta de fljernors råtta föll med. hvilka jag 
jämfört honom: De finnas alla 7 beftåmda 
uti. ak LAMSTEEDS Catal, Fixarum Britann. och 
da af dem jämvål uti den Catalogue des principales 
etoiles' fom DE LA CALLE infört i fjette To- 
PSA fina Ephemerides. Når ftjernorna, fom 

nas uti bågge Catalogerna reduceras til en 

och amma. tid, äro de, i fynnerhet hvad Afé. 
R. angår, på 1; 2 å 3 minuter fkiljaktiga. 
Jag har c derföre y hvad de tyra ftjernor HA angdlarv 
hållit mig vid. Da CAILLEs Catal. fåfomnyare « och 
förmodeligen båttre3; men måft taga 41:a Tauri 


mt 2652 6. 48:a Aurige> utur F LAMSTEED, 
Når 


VÅR f 
kt ESA 
hä 
- 


» ( v 


Maj. 


3 


Er fe 


Nåt Cometens obferverade söner äh | 
Declinstions fkillnad ifrån: någon af dr 


lefia fljer- 


, dägges til eller drages ifrån ftjernans, pe 


: knife hans egen Afe. 
'natio för motfvarande tid, fom år Tempus me» 


dium, til 'Stockholms Meridian. 
famma atton giort flera Obfervationer, anföres 


SB 15 


19 
21 
Apa 


10 $3 49 


101-283 
10 1255 


9 54 41 


”O48'42 
le 3538 


9.428 46 
954 38 


10 2604 


[156 
ol ne 
1024 48 
10 54 lf 
LOM4323, 1 


Kola I 


10 54 45 


mm. TÅ 


ROR 
2.49 17 
1037-36 


Or Iv 


v 
- 


-allenaft en, för kårtheten: (kull. - 
alla nåftan Tika goda. 


Tiaen : 
Ng Tim, 


R.: och Nordl, 


Jecli- 


a 


Då jag på 

De: - sie 

Comm. RR. VR Com, Declinat 
or, om. f, UB IM, £ 
59 17.46 - ed 42 
"60-41 FÖR Sd 
63 SV 470 ATT 
BANK hala 2846 47 
72 106. 21.- 29 29 37 
73 46 21 + 29 417 
”$ 16 in ske. 5 &ok 
76 47 2101-130 2 19 
TT ÖRD 36 BLIN. 
79 fv r 230 18 49 
ÖT 6 eli a. 27 

rö Ra 220 =30 39 47 
06 12 2 14 - > 30.38 6 
87.43 30 = 3041 3 
89 19 5 = 30 41 fö 
STCC 230 29 14 
0840 I Vär + 30 22 $$ 
100 20 26 ETS 16 490 


$ 
- 


101-53 a BO ös 


FÄRSEN 1 mindre gynnande' omftåndic- 


vationerna fkulle vära få goda, fom de af Herr 


Pr BOSPERINS ER hos följ. uträkningar befinnas, 


Same 


d 


börs hade jag cj orfak at förmoda, det Obfer- 


bv. . å a é j | N 

V vå | rd j FR i 

[FL RON i 0 t a TR 

å öre OUR AR : 
| för & d 


Des Död 37 


(G na. Comets Parabolifka, Elementer , 
RA "d Urråknade | 


FN CERIK PROSPERIN, 
Adjunå. uti Mathem; och Natorkann, vid Upfala Acad. 


4 edan: rn  öctek sar och Riddaren 
WARGENTIN behagat meddela mig fi- 


| Mm, Ad i fiftledne April och Mäj månadet , gjor- 


de Obfervationer, på den då fynlige, Come- ' 
ten, var jag ftrax angelägen, at af flamma Ob- 
"fervationer utföka defs Parabolifka Elementer. 
Jag hade dock ej långe varit fyfeltatt med det- 
ta arbete, innan jag fann, at han varir obfer- 


"verad 3 (då han var nåra stil: fitt Perihbelium', 


och dJångt ifrån fina Noder, hvilka omitåndig- 
heter ej åro gynnade för defs Elementers utrö= 


— fhande, "Då jag hårtil lade, at Herr WARGEN- 


äl, så 8 F349 Sj 
ENE 28 Pr an 55 - 


26 MN 


TIN beråttade ig, för Hvarjöhånda orfaker ; €j 
vara nog fåker om en del af Oblervationerne , 
var det emot min förmodan, at Cometens obfler- 
verade frållen; få noga tråffa ih med hans rum 


spå himmelen efter Theorien, Men innan jag 
ie långre, bör jag anföra Cometens Longitu- : 


er och Latituder, fådane fom j P8 utråknat Jen | 
Rx Oblervationerne. NR 
ST a Comet. Longitud. bemtér frkenda 
pad a mm. oc. td RR Re OT, MM 
Apa 9 såkar We ÄRE 4 "= 6 25 1SNordl, 
En 40 0 04 7 - 06-20147. 

93236 la 89 3 16 37 55 
I Rdr FSE så 
14 30.49 = 6 58.30 
9 29 + 7 6 45 
3 / 


NN DD 


Svt Dag. 


358 1770. . Oc. 


SS 


Dag. T. mf > 8 om fy. 
NÄ 3 RNE AR 18 3070 
Maji I 10 35 38 - 

ry 42,46 


Nee 
ND « 
vå 
GJ < 
pe 

| 


Lä 


NT UNNVNAVNS NY 9 
tv 


20 
AN 
23 
lön) 
[Se 
NI VA I Sp 6 
: jet 
id tea FE LA 


6. 2, Hr. WARGENTIN hade anmårkt, at Ob- 


fervationerne af d. 18 April voro de mintt fåkra 
af alla, hvarföre jag til Cometens Elementers 
finnande utvalde dem af d. 19 April famt den z 
och 15 Maji, hvilka voro anmålte fåfom för- 
Afvarligen goda. Genom behörig utråkning har 
Jag af deffa tre Obfervationer, efter någon 
Jämnkning emot de öfrige, funnit följande E= . 
lementer för Cometens Parabolifka våg :. 


Den upfligande Nodens Longitud. o.s 279. 49.4.3 23 
Cometens Orbitas lutning emot Ecliptica 11.2 162 44.” 
Cometens Perihelii Longitud. 3.5 13.2 48," 21.” 

— Logarithmen för defs minfta afftånd ifrån So- 
Jen 4.9f51478, och fjeltva det minfta afftån- 
det=0.901878, då jordens medel-afftånd från 
SOKR UPpPONerds-s ka > ca AE MR AE 
+; Cometen var Solen nårmatt, 1771 d. 19 April 
kl. 1.::42.' 6” eftermiddagen, tempus medium 


til Stockholms meridian. (NE SE ngn 
> Defs rörelfe var dire&, eller efter Himmels« 
tek Heng Ordling, da seden oo käie 


bj. SÅ i 
NN h Pa RS 4 
+ ANNE 
IF Na 1 i 
NN r 4 , (1 
4 1 : ; 
p ,. | 
Talowädg | S. 3: 2 
| gä c 
5 Xx 


1771: OM Nov. Dec. 359 


KT 3. Med deffe Eleméenter at jag fedan 
råknat Cometens ftållen för hvar. och en Ob- 
fervations tid, tillika med fkillnaden imellan 
defs” flållen Her Obfervation och efter Theo- 
- rien, och bekommit de flut ; fom hår anföras: 
; a Longitud. efter Skillnaden. Latitud. efter fkillnad 
er ; " Thorien Theorien 
4 ENSO a RO Sa ÖA oo 
skäras KN RAD ER 25 20-00 4 
9-2 4' 3 Oj" Fo 7 s s6 29 47= — 0 (+) 
”21-2 6 38 s41- + o9i - 6 38 17 + — 0 211 
22=2 7 57 47” — 023 > 6 42 148 - + 0 213 
272 14 29 SY" HH OO FSO-6 FE 3 —0 $$ 
Vä: "2 15-49 49 - + 040-Y I 12-—0 27 
IgE 8 ggg RN [RE Todd AR 
N 20: 218 30 ände Beg os NN 
| Ma I - 219 53 0-0 18 tv 41 sn TO IE 
Nga 02-221 12 8 -—0 9+ 7 0 18- 10,0 
32 22-34 85 - —022 -7 10 44 — 0 4 
C4-223 57 14 " 4 0303 - 7 11 545-— 0 19 
6- 22643 8-—0 38 - 7 13 28 - — 0 fö 
ör Ålen Jar s8-— 0203 - 71350- + 0 II 
; BA 29-24 55E- — 0 1-7 1359-—0 8 
13- 3 6 16 15 - -+023- Tio Er 16 
44 787 12 BRT 9 32 00-46 
FR 9 1 RN ST TTO AP 
K 16- 3 1020 VE IS Rn 70 ENG 
6. 4, Af de anförde. Filckoenrer kunna föl- 
jande” flutfatfer dragas. = >> 
Sage At denne Comet. ej förr varit af IVP 
"nomer obferverad , och år fåledes den 59 i ord= 
ningen af dem, hvilkas vågar de Stjernkunnige 
"nu hafva reda på. AF de bekante 59 Come 
ter, hafva 47 gatt Solen nårmare ån denne. 
-. vå Z 5 ; 2. E- 


br 


) 


. i - > NA ; 
SRA KE RES NN oc RAT j (i öm RE NE FL 
FN IZI, OCK . Nov. Dec, 3 60 


2. Emedan: nr Comet hu för förfta g än 
gen obferverades vet man ej fåkert defs vt 
rlopps tid» "eller "når: han: bör våntas tilbaka, 
Det lär troligt, at der ej. cp vr några un- 
dra är JT + ag 
| 4 DR 8 April då man fört blef. 'Co« 
meten varfe i Stockholm , var Hans afftånd i- 
från Jorden 15227 fådane delar; af hvilka10000 
antagas för Solens medel-afftånd. Sedan nalka- 
er han fmåningam jorden, få. at. defs afftånd 

8 Majin var, 14.435. af de. nåmnde delarne 3 
hvatpd as äter förfogade fig lingre. och långre 
Mila) se a Emedan han fåledes under hela Ob- 
Sörugtsonsetiden warit.måftkhalfannangång längre 
från Olsvån, Sc sia SA Arder sganfka troligt sat 
defs kropp, för at Sd fynas. fån Alansipp få 
Jängts Hallby. Haris åtmioftone ftörre ån Jordens, 
Om man för den, dun&-krets, fom omgifver. Co- ) 
meter, kunde få, något fåkert. mått på deras 
fynbara Diametrar, vore det lått , at med mera 
KÄR utråkna deras råtta ftorlek., a 8 

Å. Om Jorden vore någonh gång 172 
Från denne Cométenis upftigande. Noda Ac OM 
meten. fjelf vote med I 179 373 förbi famma 
Nod, få vore deffe b ågge kroppar dét Ögrmar 
te til hvarannad då unna komma; ne 1 
detta fkolåt inträffa” dénna gång, h hade C 
ten bordt kompma rt RR dagar och 16 timar ra | 
eller han hade bordt gå igenom fi fitt Perihelium 
du 26: Decembri” 17405 kl. emöt 10 om aftonen, 
och i den håndelfen hade han d. lg November 
törledet år, vid. middags-tiden varit ofs få nåra, 
fom han: efter fin af Skaparen utftakade våg . 
kap någonfin: ani CR säja vän då varir 

/ a värt | 


I 


EN 


Hi Yr KI t 


j (a OM 1771. O&å. Novi Dec. 361 


, vårt/klör: fötinpänger nårmare ån han) nu vår; 
men få hade dock Defs afftånd. varit 2926 af 
de nåmnde delarne, eller litet ftörre ån Planeten 
sheris, då Kon går under Solens discus. Ffin 
upfligande Nod är Cometen: 4466, och i dån 
ed ftigande 13862 af deffa delar aflågfen från 
Jordens orbita, och fåledes kan han aldrig blif- 
NH åfventyrlig: för vär pre vd 


sf 


2 ad hototototototot MG skökan gsäkokg tok 
cg FÖRTEKNING 


nu & Rön, fom: åro införde i detta ST | 
Handlin. gar, | 


Pefkrifning om Tak- -friffers söinpäajer och 
I örsenng-ken afSaMm. G. KANE 


og 0 fasr Ra skar of Hiftorien 04 Qvickfilfvers för- ; ” 


> ehingar "med falt(yra, af TORB. BERGMAM 294 
NN Utråkning öfver Solens Parallax, i anled- 
ning of Obfervationer öfver Veneris fifta gång 


norm Solen, ät AND. JOH. LEXELL = 301 
4. Förfök med Orchis Morio, eller dö Sr 
rv af: GABRIBN LUND, FO 


. WViterligares Anmär kning ar, om: Fe Ödeckinde eg 
Tia och 'Sven/ka Sulep, at P.- J. Plawrdst 319 
16 Afbandling Kr om. den fynliga Veridens flörre > CM 


je a 20 a varaktighet 5 Förfla fötka; ar 


(00 DANIEL MEL ANDER, så ERS ET 

7 Befkrifning Öfver en ny Per[pettiv- TovspöR : 

"”teur, påfannen at fi LDACH. STEJNHOLTZ4 346 
+ ”Öbfervationer på en Comer, gjorda i April och 

— Moj. månader , 1771s at Pe WARGENTIN 353 
bä Samma Comers Parabolifka dk Bi utrdk- 

"nåde af ERIK PROSPERIN > l ; 

2 Ce 


På de förnånifra Ämnen, hvarom år hanc 
FA lade i denne år-gång, SE 


TERS | | Ra 


Are Obferv. på en Piga, NR båt bnrafin 


Timor Ovarii, med gifsning om: dets, orfäker , 
199-211. 
Apothekare- konft ; om tilredningen' af Metobrits I 
pit. abus, Mercur. Cofmeticus, Turpetum alb, m.m. 
294-301. Om Svenfk och Öfeklåndie Salig) hvars- 
af och huru den tilredes, 310 
Akrbwomig Utråkningar på Solens Przalaxiy i anledning 
af Obferv. på Veneris fifta Sol-befök; 66-74, 220-234. 
301-320. Om Planet-fyftemets varaktighet , och "de , 
föråndringar det kan undergå, 333-345. -Obfervatio- 
ner på 1771 ärs Comet, och utråkning på def Ele- N 
menter ; 353-361 2 
Bad: imme-bad för Dragfjukan, 158. Mårkeligt prof 
på kalla Bads nytta, 167-171. 
Blekingen ; Jord-och Berg" arter famt våxter dår, ; med 
anmärkningar om Climatet, 7$-88. AN 
Botaniqve: Örter och 'ogrås , "fom våxa i Bindlana; 41. 
Blomfter- Almanach. för Carlscrona horizont; I rd 
Om Orchides, 319-333. 
Carlscrona Stads belågenhet, 75. Se Blekingen. pd 
Chymie : underfökning om Flufs-fpat och defs tyra ; 
"120-138. Hifltorien om Qvickfilfvers föreningar med 
 faltfyra, i fynnerhet om Hvitt Nederflag ; 294-301. 
Cometer kunna göra fora indelbg ar i Sol- i rg ÅR 3. 
Se Aflren. 
Eda Skogen omtalas, 107. 109. 

Finnar , hafva ej af ålder bodt på Skön vil Norfka 
Grånfen, 109, kallas i Norrige Qvåner, t1o. 
Fifkerier och Fifkar: om Gråfiks Fifkeriet i Norrige , 

42-47. Om Hålle-flundre och Flundre fitkeriet dår- 
frådes , med Anmärkningar om flera Fifkar ; 247- 254. 
Anmårk. vid Svårdfitkens Nat. Hittoria, I15- "nn 
Betkrifning på Fitlken Rua, 152. | 
Fjäll; deras fkillnad ifrån andra berg, 3. De utgöra ej 

Grånfen imeilan Vermland och Norrige, 110. de ed. 
sg fin bid i Norrige, rt. möta ch Sveriges sn cd j 

iE-o 


— Rezifter. 


förr HhvidRölerjäller, 13. Fjällryggens. firåckning , 
alt up til Haldefjålli Torne Lappmark, 11-14 .181-184, 
Geographie: tre Afhandlingar om Land och Fjållryg- 
garne i Sverige och Norrige, om Grånfen imellan 
..defla Riken, om en hop. Älfvars urfprung och lopps. 
med Anmärkningar, obferverade Polhögder och Char- 
tor, I-I4. Q$-114.-175-192- Longituden. af Prins 
Wallis Fåfte vid Hudfons Bay och af S. Jofeph i Ca- 
"> difornien, 229. Af King Georgs Eyland eller ön: 
> Taiti , uti Söderbafvet, 309. Några Sjöar i i Norra 
- America omtalas, $6. ko 
Hampa , huru vida den förekommer Kål-matk ; 89. 
Herjedalens åden, och defs Gråns mot Norrige, 186, 
Husbhyggnad at Koppar-flagg ; 234247. ' Om Tak-fkif- 
fer och defs bruk, 271-294. 
- Hvete; huru Sotax derpå kan förekomtinas , 171. Al 
; fetter , förorfaka n många i jukdomar, 49. åfven Sotaz, 
171. | 
Inflrument, at uphåmta vatten från. jur d i Haf och Sjöar. 
60 En Perfpe&iv-Transporteur befkrifves , 346-3$ [. 
Få tlands öden .och Gråns emot Norrige, 185. 
| vf Ova ileror til "Tegelbrånning NEP gagnelig 3 
216-21 | 
CC Koppier-dlö i huru Hus kunna deraf muras, 224-247. 
en Wee en a föråndring i Kopparfmåltningen, sladd 
i i Norrige ; 255-260, = 
ep fygg ; hvad dermed förflås,. 2. Def fråckning ifrån | 
Småland alt up til Lappmarken, $-11. 175-181. 
Lippka ord, 4 Anmärkningar om Lappmarkerna, 187: 
188. 32 Bjäll 
Leror dugeliga til Tegelbrånning , "hara i pröfvas 3 i 
VU SURENNRRO 
Lurendrågerier öfver N orfka Gråtifert, fvåra. at håmma; ; 
. svT fer FÖRE (a 
d Magnet-nålens milsvisning. obferverad , 114. 192 
Mal-flyémen , Fifkeriet gåromkring, 46. 
2 afkar ; befkrifning på Gordius, 262. Se Medicine. 
Medicino vi Afhardling om Drag fjukan , defs Symptös- 
mer, orfaker och bote- medel, 447. 183-167. Prof 
på kalla 'Bads nytta; 167. Om Gordier eller Knut= 
amälkar bos månnifkor, famt medel at fördrifva dem, 
SFR i 201. 


J 
t 


ät 


ÖV 


NR D NY SM ( NR fe. a FA OMR 20 
) SINN i | FÖRRE FRE 
| | | SFENREOM EE 1 EA SS 
N p I DE bn 
i 


; SI Å - ; | ” 
j j ' jr . + 20 RR S/ ON ö i | 0 
åta VA & ft er. RA PY 


MÅ 


Og: Om Svenfk och Örfterlåndik 
bruk uti Me edicine, 310- 333." 


Meteorol. Ohferv. i Cariscrona', 2 På en n Sjö-rea til 


och i Norra America; 52-59. 

Mineralogie : om Betg- -och Sten-årterne vid. fitdselapa, 
76. Rön om Flufs-fpat, 120-138. Om Tak: og 

« egenikaper och flera flag, 272-277. — f 

Maddra?: horu Amynningar kunna, tpmudårats 9 

Nybyggen vid Norfka Grånfen , 108- NRA Hä 

Oprik ; om ljus-ftrålarnas fpridning i Tuber, 138. TR 


Pbyfislogie; hvad verkan en coitus fraftraneus kan haf« 


vachos Qvinnor, 108. IA 
Planet-Syftemet ;' huruvida det kan sjidehgå någon åns 


dringy 333-345 
Salt, huru det pie tillverkas. ar Öl Gro ik he 


SOYSRA Soken » huru den kommit under Sverige; 1045 - | 


Seva berget , det fom: Plinius: Så har ej legat. i 
Sverige ; 10$. 

Skog: at flåmpla Ekar, år onyttigt, oe: Skogarne vik 
Norika Grånfen, 104-111. Skogsbefparing genom för 
delaktiga Torkhus för Spanmål; 193: Genom. Hus+' 
byggnad af Kopparflagg ; CENTER po 

Småland; om den där gångfe dragfjukan, fame folkets. 
föda, Hushållning m. m. 14:41, 1535167: Te 

Salen; gm defs mafla och kraft kan minfkas, Ho 345. 

Spaumåls- torkning vid Masugnar, utan eldning, 193. 

Stad; en Köping behöfdes vid Norika Grånfen ; Ty ib 

Sverige, Se Geographie, ; 

Z ak-fiffers egenfkaper och brytnings-Få ått, 272- 294. > 

Tegel; anledningar at tilverka det godt, std undar 

Tarkhas för Spanmäl vid Masugnar, 193-198: 
rånsporteur; en ny befkrifves, 346. > 

Tråd, huru infkårningar i en Bok in-och bfvervuxit. BR; 

zT ägd -fkötfel; om fåttet at fördrifva Kälmatk ; 89: 
FÖörfök at plantera. Orchides , 331-333. 

Vatnenms vårma i Haf, Brunnar och Sjöar , famt olika. 
tyngd och fålta på "olika djup; 42-66. 

Vermlands åldre Hiftoria; och defs. nu varande . vilsånn, |; 
mot Norrige, 98-100. SM SA 

Åkerbysuket i Blekingen, 85. dnr että kan afleds jäs" 
af Akrar och Ängar , 93. RR a rn ad 

| a döRErS 


Förtekning. 


— Åkerk 1; et ogita,. tyckes ej vara orfak til. Dragf. Jukan, 
de de flåfta 'Sventkas urfprung vid Land- tyggen,; 
fal La RT 


j FFRÖRTEKNING Äerin AbåNG 


er Ångorskiig til de i detta Årets Handlingar 
2 äre införda. arbeten. 


| å vart: Sid. 
Peers; iP: fa 1 FREE OR om | Öffer- PDA 
låndik och Svenik Salep. - AR TE 
BERGMAN 3; anledningar at pr för varsktigt pöM 
Tegel SLR 
. FF ortfättnin af KiGoriens om Qvickfi (önerg 
0 jägar med Saltbyra > sov RR lag Rö 
RBER ; Blomfter-Almanach för Carlserona adl 
Climat, med Anmårkningar om Stadens syr på 


"lågenhet , "Jord och Bergarter = => 45. 
F rus; Beråttelfe om Gråfiks- fifkeriet. i rdr 
JpeRagen Norrige + = om PS 
Om -Hålleflundre och F lundre - flkerier 
i sölnglides EN Pr 
> GERDES; förklaring , kör uma lukt af Hatnipa. j 
förekommer Kål-mafk = - I; 280. 


fare 


HaALLDIN; fått at by a Hus BÖN bortse (0 RE 
HERMELIN ; Om ån vid Foldals fran age, EN 
i Norrige bytgjade förändring uti NpRar 

fmåltningen . Fi0 URI 
. - efkrifning om: Tak (kiffers egentkaper och s 
brytnings- Fer > Fel 


ST 
KarM; Thermometrifka Rön på -Hafs och: 


Sjöars wattens Måärma.! pl midre ra 
KÖLPIN; Anmårkningar vid "Svårdfifkens Ms UPN 
 tural-Hiftoria = > - AN 


LEXELL; ärciertng Öfver Solens Parallaxis] i 
anledning; af. Obfervationer: på Veneris'fifta ; 
kPallagen ben Solens udifous.t >= 14 omr 30r03Re 
kg a utråkning i famma åmne 4. 301. 
LinnecK; råttelfe- om en i ett Tråd i IMVÄXEN AS gå 
Änfkårning UR AT ERA 
Ms c : RN > LUND; 


Förtekning. 4 
Lu ET 
fämivt Förfök med Orchis Man eller Sven - sl 
N 'Salep SNS 4 8i0, 
MALLET; om ett låte få ått at upmuddra båt-" fr 
leder uti Älfvar - « 0 Laltg2 
« » Anmärkningar emot Hr. D'ALEMBERT a 
angående Djus-fträlarnas fpridning 2. 138. 
MaRrEnuius; om Land-och Fjällryggarne I Sves. ra 
rige och Norrige, - ok 


so « Om Grånfen imellan beige och Norrige, ön fr 
> Ytterligare beråtteife om Land-och Fjäll- TN 
> ryggarne kalt. Grånfen imellan Svetipan och . 


Norrige, 2. | ö FR 


MARTIN, AN: Öm: Gelliee. Knutsdka Midas ra 
—mafkar, fundne hos månnifkor = 2.510 
MaRrTIin, RorL. Om en tumor Ovarii finiftri, BER 
af ovanlig florlek = > +”: 1090 

' MELANDER; Afhandling om Verlds- -Syftemets RA 


ftörre och mindre varaktighet - ETTA 
OsBecK ; Ritning och befkrifning på Fiken. Ruaa: (UTTER 
PLANMAN; Formler at utråkna Parallaxens al 

verkan vid Veneris gäng under Solens OR a 066, 


» PROSPERIN; yträksilag på 1771 års Comets. SN 
Elementer = - 5 år 357: 
SANDEL;- Anbstärieninigar om få åtten åt bygga Ved 
Hus af Kopparflagg 3: 2 40. 
SCHEELE; ORVERLORNNOR om F lufs- pat bök defs ; 
fvra 7 Rs sä eg 
SCHÖNBERG ; rt a på kalla Bads nytta fR RER 167. 


STEINHOLTZ; "Beferifning, en ny Perfpettiv- 


Transporteur oo raba 


"WARGENTIN; Öblervs på 1771 års Comets 4: 353. 
" WiLrcKE > Befkrifning på ett Inftrument, at up- i 


håmta. vatten ifrån ftörre djup ur Hafvet Gö | 
Waånrin; Afhandling om detri Småland gång-. FR 


bara Dragfjukan: förra frycket RR om 
. - Andra flycket å NE OR FNS 
WiåssTRÖM; Förfökt fått at utrota | Sot ar / Id 
Hvetet äv 171: 
. - Förfökt fått ät torka Spanmål och ör SM Ke SR 
fritt Malt vid Igar = KöBN Ng 


je Is hd nUATER 
SA Me ; | ; je a 

SSE TR FER TT ; : LYSEN S 
; NG AR fe 4 - e 4 | dä MN / å Le 


Å 


(e KORR F 
| I ran 


S NR 
JANE" 
; ONE 


äl 
Har 


MH 


£Å 
lg 
yt 
ht j 
| AGDA 
I VV 
| 
N 
: 


På T 


— - 


JURARAEL LIL IDUN HEN 
ARTE WILL 


INKL AM 


NN 


BigAA AhbbNDR ND 1ORRBRNNARY BRN RNA DANN 


ON 
OVAN ID RANA Ha å 
TOT oo > 
IR H SN 


ky 


FAMN 

— 

NN Je 
RR 


KN ( sd 


ÅR a 


AN 


Lå 
4 
[ 
é 


ig re 


RE, RN EN 


PU RAN 
flag 
Å. EL 


bra ngr 
Era 


pr 


inl 
vat fill 


fli 


Villali 


UM Här 
Rd 


LI SSE 


TR RR rn RA 
lil [1 — ÄT I 132 (TT NIR RE 
IN lange 


| 
i 
(9 
) 


( 


dl 


ER q 


E 


Rag 


SÅ 


SE 


FE 


SR AON 


SE 


- 


7 


ög, 


Yr 


AE 


3 er + + ES å 
[SEA ER fr Se 
4 R Et - 


| 
Å 


! Mm: 


Wu 
SN rttnföleonsare 


I 
|| 


la tenn EE äras Ae 


i E - É , Se | 
; d 5 ; | 
j ; 
; | - ÅA - Ö = é 3 
i 5 i | x 
j | Er 
- a i 
ä i - i | - 
/ vd MM | 
- Kr k É 
- N d ÅN ee | ? 
RS I i - 6 - 
| k 
5 - 5 
4 
; Ae + i 
. 4 - 
x | - 
Y 2 : 
Vv i Å , 
. i 
; ; | I - 
5 I - Y 
- j 
, 
- -— ; - på 
| - w . : 4 ; 4 
Ä i oi i 3 z ; | - 
2 - | > - 
LES - | 
: V A - - 5 sr. 
S - & | i i Mr 
os : P | ps 
jäv yn må Få Så | - é H 
FAR FSE — 
+ Vv ; 
| z 


2 
| 
: 


ÅK Ar 


b. ESA a pp då 2 På 
- 7å x så . 4 < x ä r ; > NR 
Å ? S få Pa ir & d / c - EE 
å E 4 - VS ; i ade AN 4 
dis PV oi de Mö ae é. - n d ; : 
us R : NT E q 4 E ; å R ? nn vr 
bra 4 £ q 3 fa ” 
- ad - 
på "& se Lä 
A cr fe . ” 
Å a 1 i J 
> i Gu 
: ? F 
od 2» 4 F h år 
N - -& N kv od 
R = ör S 
LÅ Aa A 2 SG ad EN 
4 rv 28 Jå 2 å pr j t Jack 4 FEN NA 
c i g Mö Å ” 
$ E > 
- - - = Ku d on AR 
oe 2 ; RR gi Yi - / 
Xx + Ed a, 
. KN - 4 RA ! SO > FR t; 
j Fe. td CO s - it 4 i - Åt na 
rn AR) mö j H 6 To - 
| u ö = É FIA 2 ; 
, 3 -  —- «av a A 
k J Ed ”- 7 
d FA f "nöt > 
t FRSENENEES AN den FRA 4 R 
; SPOrNSÅ ÖN Än SR RÄ FNRRIFRRNNt HR ÅN för 


Md 


at 4 Lär , ; 


cd RR : 0 - - a SÅ ; FC ” Y 


Per n så 3 ÅL 

| z Ka Cr ; å ; så | SE 2 | 
RNE PE FRA ög DA AN FÄRRE SS är VR REA Br Sa br Arr TD ER MA Rrpeto, SNRDN BR ö Ch 
SR > SR REN Rn fr Snr DRA sg 5 FJ mr AR TER st ESR rt NESS & 

ra tv JAR Sol ta AHN 2 för É Vackra AR . , of | | 

; RSS RE FAN Mä Sv PR vi NN v vg CMR ? 3 Vi 
-— x 1 a 


La E 
Br 
pe t 
5 V2/ 
” z JE 


Sd G 
PIPAN grn 


MIAN EPG